Jonföreningar
Hej! Jag har problem med att förstå jonföreningar. Det jag undrar är varför just atomerna bestämmer sig för att binda med varandra (som exempelvis nitratjonen NO3-) även om de inte når någon balans? D.v.s vad är atomerna syfte i att binda på detta sättet, vad är deras mål?
Hoppas ni förstår, mvh Themuslim7
Välkommen till Pluggakuten!
Atomerna har inget syfte alls och kan inte bestämma sig för något.
Nitratjoner är det dom blir kvar om man har bort vätejonen från salpetersyra. Nitratjonen "trivs" med att finnas till eftersom alla bindningar i den gör den stabil.
Tack!
Jag undrar även om ett scenario med fällningsreaktioner. Om Denna reaktionen händer :
Ag(NO3-)(aq) + NaCl(aq) --} AgCl(s) + Na(NO3-)(aq)
Varför exempelvis natriumet släpper sin bindning med kloret och samma med silvret och nitratet? Är inte bindningen mellan saltet natriumklorid tillräckligt starkt för att inte lösas upp av vatten? Om inte, vilken sorts bindning mellan atomer och molekyler är den starkaste?
Tack på förhand!
Både silvernitrat och natriumklorid är lättlösliga i vatten. Redan när man löser upp salterna i vatten lossnar jonerna från varandra. Bindningarna mellan natriumjoner och kloridjoner (liksom mellan silverjoner och nitratjoner) är svagare än de jon-dipolbindningar som bildas när salterna löser sig i vattnet. Men bindningarna mellan silverjonerna och kloridjonerna (när de träffar på varandra) är så starka att jonerna klumpar ihop sig och det svårlösliga saltet faller ut.
Kan du skriva en reaktionsformel utan åskådarjoner, d v s där endast de joner som deltar i reaktionen finns med?
Jahaa, då förstår jag! Är det så i alla fall? Är med andra ord jon-dipol bindningar alltid starkare än jonbindningar?
Och ja det kan jag, det blir då: Ag+ + Cl- --} AgCl(s)
Dock vet jag inte vilken laddning silvret har förrutom att jonen blir positiv, har du någon aning? Har nämligen för mig att det är oklart för atomerna som står mellan grupp 3-12.
Themuslim7 skrev:Jahaa, då förstår jag! Är det så i alla fall? Är med andra ord jon-dipol bindningar alltid starkare än jonbindningar?
Nej,för de svårlösliga salterna är jonbindnignarna starkare, för lättlösliga salter är jon-dipolbindningarna starkare (fast egentligen måste man räkna med antal bindningar och annat krångligt).
Och ja det kan jag, det blir då: Ag+ + Cl- --} AgCl(s)
Dock vet jag inte vilken laddning silvret har förrutom att jonen blir positiv, har du någon aning? Har nämligen för mig att det är oklart för atomerna som står mellan grupp 3-12.
Japp, övergångsmetallerna är krångliga, man måste lära sig en del av dem utantill. Grupp 11 är väl värst av alla: de tre jonerna man har störst anledning att lära sig har allihop olika laddning, koppar +2 (eller +1), silver +1, guld +3 (eller +1).
Jag förstår, tack så mycket för hjälpen! Jag undrar dock en sista sak. Jag vet att ämnen/föreningar/molekyler är lättlösliga om de har en laddning (rätta mig om jag har fel), just för att vattenmolekylerna är dipoler. + attraheras av - och vice versa, men innebär det då att ämnen/föreningar/molekyler som är opolära, oftast är svårlösliga?
Molekyler är aldrig laddade.
Polera ämnen löser sig ofta bra i polera lösningsmedel som t ex vatten. Opolära ämnen löser sig ofta bra i opolära lösningsmedel som t ex hexan.
