Källkritik Historia1b

Här hittar du om genusperspektiv: https://www.so-rummet.se/kategorier/genus-och-genusperspektiv

Det är kanske inte helt anpassat till källkritisk granskning men det som kan nämnas vad gäller genus är att stora delar av historien har skrivits av män och att det då blir ett manligt perspektiv på det. Många viktiga kvinnor i historien har inte fått en tydlig plats i historiska källor. Det är också vanligt att man talar om historien utifrån hur männen hade det och männens rättigheter. Aten brukar exempelvis talas om som en demokrati men faktum var ju att demokratin bara gällde för män. Mycket av historien fokuserar också kring krig, politiska beslut etc. där männen framför allt var aktiva men det skrivs mindre om hur kvinnorna hade det och hur hemförhållandena såg ut.

Demografiskt perspektiv handlar om hur befolkningen är sammansatt ex. vilka åldrar, härkomst, yrken, religion eller utbildning de hade. Vems historia är det som har skildrats?

Om vi tar exempelvis en källa från 1900-talet där en filminspelning skildrar kvinnor som arbetar i en fabrik. Skulle då perspektiv värda att lyfta genus, feminism, ekonomi och klass? Eller hur skall man resonera?

Det låter som rimliga perspektiv ja. Ur genusperspektiv kan man ju resonera att källan visar hur kvinnor hade det under 1900-talet och att det är bra att den lyfter ett sådant perspektiv. Däremot kan man fråga sig om källan kan tolkas som att alla kvinnorna arbetade i fabriker och hade det på det här sättet? Ger den en generell bild av kvinnans situation och rättigheter? Där kan man ta in en klassparameter. Skildrar den här källan överklasskvinnor, arbetarklasskvinnor eller medelklasskvinnor? 

Man kan också diskutera vad källan säger om kvinnligt arbete. Visar den hur kvinnors rättigheter såg ut generellt i samhället eller ens hur deras arbetsvillkor såg ut?

Grundfrågan är väl vad källan kan säga om kvinnor under 1900-talet. Vad går att tolka in i källan? och Vad kan/ska man inte tolka in i källan? Vad har den för begränsningar?

Källkritik är viktigt, roligt och intressant.

Det är väldigt viktigt att fundera över vad man läser.
Vem har skrivit det? Känns personen trovärdig? Vilken bakgrund och utbildning kan personen tänkas ha? Är det en man eller kvinna? Vilken samhällsklass kommer personen ifrån? När är det skrivet?
Det är många frågor och alla kan man inte fördjupa sig i, men ofta kan man få "hintar" om man analyserar texten en smula.

En annan viktig aspekt är tyvärr man själv. Tyvärr eftersom man ofta söker bekräftelse av egna tankar. När man känner att det här är bra och stämmer precis med vad jag tror. Då ska man vara på sin vakt. Varför tycker jag det är bra, är en viktig fråga, kan man då hitta någon annan som skrivit om samma ämne och som i ditt fall en film, och personen har en nästan motsatt uppfattning om filmen då kan det bli väldigt intressant att försöka bilda sig en egen uppfattning och varför en skriver så och en annan på ett helt annat vis.

Ett exempel från min ungdom. Jag läste en bok av Erich von Däniken "Olösta gåtor ur mänsklighetens förflutna" där han framförde teorin att utomjordingar hade besökt jorden flera gånger. En väldigt tilltalande idé för en man i 20-årsåldern som jag då var.
Lite senare samma år läste jag  Gerhard Gadow  "Olösta forntidsgåtor" där han gjorde en kritisk granskning av von Dänikens bok och insåg raskt att jag trampat i alla fällor man kan trampa i om man inte gör en källkritisk granskning.

Grundfelet hos mig var att jag så gärna ville att det skulle vara sant det som von Däniken skrev om och det bekräftade alla mina tankar och fantasier. Ungefär samtidigt började jag med släktforskning, vilket ledde in mig på historiestudier och då hittade jag boken "Källkritik och historia" av Curt Weibull, en fantastiskt bra bok tyckte jag då och lite snabb sökning på nätet bekräftar väl till en viss del min förtjusning, men han anses av många att kanske ha dragit det lite väl långt och att historieskrivning kan bli lite väl "grå" om man bara tillåter sig att ta med det som vi är helt säkra på att det är sant.