Jordens snurr hur?
1. Hur kan luften och föremål i luften följa med i jordens snurr?
2. Hur kan vi se samma stjärnhimmel på sommaren som på vintern? Vi blickar ju bort från solen åt motsatt håll när vi rört oss halvvägs runt!
1. Mellan jordytan och luften finns det friktion. Därmed "dras" luften med. Vill du bli avancerad kan du söka på Corioliseffekten.
2. Åk till Australien så förstår du.
2) På sommaren och vintern så ser vi inte riktigt samma stjärnhimmel. Det beror på att jordaxeln lutar 23 grader. Vissa stjärnbilder som Karlavagnen ser vi året runt, medan t.ex. Orion ser vi bara under vintern.
Luften följer inte heller riktigt med jorden helt och hållet, Jordens rotation bidrar till vind och väder.
Välkommen till Pluggakuten!
2. Lite förenklad illustration:
Du kan se jorden som en snurra som står och snurrar på ett genomskinligt matbord i köket. Jorden snurrar runt sin egen axel, vilket ger dag och natt. Jorden rör sig även runt solen (som ligger i bordets plan), vilket ger årstiderna.
Men snurran står hela tiden upp, lite lutande men ändå uppåt. Därför kommer vi som bor på norra halvklotet att se kökstakets stjärnhimmel under hela året och de som bor på södra halvklotet kommer att se köksgolvets stjärnhimmel under hela året.
Eftersom jorden snurrar ett varv runt sin egen axel på ett dygn så ser det ut som om kökstakets stjärnhimmel vrider sig ett varv runt polstjärnan på ett dygn. Motsvarande sker på södra halvklotet.
Jag vill påstå att PeterÅ i huvudsak har fel, när han påstår att luften dras med pga. friktion mellan jordytan och luften :-).
Jämför med att du går och håller en boll i handen. Kasta upp bollen rakt upp någon meter och den landar snart i handen igen utan att du behöver flytta handen.
Fundera över att om du står stilla inomhus så behåller luften ovanför ditt huvud sin hastighetsvektor, utan att du blir rufsig i håret.
Affe: Håller med, jag hade fel där. Friktionen gör sig gällande i Corioliseffekten vilket påverkar utbredningen av låg- och högtryck mm. Ditt exempel på bollen stämmer vid små avstånd. Citat från SMHI:
Corioliskraftens påverkan är inte obetydlig. En curlingsten som rör sig med hastigheten 2 m/s skulle efter 42 meter (längden på en typisk curlingbana) komma att avvika 2-3 cm åt höger (på norra halvklotet).
Nä, PeterÅ, jag ser inget samband mellan friktion och Coriolis.
Citatet från SMHI är väl "sisådär". Curlingstenen påverkas olika av Corioliseffekten beroende på i vilken kompassriktning och på vilken breddgrad stenen rör sig.
Norr-söder: Mest påverkan
Öst-väst: Ingen påverkan alls!
Närmast ekvatorn: Ingen påverkan alls!
Närmast polerna: Mest påverkan
Spelas det någon curling nära ekvatorn? Har man ishallar där?
smaragdalena skrev :Spelas det någon curling nära ekvatorn? Har man ishallar där?
Inga curlade barn vid ekvatorn alltså ;-)
Skämt åsido, jag undrar om @Yking har fått svar på sina frågor?
Tack Yngve och alla, svar har jag fått:
1.
Jag har aldrig upplevt någon större friktion mellan en yta och luft (luftmotstånd är ju något annat). Och hur skulle den friktionen få med sig all luft och dessutom övriga föremål i luften?
Vindarna kan ju lika gärna blåsa öst som väst så det förklarar inget, dessutom är ju snurren över 1000 km/timme vid ekvatorn så det skulle bli väldigt blåsigt om inte luften hängde med! En luftballong som stiger och landar efter 12 timmar, landar ju i närheten och inte på andra sidan klotet!
2.
Jag hade fel i att vi ser samma himmel sommar som vinter. Ungefär halva himlen kan ses året runt i Norrköping hittade jag. Men hur kan jordens axel luta 23,4 grader, röra sig runt solen och samtidigt ser vi polstjärnan på samma plats i himlen i axelns förlängning hela året? För det skulle lutningen behöva vara riktad mot polstjärnan hela varvet, men då skulle vi ha sommar i norr året runt! Taklampan - polstjärnan är ju väldigt långt bort och kan inte röra sig speglat i förhållande till våra cykler!
Jordaxeln pekar mot polstjärnan hela varvet. När jordaxelnn nordända pekar lite mer mot solen får vi sommar.
Yking skrev :2.
Men hur kan jordens axel luta 23,4 grader, röra sig runt solen och samtidigt ser vi polstjärnan på samma plats i himlen i axelns förlängning hela året? För det skulle lutningen behöva vara riktad mot polstjärnan hela varvet, men då skulle vi ha sommar i norr året runt! Taklampan - polstjärnan är ju väldigt långt bort och kan inte röra sig speglat i förhållande till våra cykler!
Eftersom jorden behåller sin lutning när den rör sig runt solen och Polstjärnan ligger väldigt långt bort så kommer jordaxeln att peka mot Polstjärnan hela tiden. Polstjärnan är alltså inte rakt ovanför matbordet utan mer mot ena kanten av kökstaket.
Solen ligger i matbordets plan och därför kommer, som Henrik säger, jorden att luta sin norra ända mot solen då det är sommar på norra halvklotet och från solen då det är vinter på norra halvklotet.
Att jordaxeln hela tiden pekar mot polstjärnan kan jämföras med när du åker bil på en lång rak väg och uttråkad tittar ut genom sidorutan. De närliggande objekten, som vägskyltar, avtagsvägar och modiga rådjur swishar förbi i hög fart. Mer avlägsna objekt som åkrar, ängar och skogspartier rör sig mycket långsammare i jämförelse. Riktigt avlägsna objekt som bergskedjor ser ut att röra sig ännu långsammare. Månen, som är ännu längre bort, ser ut att hänga helt still i luften med en konstant vinkel på 90° mot färdriktningen.
Vi har väldigt högt i tak i vårt kök :-)
Tack för svar!
ang. 2.
Så banan som jorden rör sig runt solen är inte vinkelrät mot polstjärnan. Och jordaxelns riktning mot polstjärnan är densamma hela tiden. Och det är det enorma avståndet till polstjärnan som gör att jordens jättelika rörelse runt solen inte blir så märkbar på stjärnhimlen... tack för svar! Jag får nöja mig med det så länge vad gäller fråga 2, även fast alltihop känns otroligt. En märklig rörelse som hela tiden underhålls och är det verkligen vad vi ser på himlen? Mitt i alltihop så rör sig solen med en väldig hastighet genom universum också!
Någon som har en förklaring för fråga 1?
Jordaxelns lutning ändrar sig inte nämnvärt, när jorden rör sig runt solen. Det är därför jordaxeln håller siktet på Nordstjärnan. Ta penna (som jordaxel) och för den runt en fotboll eller liknande, så kommer du nog på hur det fungerar.
Tack Affe jag redigerade mitt inlägg när jag såg att Yngve skrivit att jordaxeln inte ändrar sin vinkel. Jag tänkte att den behöver ändra vinkeln pga rotationen runt solen och att jag hört talas om att jorden vobblar...
Luftmassan har en egen rotation, den följer inte med jordens rotation. Om vi tvärbromsade jordens rotation skulle atmosfären fortsätta att rotera i samma fart och det skulle bli väldigt blåsigt vid jordytan. Efter en längre tid skulle friktionen bromsa luftlagret närmast ytan och samtidigt skulle jorden sakta börja rotera igen. Efter lång tid skulle atmosfär och jordklot rotera lika fort igen.
Jo...jordaxelns lutning vobblar lite, men det tar flera tusen år att ändra lutning 1 grad :-)
Om Henrik lyckades tvärbromsa jordens rotation, skulle det inte bara bli väldigt blåsigt. Nu snackar vi om mega-tsunami, kontinental-förflyttningar, vulkanutbrott med ofattbara omfattningar, etc. Undrar vad som händer med månen?
Jorden snurrar och luften hänger med, men jag ser ingen vettig förklaring utifrån de naturlagar som vi upplever. Om vi snurrar en boll så flyger vatten och lösa föremål på den av. Att objekt utöver dragningskraft på andra objekt utifrån sin massa märker vi inte av.
däremot påstås att jordens dragningskraft håller människor och vatten m.m, kvar på ytan trots jordens snurr. Att material dras neråt så länge densiteten är större än omgivande luft/vatten/medium märker vi. Men inget tyder på att jorden är en glob! Det finns inga mätningar som visar på att jorden kröker sig trots att det ska vara mätbart med tanke på den påstådda jordradien. Det finns inte heller något som visar på att jorden rör sig. Vi ser att sol, måne och stjärnor rör sig men det förutsätter inte att vi rör oss. Stjärnkonstellationerna rör sig på himmeln dag efter dag, år efter år, med samma positioner i förhållande till varandra. Verkar inte det otroligt om vi snurrar och rör oss runt solen och runt galaxer? Förr fanns avancerade civilisationer som utgick från att jorden var stilla och en stjänhimmelkupol cirkulerade ovan oss! Hur många som går ut gymnasiet kan hitta polstjärnan på himlen? Jag kunde inte det.
Det finns en elegant förenklad formel för jordens krökning (K):
Sedan kan det finnas optiska fenomen som kan göra att båten ändå kan ses vid 4.8km
Redan de gamla grekerna visste att joren var rund, och kunde beräkna dess omkrets. Man visste nämligen vilken vinkel det blev på skuggan på en viss plats, samtidigt som solen lyste rakt ner i en brunn i en annan ort rakt söderut, och man visste avstånset mellan dessa platser.
Tack Affe för formeln, jag är mycket nyfiken på vad en sådan mätning skulle visa! 1,8 meter under ytan efter 4,8 km, sker det i praktiken? Och det vore intressant att studera solens rörelse och skugga på olika platser i förhållande till glob-teorin.
Idag står det på sista sidan i vår tidning: "Dagen har ökat med 1 timme och 34 minuter på morgonen och 2 timmar och 5 minuter på kvällen sedan vintersolståndet." Lite fascinerande att det är så osymmetriskt!
En av mina idéer-jag-skall-göra.när-jag-blir-pensionär är att studera hur solen rör sig på himlen vid olika årstider och i olika delar av värden - som att fundera på "vad betyder medsols om man är vid ekvatorn". Det borde gå att skriva ett datorprogram som simulerar solbanan på olika platser (men då måste jag lära mig programmera först).
Praktikfall på formeln:
När man står på Tabergs topp ca 250m över Vätterns yta, ser man horisonten en bit norr om Visingsö ca 56km bort!
Hade Smaragdalena bott utmed longitud 15 grader hade dagen ökat lika mycket på morgonen som på kvällen. Nu tycks du bo utmed longitud 18.75 grader. Då hamnar bostaden sannolikt runt Norrtälje och inte i Örnsköldsvik, för då borde väl den ljusa tiden på dagen ökat mer sedan vintersolståndet :-)
I stället för att lära sig programmering kan Smaragdalena använda t.ex. Excel för att simulera solbanan. OpenOffice erbjuder motsvarande kalkylprogram gratis :-)
Affe Jkpg skrev :Hade Smaragdalena bott utmed longitud 15 grader hade dagen ökat lika mycket på morgonen som på kvällen. Nu tycks du bo utmed longitud 18.75 grader. Då hamnar bostaden sannolikt runt Norrtälje och inte i Örnsköldsvik, för då borde väl den ljusa tiden på dagen ökat mer sedan vintersolståndet :-)
Du verkar ha räknat åt fel håll. Tidningen är Göteborg-Posten.
50% chansning. Tack för snabbt svar, så slapp jag sova på problemet :-)
Varför skulle det spela roll? Jag tycker att om man är rakt väster om en viss punkt, så borde solen gå både upp och ner t ex 3 minuter senare. Beror det på jordaxelns lutning?
Affe jag skulle gärna se ett exempel då något döljs bakom kurvaturen. De videos jag hittar visar att inget göms bakom kurvatur när man zoomar in. Exempel på video: 9.41 mile earth curvature test, platforms habitat / hillhouse. Bäst vore förstås att själv filma hemma i Örnsköldsvik :-)
smaragdalena skrev :Idag står det på sista sidan i vår tidning: "Dagen har ökat med 1 timme och 34 minuter på morgonen och 2 timmar och 5 minuter på kvällen sedan vintersolståndet." Lite fascinerande att det är så osymmetriskt!
En av mina idéer-jag-skall-göra.när-jag-blir-pensionär är att studera hur solen rör sig på himlen vid olika årstider och i olika delar av värden - som att fundera på "vad betyder medsols om man är vid ekvatorn". Det borde gå att skriva ett datorprogram som simulerar solbanan på olika platser (men då måste jag lära mig programmera först).
2 timmar 5 minuter + 1 timme 34 minuter är ungefär 220 minuter
110-15 = 1 timme 35 minuter
110+15 = 2 timmar och 5 minuter
Hade Smaragdalena bott utmed longitud 15 grader hade det blivit 1 timme och femtio minuter (110 minuter) på morgonen och lika mycket på kvällen.
Nu bor Smaragdalena 3.75 grader väster om longitud 15 grader. När solen står som högst (klockan 12 ) vid longitud 15 grader, dröjer det ytterligare 15min innan den står som högst hos Smaragdalena. Andra halva av dagen (efter klockan 12) är då 15min längre hos Smaragdalena. Jorden roterar 15 grader per timme.
Jag vet att solen står som högst på himlen en stund senae här än i Jönköping, men varför skulle det påverka om dagen blir mer eller mindre förlängd på morgonen än på kvällen?
Det beror på vilken plats på jorden som man anser att klockan är 12 (mitt på dagen). Befinner man sig öster eller väster om den platsen blir ökningen (eller minskningen) osymmetrisk. Det är ju bara ett sätt att räkna. Den totala tiden varje specifik dag är konstant.
Varför skulle det vara så? Om solen går upp 2 minuter tidigare idag än i går har det ingenting att göra med vid vilken tidpunkt jag anser att klockan är 12.
Dessutom är det så att nära vinter- och sommarsolståndet blir dagen längre i ena änden men kortare i andra änden.
Använd extremvärden. Antag att mitt-på-dagen är en minut efter att solen gått upp. Då har dagen inte ökat speciellt mycket i tid innan "kl 12". Däremot har den ökat mer därefter.
Vid vintersolståndet går solen upp kl 8.55 och ner 15.25 i Göteborg. Igår gick den upp 7.18 och ner 17.33. Skillnaderna är 1.37 på morgonen och 2.07 på kvällen.Hur kan denna osymmetri påverkas av när jag tycker att klockan är 12?
Ok, tror jag missuppfattade dig. Dock har jag hittat svaret du söker (hoppas jag).
Om du inte visste det förut är SMHI en guldgruva av information:
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/solens-upp-och-nedgang-1.4179
Se sista avsnittet: Medelsoldygn och osymmetri
smaragdalena skrev :Vid vintersolståndet går solen upp kl 8.55 och ner 15.25 i Göteborg. Igår gick den upp 7.18 och ner 17.33. Skillnaderna är 1.37 på morgonen och 2.07 på kvällen.Hur kan denna osymmetri påverkas av när jag tycker att klockan är 12?
1.52=1.37+0.15=2.07-0.15
Fortfarande en kvart skillnad på morgon och kväll :-)
Tack PeterÅ det var en väldigt innehållsrik artikel!
Låt oss säga att solen är uppe tiden t under dagen
Hos Smaragdalena råkar tydligen gälla
Låt oss skriva förändringen av den ljusa tiden som
Vi får då:
v.s.b.
Ja, folket på SMHI har verkligen gjort ett toppenjobb med deras Kunskapsbanken. Sökbar och professionell.