Joner i en metallbindning?
Varför finns det joner i en metallbindning?
Är inte bindningen i form av ett elektronmoln som bildas från samtliga metallatomer. Atomerna varken tar upp eller avger en eller flera elektroner så varför säger man att metalljonerna är bundna till sina platser i kristallen.
Jo, metallatomerna har givit ifrån sig en eller flera elektroner för att bli metalljoner.
Smaragdalena skrev:Jo, metallatomerna har givit ifrån sig en eller flera elektroner för att bli metalljoner.
min lärare har sagt att atomerna ger inte ifrån sig elektroner om det inte är så att nån annan atom vill ta upp det, vem har tagit upp metallatomernas elektron.
Elektronerna kan röra sig från atom till atom. Varje metallatom har tillgång till lagom många elektroner hela tiden, men det är inte nödvändigtvis samma elektroner hela tiden.
Man kan inte använda samma modell för att förklara allting, om det skall vara på grundskolenivå. Antingen kan man se en metallbit som en massa atomer som inte sitter ihop, men då kan man inte förklara varför en metall kan leda ström, eller också får man acceptera att metallatomerna kan lämna en eller flera elektroner till ett gemensamt elektronmoln och då går det att förklara hur metallen kan leda ström.
Smaragdalena skrev:Elektronerna kan röra sig från atom till atom. Varje metallatom har tillgång till lagom många elektroner hela tiden, men det är inte nödvändigtvis samma elektroner hela tiden.
Man kan inte använda samma modell för att förklara allting, om det skall vara på grundskolenivå. Antingen kan man se en metallbit som en massa atomer som inte sitter ihop, men då kan man inte förklara varför en metall kan leda ström, eller också får man acceptera att metallatomerna kan lämna en eller flera elektroner till ett gemensamt elektronmoln och då går det att förklara hur metallen kan leda ström.
Tack men om det inte skulle vara på grundskolenivå då? Jag går nämligen i gymnasiet.
På gymnasienivå behöver du lära dig dels hur de starka bindningarna (kovalent bindning och jonbindning) fungerar, de som kan bygga upp en kemisk förening, dels hur de svaga bindningarna gör t ex att något kan vara flytande. De svaga bindningarna är dipol-dipolbindningen med specialfallet vätebindning, jon-dipolbindning, van der Waalsbindning och metallbindning.
På universitetsnivå lär du dig t ex om molekylorbitaler.
