Jordmagnetiskt Fält: Laboration
Hej! Jag håller på med en labbrapport där jag ska beräkna den jordmagnetiska flödestätheten (Bj) utifrån mina egna mätvärden. Jag använde mig av en platt cirkulär spole med en kompass i mitten och läste vinklarna på kompassen i de olika lägena.
För att beräkna allt använde jag därefter och och Då inklinationsvinkeln 71 grader angavs av uppgiften.
Mitt problem däremot är att mitt medelvärde av Bj är betydligt lägre än vad det borde vara, kan det bero på mätfel eller har jag gjort fel i mina beräkningar?
Hej!
Vad är alfa för någon vinkel? Hur placerade du spolen? Hur mättes radien på spolen, är du säker att du inte blandade ihop radie och diameter?
Med tanke på att det skilde en faktor 2 mellan största och minsta uppmätta värden så känns det som att det finns en stor mätodäkerhry nånstans.
Hej! här är mitt utförande:
- Spolen placerades på ett bord med dess plan orienterat i nord-sydlig riktning. Kompassen placerades centralt i spolen, och spänningskuben kopplades till spolen för att leda en konstant ström.
- Spolens radie (r) varierade vid olika uppkopplingar, och antalet varv (N) justerades. För varje uppsättning mättes vinkeln (α) som kompassnålen visade i magnetfältet. Vid varje mätning användes en strömstyrka (I) på 1.0 A.
- Beräkna sedan Bs och Bjh och skriv in tillsammans med de andra värdena i tabellen
jag mätte diametern på varje kopplingspunkt och dividerade med 2, så radien ska stämma
Ok.
Hur mättes du radien?
Har du någon förklaring till att det kunde komma sig att du fick så olika värden mellan näst sista och sista mätningen då det enda du kopplade om var mellan tre och fyra varv?
När justerades spolens position? Var du noga med att inte spolen rubbades ur position mellan olika mätningar (lätt hänt om man ska flytta banankontakter).
Stod strömaggregatet alltid så nära spolen? Bättre att utnyttja de långa sladdarna och separera dem så mycket som möjligt.
Jag mätte diametern av kopplingspunkterna med linjal och delade med 2.
Har ingen aning varför det är så stor skillnad mellan dem och jag tycker det är väldigt underligt att mitt slutvärde blir ca hälften av vad det borde vara. Det var ett litet tag sedan jag gjorde labben så kommer inte ihåg hur noggrann jag var med att flytta den, kan ju ha stött åt den och fått andra vinklar. Kanske spänningskuben stod för nära hela tiden också?
Det är ju trotsallt en labbrapport så jag får väll skriva att felberäkningen kan vara av dessa anledningarna. För enligt formlerna ska allt stämma tror jag.
Vi jobbade 2 och 2, den andra personen, med samma värden fick 57 mikrotesla, och negativa Bjh värden, så det var svårt att jämföra. För vad jag vet bör Bjh inte bli negativt?
Vi jobbade 2 och 2, den andra personen, med samma värden fick 57 mikrotesla, och negativa Bjh värden, så det var svårt att jämföra. För vad jag vet bör Bjh inte bli negativt?
Att din kompis fick ett helt annat resultat med exakt samma mätvärden tyder väl på att ni först och främst ska jämföra era uträkningar, och se i vilket steg ni har räknat olika. (använde ni verkligen samma mätvärden?) Jag har ingen aning om hur gradskivan för vinkelavläsningen var graderad, men jag kan inte tänka mig annat än att minustecknet kommer därifrån, vilket skulle kunna indikera att spolen var vänd i syd-nordlig riktning istället för nord-sydlig, eller att sladdarna hade växlats så att strömmen i spolen gick åt motsatt håll än det var tänkt. Men som sagt, dessa hypoteser förklarar inte alls de mätvärden du fick, så ni kan helt enkelt inte ha använt samma mätvärden.
Var kommer din kompis minustecken ifrån? Jag kan bara spekulera om jag inte har hans mätvärden och uträkningar framför mig.
Det är ju trotsallt en labbrapport så jag får väll skriva att felberäkningen kan vara av dessa anledningarna. För enligt formlerna ska allt stämma tror jag.
Ja, det är bra. Diskutera ditt resultat och eventuella felkällor.
Läste du någon gång av kompassnålsvinkeln utan ström i kretsen? Det skulle omedelbart visa om spolen stod i fel läge. En bra mätstrategi för att eleminera fel hade varit att alltid ta ett mätvärde utan ström, inför varje mätvärde med ström. Då minimerar man risken att av misstag ha flyttat på grejerna.
