Jämviktskonstanten - olika värden men samma reaktion
Hej!
Min lärare har förklarat detta för mig:
"Egentligen ska inte jämviktskonstanter ha en enhet eftersom de bygger på enhetslösa aktiviteter. Problemet med det är att man då alltid måste tala om vilken reaktion som jämviktskonstanten avser.
Betrakta reaktionerna:
(1) CO + NO2 ⇔ CO2 + NO och
(2) 2 CO + 2 NO2 ⇔ 2 CO2 + 2 NO
Det är samma reaktion men man kan visa att K2 = K12. Av denna anledning kan det vara bra att ange en enhet för K"
Men jag förstår inte riktigt. Vilken anledning är det som min lärare menar precis? Jag förstår matematiskt att K2 = K12, men inte hur detta gör att det är bra att ange enhet för K. Första reaktionen har K = [CO2][NO] / [CO][NO2] vilket ger enheten 1. Andra reaktionen har K = [CO2]2[NO]2 / [CO]2[NO2]2 vilket också ger enheten 1. Så varför är det användbart att ange enhet, om de är samma?
För övrigt undrar jag lite om vad det innebär i praktiken att K2 = K12. Liksom, hur kan samma reaktion ha två olika jämviktskonstanter?
Det var ett dåligt exempel eftersom du i det där fallet får en enhetslös jämviktskonstant, men hur blir det t ex för
Matematiskt sett blir det ju inte riktigt samma reaktion eftersom koefficienterna är olika.
Teraeagle skrev:Det var ett dåligt exempel eftersom du i det där fallet får en enhetslös jämviktskonstant, men hur blir det t ex för
Matematiskt sett blir det ju inte riktigt samma reaktion eftersom koefficienterna är olika.
Ok, då förstår jag bättre vad min lärare menar.
Men om vi säger att vi genomför den reaktionen som du nämnde, kommer då reaktionen ibland ske med ett visst värde på KS och ibland ett annat värde på KS? Eller kommer reaktionen alltid ske med minsta möjliga heltalskoefficienter, så att KS-värdet blir samma hela tiden? Eller finns det vissa reaktioner där reaktionsmekanismen är sådan att det kan behövas någon större koefficient för att reaktionen ska vara möjlig?
Du kan tänka på vilket sätt du vill, men praxis är att man använder minsta möjliga heltalskoefficienter eftersom det blir onödigt krångligt och en fulare formel annars. Det är lite som att säga att man kan säga att 10 äpplen kostar 50 kr eller att 1 äpple kostar 5 kr. Dessa saker säger exakt samma sak om priset på äpplen.
