3 svar
530 visningar
Ella4561772 behöver inte mer hjälp
Ella4561772 34
Postad: 7 mar 2022 21:43

Källhänvisning i gymnasiearbete

Hej, jag sitter med källhänvisningen i mitt gymnasiearbete just nu och är lite förvirrad kring ifall det verkligen ska se ut som det gör. Vi fick veta att man ska källhänvisa efter varje del med den källan man använt men det känns som att det nästan blir mer källor än vad det blir text.

Så här ser ett stycke ut:

Brist: Järnbrist leder till en avsaknad av klorofyll (Elmberg & Ljungquist, 2019). Ljusgrön till gul färg  (Lundh, et al., u.d.) mellan bladnerverna i unga/nya blad, kloros, och liknar manganbrist (Elmberg & Ljungquist, 2019) och magnesiumbrist (Qiuyun, 2020). Närmast ledningssträngarna har växten dock till en början kvar den normala färgen  (Lundh, et al., u.d.). Vid extrem brist dör växten vid tillväxtpunkterna och blommorna blir små och bleka (Elmberg & Ljungquist, 2019) och nya blad kan minska i storlek, bli nästan helt vita och få nekrotiska fläckar (Qiuyun, 2020).

Som ni ser blir det väldigt många källhänvisningar och min fråga är egentligen bara: är det här rätt?

SeriousCephalopod 2696
Postad: 7 mar 2022 22:55 Redigerad: 7 mar 2022 22:57

Du källhänvisar fel.

Man källhänvisar påståenden och fakta. Inte ord.

Första meningen är okej eftersom det är ett påstående om att järnbrist orsakar något och förhoppningsvis så att källan påstår detta. Dock så borde meningen vara längre och förklara järnbrist hos vad.

Meningarna som följer är dock osammanhängande och innehåller ofta inga påståenden eller verkliga fakta i anknytning till källhänvisningen.

Du har tre källor i andra meningen men är omöjligt att förstå vad för fakta du plockar från var av dem. Förklarar Lund vad ljusgrön färg är för något eller varför hänvisar du till hen där???

I regel förekommer en källhänvisning på två platser. Antingen i slutet av en längre mening eller paragraf där ett påstående görs och där påståendet kommer från källan. Förekommer en källhänvisning i mitten av en mening är det endast utifall en specifik bit av fakta anväbds så som ett tal

Också. Om det är så att två källor ger samma fakta så hänvisar man till båda tillsammans i slutet av meningen.

I sista meningen säger du exempelvis samma sak två gånger. Bara gör ett sammanfattande påstående om att bladen och blommorna blir små och bleka/vita med en enda väl utvecklad mening. 

Ella4561772 34
Postad: 8 mar 2022 19:53 Redigerad: 8 mar 2022 19:55

Tack för svar. Jag ser nu att det blivit lite fel i mening två. Det ska vara ett komma och inte punkt efter första källan så att det hela bli en lista på saker som järnbrist kan leda till. 

Järnbrist leder till en avsaknad av klorofyll (Elmberg & Ljungquist, 2019), ljusgrön till gul färg  (Lundh, et al., u.d.) mellan bladnerverna i unga/nya blad, kloros, och liknar manganbrist (Elmberg & Ljungquist, 2019) och magnesiumbrist (Qiuyun, 2020). 

Anledningen till att jag hänvisar till Lund där är att '(Elmberg & Ljungquist, 2019)' inte sa något om att avsaknaden av klorofyll/kloros leder till en gul färg och jag kände att det var viktigt att ha med. Kanske behövs ingen källa för det men min tanke var att jag inte kunde skriva det om källan jag hänvisar till inte sagt det.

Jag förstår inte riktigt vad du menar med att man källhänvisar fakta och inte ord. Enligt mig är varje källa kopplad till fakta men det kanske var kommat som var förvirrande?

SeriousCephalopod 2696
Postad: 10 mar 2022 17:02

Låt oss ta:

Järnbrist leder till en avsaknad av klorofyll (Elmberg & Ljungquist, 2019), ljusgrön till gul färg  (Lundh, et al., u.d.) mellan bladnerverna i unga/nya blad, kloros, och liknar manganbrist (Elmberg & Ljungquist, 2019) och magnesiumbrist (Qiuyun, 2020). 

Om jag stryker ut alla källor så tolkar jag det som att paragrafen handlar om tre saker

1. Att det finns ett orsakssamband: järnbrist -> avsaknad av klorofyll i nya blad 

2. Att avsaknad av klorofyll yttrar sig i formen av ljusgrön/gul färg mellan bladnerver och att tillståndet kallas kloro

3. Att (symptomen) på järnbrist liknar symptomen på magnanbrist och magnesiumbrist.

Min kritik är flera saker men här är det tre oklarheter till följd av citationen:

(1) Vem är det som säger att ljusa blad till följd av järnbris/klorofyllbrist kallas för kloros? Det är fakta men ligger mitt emellan två källhänvisningar.

(2) Vad påstår Lund et al? Är omöjligt att avgöra då hänvisningen verkar komma mitt i ett stycke men det finns inget faktapåstående i början av stycket. Bara orden "ljusgrön till gul färg".

(3) Påstår de två sista att (symptomen på) järnbrist liknar magnesiumbrist och magnanbrist eller påstår de att kloros liknar dessa brister men inte är samma sak. (Dvs att ljusa blad kan uppstå utan klorofyllbrist)

Svara
Close