Joner

Ett undantag till regeln att icke-metaller har hög elektronegativitet skulle kanske vara ädelgaserna som inte gärna bildar kemiska föreningar, och därför inte har någon elektronegativitet. De ämnen som är ickemetaller och därför har hög elektronegativitet (gärna tar emot elektroner) gör så för att det är energetiskt fördelaktigt att ha fyllda elektronskal. För just ädelgaserna är skalet redan fullt så nya elektroner behöver läggas i nästa skal.

Att metaller gärna delar med sig av sina elektroner är orsaken till att metaller är goda ledare av elektricitet och även goda värmeledare.

Ett annat undantag kanske skulle vara väte -- i lösningar kan väte gärna dela med sig av den enda elektronen och beter sig på det sättet som en alkali-metall, men vätet fyller också sitt skal genom att ta emot en elektron och bilda en hydrid-jon, och på det sättet är den lik en halogen (Fluor, Klor, Brom och kompisarna). Väte är dock en icke-metall.

Det är förresten inte "...metalljoner [som] avger en elektron...", utan metallatomer som bildar joner genom att avge (donera) en elekton.

Alla metaller kan bilda positiva joner genom att ge ifrån sig en eller flera elektroner, det är bl a detta som gör att de räknas som metaller (liksom exempelvis elektrisk ledningsförmåga och metallglans). Man har alltså klumpat ihop alla grundämnen som kan bilda positiva joner, kan leda elektricitet och har metallglans och kallat dem metaller.