Kan inte förstå kunskapskraven för Kemi 1
Hej!
Vi har prov på kemi 1 imorgon kap. 1, 2 och 3. läraren har redan sagt att det skulle komma en fråga om framväxten av atomteorin. På kunskapskraven står det såhär: Eleven värderar också modellers och teoriers giltighet och begränsningar med nyanserade omdömen", enligt skolverket.
Jag försökte men kom inte på något om vad det exakt innebär. Jag hinner även inte fråga läraren då provet är första lektionen. Är det någon som kan klura ut det och förklara till mig vad det kan innbära?
Det finns många olika modeller men jag skulle säga att de som är viktigast att känna till är:
- Demokritos atommodell. Detta är en av de allra första beskrivningarna av att världen skulle kunna vara uppbyggd av små, odelbara saker, partiklar om du vill. Sen att atomen faktiskt är delbar var en senare upptäckt, och en faktisk upptäckt. Nu snackar vi om rika grekiska män som sitter och filosoferar kring hur världen fungerar utan att ha några egentliga bevis för över 2000 år sedan.
- Bohrs atommodell. Nu får vi spola fram till början av 1900-talet. Här har vi fått en beskrivning av atomen som säger att det finns en positiv atomkärna med negativa elektroner som kretsar runt den i bestämda banor likt planeterna gör runt solen. Det här är den klassiska atommodellen som du ser i alla kemiböcker från gymnasiet, på illustrationer och i tv-serier som The Big Bang Theory. Den är också felaktig, men den fyller två viktiga funktioner: Den är relativt lättbegriplig och fungerar för att förklara grundläggande fenomen, vilket gör att man använder den inom gymnasiekemin. För det andra så beskriver den att elektronerna finns i bestämda energinivåer och att man måste ge en elektron en väldigt exakt mängd energi (t.ex. i form av ljus) för att den ska kunna hoppa till en högre energinivå. Sammantaget kan modellen beskriva saker som uppbyggnaden hos molekyler och joner av de lätta grundämnena, absorptionsspektra och emissionsspektra (på svenska: varför man t.ex. får olika färger hos fyrverkerier beroende på vilka metallsalter de innehåller, eller när man håller ett metallsalt i en gaslåga).
- Den kvantmekaniska atommodellen. Det här är den mest korrekta modellen vi känner till idag. Den löser diverse problem som dyker upp med Bohrs modell. T.ex. skulle det avges strålning ifall elektroner kretsade runt atomkärnan och det skulle göra att de tappade energi och föll in i atomkärnan. Det händer uppenbarligen inte, vilket innebär att Bohrs modell är felaktig. Den löser även problemet med Heisenbergs osäkerhetsprincip, vilken säger att man inte kan känna till den exakta rörelsemängden (eller hastigheten) och en exakt position hos en partikel på en och samma gång. En elektron som kretsar i en bana runt atomkärnan måste ha en väldigt exakt hastighet för att inte rubba rörelsemönstret, men den måste också ha ett bestämt avstånd till kärnan. Detta går alltså inte ihop enligt Heisenbergs osäkerhetsprincip. Man kan bara säga att det finns en viss sannolikhet att elektronen befinner sig på ett visst ställe, men aldrig exakt var den befinner sig. Detta har gett upphov till begrepp som ”elektronmoln” vilket ofta dyker upp inom kemin. Om något ”drar i elektronmolnet” betyder det helt enkelt att det är mer sannolikt att en elektron ska befinna sig på det stället.
Det finns såklart många andra steg som har tagits under de tusentals år som punkterna omfattat, men enligt mig är dessa modeller de viktigaste att känna till inom kemin. Jag tror nog att man är ute efter att du ska presentera olika modeller och förklara deras för- och nackdelar likt det jag har gjort här ovan.
Tack för svaret!
