Källvädering

Hej, jag behöver källvädera två Amerika brev ( de breven som skickades till Sverige under emigrationen från Amerika). Grejen  är att jag förstår inte hur man bör källvädera sådana källor samt jag förstår inte hur jag ska tolka det som står i breven. Min historia lärare är bort rest så jag kan inte fråga honom, vi fick jobba med den här uppgiften på egen hand. 

Så här ser ut en av de breven:

S. M. 11., Nebraska. Emigrerade 1868. Från Östergötlands län.

Föddes den 10 jan. 1851 i Östergötlands län. Fadern var arbetare och
sedermera backstugusittare. Vid 11 och ett halft års ålder kom jag i sko-
makarelära, där jag var nära tre år; lärde sedan sadelmakareyrket. En
bonde i grannhället skulle resa till Amerika 1868, och tvenne farbröder,
som jag hade där, lofvade att gå i god för oss, så att han lånade oss pen-
ningar till biljetterna. När vi sålt det lilla vi hade och gårdägaren betalt
mina föräldrar för hvad byggnader och odlingar de gjort på stället, hade vi
just nog att taga oss till Göteborg. Vi reste från hemmet den 1 maj och
från Göteborg den 2 maj 1868. Jag tänkte att om tio är skulle jag vara
tillbaka, ty jag föreställde mig aldrig, att jag skulle tillbringa hela, mitt lif i
Amerika.

Vi bodde vid ankomsten hos en farbror, och jag arbetade för honom i
målareyrket. Om två är hade jag betalt vår hitresa. Min fader var klen
till hälsan och vantrifdes alldeles förfärligt, så han kunde icke förtjäna
särdeles mycket. Hösten 1870 flyttade vi från Illinois till Iowa, pappa och jag
reste på hästskjuts och mamma och syster på järnväg. Vi bosatte oss i
Chariton, Iowa, där vi skulle köpa tio acres land ett stycke utanför staden.
Vi byggde ett litet hus, endast tolf fot i fyrkant, gräfde upp en liten källa i
dalen och pappa började att hacka upp jorden och styra i ordning till värt
nya hem. Men vattnet i vår källa var orent, och om några veckor var pappa
sjuk i nervfeber. Om en vecka var mamma äfven sjuk. Jag arbetade på
järnvägen, men en fredagskväll var pappa sanslös och jag gick efter doktorn.
Nästa morgon dog pappa. Vid begrafningen var mamma yrande och visste
icke om någonting förr än efter två veckor. Då blef äfven jag angripen, och
lilla syster var ensam att sköta oss båda. Om en vecka blef äfven hon sjuk,
och då måste grannarna taga reda på oss. De flyttade oss till staden, där
vi hade fattighjälp sex månaders tid. Jag blef sjuk i oktober och började
arbeta vid nyår. Jag arbetade både på skomakareverkstad och hos en sadel-