Källkritik: beroendekriteriet och tendenskriteriet
Hej!
Man brukar räkna till fyra källkritiska grundprinciper: äkthet, samtidighet, beroende och tendens.
Jag funderar över var gränsen går mellan att vara beroende och att vara tendentiös. Just det jag tänker på är om t.ex. en intervju av en person genomförs i närvaro av någon som den intervjuade inte vill stöta sig med. Då kommer kanske denna person vänta sig obehag om det kommer ut att han eller hon uttalat sig i en känslig fråga. Så om man befinner sig under hot eller liknande, och inte låter hela sanningen komma ut, är man tendentiös eller har man blivit beroende?
På nätet har jag hittat två sidor som placerade detta under beroendekriteriet, ingen källa som sagt något annat. Jag själv var helt säker först på att detta tillhörde tendenskriteriet men när jag såg dessa sidor blev jag tveksam. Hoppas någon kan bidra med sina tankar.
Jag tror du inte riktigt har tolkat beroendekriteriet korrekt.
Beroendekriteriet som jag kolar det, är om källan är beroende av en annan källa. Det vill säga om min källa bygger på en annan källa, det vill säga om det är en förstahandskälla eller en andrahandskälla. Om jag exempelvis återger vad jag läst ur en bok och du sedan använder mig som källa, så blir jag beroende av den källan som jag själv har hämtat information ur. Om en forskare gör en tolkning av en text på en runsten så är denna beroende av inskriften på runstenen som källa, när du sedan hänvisar till denne forskare.
Det kan också handla om att två samtida källor är beroende av varandra. Om du och jag har upplevt samma händelseförlopp exempelvis ett mord och skrivit ner våra iakttagelser men först pratat med varandra om händelsen. Då finns risk för att vi har påverkats av varandra och våra vittnesiakttagelser är då beroende av varandra.
http://www.pm.lth.se/fileadmin/_migrated/content_uploads/6_Kallkritik_beroendekriteriet.pdf
Tendesiös handlar mer om man har den som skriver har en tendens till att själv gynnas av att säga eller komma fram till något visst, är färgad av sina egna åsikter eller har egna intressen att gynna.
Jo, det som du skriver har jag ganska bra koll på. Det var mest det andra som jag skrev i förra inlägget som jag undrade om. Att en människa upplever hot/press från andra människor och inte berättar det personen vill berätta, t.ex. i en intervju. Enligt följande studie sägs detta gå under kategorin "indirekt oberoende":
"Det indirekta beroendet uppstår när en intervju genomförs i närvaro av någon som den intervjuade inte vill stöta sig med. Det kan även vara så att den intervjuade väntar sig obehag om det kommer ut att han eller hon uttalat sig i en fråga. Poängen är att man måste vara medveten om intervjuobjektets situation, vilka konsekvenser har intervjun för honom/henne?"
http://www2.sbs.su.se/Uppsats_old/1999/014/k%C3%A4llkritiskstudie.rtf (klicka bara om du vill ladda ner filen)
Jag undrar dock, är detta verkligen beroende? Kan det inte ses som tendens?
