Kan Joner "flyta runt" själva eller måste de sitta i jonföreningar?
Jag har prov imorgon i kemi och då ska vi kunna om joner och jonföreningar. Men jag kom och tänka på att eftersom jonföreningar bildas för att joner vill bli elektriskt neutrala borde de bli jonföreningar så fort de blir joner? eller kan joner "flyta runt" en och en utan att bli jonföreningar? och i så fall hur kan det hända? Jag menar om en natrium atom ger ifrån sig sin yttersta valenselektron till en klor atom så att de båda blir joner borde inte de vilja gå ihop direkt för att bli elektriskt neutrala eller kan de gå separata vägar och hitta någon annan att förena sig med?
De kan gå separata vägar, t ex genom:
- Hög temperatur, vilket innebär att jonerna rör sig så snabbt att de slits loss från varandra.
- Att man löser upp jonföreningen i ett lösningsmedel, t ex vatten. Då lägger sig vattenmolekylerna mellan jonerna så att de binder till vattnet istället för till varandra.
Teraeagle skrev:De kan gå separata vägar, t ex genom:
- Hög temperatur, vilket innebär att jonerna rör sig så snabbt att de slits loss från varandra.
- Att man löser upp jonföreningen i ett lösningsmedel, t ex vatten. Då lägger sig vattenmolekylerna mellan jonerna så att de binder till vattnet istället för till varandra.
Okej men annars så går de ihop i jonföreningar direkt?
Oftast tillverkar man jonföreningar genom reaktioner mellan vattenlösningar av syror och baser eller andra jonföreningar. Om man sedan låter lösningen indunsta så att vatten försvinner så får man en jonförening pp en gång, ja.
Om man låter t.ex. en metall reagera med en gas så får man direkt en fast jonförening, t.ex. om natrium reagerar med klorgas. Då får man direkt jonföreningen natriumklorid.
Två gaser kan också reagera med varandra så att det direkt uppstår en jonförening, t.ex. reaktionen mellan väteklorid och ammoniak så att det bildas ammoniumklorid. Det syns som en vit rök av saltkristaller (dvs jonföreningar) där gaserna möts:
Oftast tillverkar man jonföreningar genom reaktioner mellan vattenlösningar av syror och baser eller andra jonföreningar. Om man sedan låter lösningen indunsta så att vatten försvinner så får man en jonförening pp en gång, ja.
Om man låter t.ex. en metall reagera med en gas så får man direkt en fast jonförening, t.ex. om natrium reagerar med klorgas. Då får man direkt jonföreningen natriumklorid.
Två gaser kan också reagera med varandra så att det direkt uppstår en jonförening, t.ex. reaktionen mellan väteklorid och ammoniak så att det bildas ammoniumklorid. Det syns som en vit rök av saltkristaller (dvs jonföreningar) där gaserna möts:
Teraeagle skrev:Oftast tillverkar man jonföreningar genom reaktioner mellan vattenlösningar av syror och baser eller andra jonföreningar. Om man sedan låter lösningen indunsta så att vatten försvinner så får man en jonförening pp en gång, ja.
Om man låter t.ex. en metall reagera med en gas så får man direkt en fast jonförening, t.ex. om natrium reagerar med klorgas. Då får man direkt jonföreningen natriumklorid.
Två gaser kan också reagera med varandra så att det direkt uppstår en jonförening, t.ex. reaktionen mellan väteklorid och ammoniak så att det bildas ammoniumklorid. Det syns som en vit rök av saltkristaller (dvs jonföreningar) där gaserna möts:
Okej då fattar jag. Tack så mycket :)
