K2) Rangordna syror efter syrastyrka

Ett alternativt sätt att se på ämnenas syrastyrka är att utnyttja vad du vet om ämnena, du kanske redan vet en del om de korresponderande baserna?

Karboxylsyrors surhet är du nog redan bekant med från kemin. Dessa bildas/bryts ner av levande organismer, och de brukar beskrivas som svaga syror, och du kanske redan har använt sådana vid t.ex. syra/bas titreringar?

Vätefluoriden är nog bekant den med, fast ur ett annat perspektiv - vätebindningen som kan bildas mellan väte och F, O och N. Vätebindningen är ju en extrem variant av en dipolbindning, och fluor är det mest elektronegativa grundämnet (kanske bekant från när ni gick igenom halogenerna som alla är elektronegativa). Så fluor drar gärna åt sig en till elektron och får då ädelgasstruktur, och väte kan "slippa sin enda elektron" genom att ge bort den till fluor. Jämför t.ex. med HCl, som har liknande (men svagare) syrastyrka.

Vätecyaniden är kanske inte lika bekant, men lite hjälp kan du få om du klurar över basens styrka. För är basen starkare, kommer den lättare att ta upp en proton och bilda syraformen. Då blir det en ännu svagare syra/starkare bas.

Hej och tack för ditt svar.

Jag hänger på teorin för sig men inte när den sätts samman i helheten:

HCl, som har liknande (men svagare) syrastyrka.

Saltsyra protolyseras fullständigt, HF borde göra det väldigt lite eftersom bindningen är väldigt stark, har HCl då inte en starkare syrastyrka? Alltså att den är en starkare syra?

Vätecyaniden är kanske inte lika bekant, men lite hjälp kan du få om du klurar över basens styrka. För är basen starkare, kommer den lättare att ta upp en proton och bilda syraformen. Då blir det en ännu svagare syra/starkare bas.

Hur ska jag tänka här? CN^- har jag ingen aning om hur den är som bas jämfört med resten, hur kan man jämföra? Ska man använda Paulings skala och isåfall hur?

Facit har samma rangordning som mig, men nu när jag tänker på det förstår jag teoretiskt inte varför det är så.

Jag uppskattar din hjälp!
 

Mesopotamia skrev:

Hej och tack för ditt svar.

Jag hänger på teorin för sig men inte när den sätts samman i helheten:

HCl, som har liknande (men svagare) syrastyrka.

Saltsyra protolyseras fullständigt, HF borde göra det väldigt lite eftersom bindningen är väldigt stark, har HCl då inte en starkare syrastyrka? Alltså att den är en starkare syra?

Jag kanske inte skrev på ett helt enkelt/klart vis. Lite marigt att beskriva starkare/svagare former av två redan "starka syror" som HCl och HF. 

Om jag säger så här då - det är två starka syror, och den ena skolboksexemplet på en stark syra HCl är utifrån Ka värdet aningen svagare än HF.

(det misstänker jag räcker för Ke2 nivån, men det är inte riktigt så enkelt, speciellt inte för lite mer utspädda lösningar med HF. För om protolysreaktionen beskrivs utifrån entropiskillnaderna som uppstår när HF och HCl var och en för sig löses i vatten, så blir bilden en annan, i och med att fluor har lite andra egenskaper, som faktiskt kompenserar. Så utspädda lösningar med HF är faktiskt att betrakta som svaga syror, medans HFi mer koncentrerade lösningar beter sig som en starkare syra - men det ligger utanför Ke2 och dyker nog först upp på universitetsnivå).

 

Vätecyaniden är kanske inte lika bekant, men lite hjälp kan du få om du klurar över basens styrka. För är basen starkare, kommer den lättare att ta upp en proton och bilda syraformen. Då blir det en ännu svagare syra/starkare bas.

Hur ska jag tänka här? CN^- har jag ingen aning om hur den är som bas jämfört med resten, hur kan man jämföra? Ska man använda Paulings skala och isåfall hur?

Facit har samma rangordning som mig, men nu när jag tänker på det förstår jag teoretiskt inte varför det är så.

Jag uppskattar din hjälp!
 

Det enklaste är nog att utgå ifrån ens tidigare kunskap om ämnena/liknande ämnen, vilket så klart inte går om man inte känner till ämnena från början.

Nu har jag smält detta i några dagar och känner att jag förstår mycket bättre.

Tack så mycket för dina djupgående förklaringar mag1!