Jämvikt
Tja, i min lärobok beräknar man jämvikt och då gjorde de så att de subtraherade substansmängden från början med substansmängden vid jämvikt.
Och därefter la det i formeln för jämviktskontant och delade med volymen (för att ta reda på koncentrationen).
Men jag undrar om MAN FÖRST kan ta reda på koncentrationen och sedan subtrahera bort koncentrationen vid jämvikt för att sedan stoppa det i formeln.
Kommer det blir fel eller kan man göra så? Nu kanske ni blev förrvirrade, säg till!
Flyttade tråden till Ke1 /Smaragdalena, moderator
Normalt sett är det koncentrationerna (egentligen aktiviteten) man skall sätta in i uttrycket för jämviktskonstanten, men OM det är lika många partiklar på höger och vänster sida av jämviktsreaktionen kommer jämviktskonstanten att bli dimensionslös och man kan sätta in substansmängderna istället och få enklare beräkningar (eftersom volymerna tar ut varanda).
Om det var något annat du frågade efter, får du förklara tydligare vad det är du undrar.
Vad menar du med lika många partiklar höger och vänster om? Kan du ett exempel med en reaktionsformel?
Kanske
A+ B -> c + D
Här är ett exempel, vi vet volymen och antal mol så då kan vi väl beräkna koncentrationen för vardera från början och sedan koncentration efter jämvikt och substrahera. MÅSTE MAN subtrahera med substansmängder och sedan i formeln beräkna koncententratiol? fattar ingenting
Om jämviktsreaktionen är finns det två partiklar på varje sida. Jämviktskonstanten blir dimensionslös, och alla volymerna tar ut varandra.
Före jämvikt har du 1 mol kolmonoxid, 1 mol vätgas, 1 mol vattenånga och 1 mol koldioxid. Vid jämvikt har substansmängderna av de olika gasena ändrats, och det finns 1+x mol vardera av vattenånga och kolmonoxid och 1-x mol vardera av vätgas och koldioxid. (Om jag har råkat gissa fel åt vilket håll reaktionen ändrar sig, händer inget vätte än att jag får fram ett negativt värde på x.)
Du kan mycket väl beräkna att och att , men när man sätter in det i uttrycket för jämviktskonstanten kommer alla treorna att ta ut varandra, så vanligen sätter man in substansmängderna istället.
Om du istället hade haft jämviktsreaktionen har du två partiklar på vänstersidan men fyra på högersidan. I så fall blir inte jämviktskonstanten dimensionslös, volymerna tar inte ut varandra och det går inte att sätta in substansmängdernaistället.
Jag förstår allt tills jag stötter på det här:
Om du istället hade haft jämviktsreaktionen 2NH2⇔3H2+N2
har du två partiklar på vänstersidan men fyra på högersidan. I så fall blir inte jämviktskonstanten dimensionslös, volymerna tar inte ut varandra och det går inte att sätta in substansmängdernaistället.
1. Ska man räkna med partiklar av var och en och inte antal "reaktanter" samt antal "produkter". Jaha.
2. Men jag förstår mig inte på det här med att man inte kan sätta in substansmängderna? Varför går det inte?
Jämviktskonstanten för ammonak-jämvikten blir där du har i täljaren och i nämnaren, så alla volymer tar inte ut varandra, och du måste räkna med koncentrationer, inte substansmängder.
Jag förstår det exemplet, men jag förstår inte när man ska veta om man ska sutrahera koncentrationer eller substansmängd? :llll
Det är alltid substanmängderna du skall ha när du räknar fram hur många mol det finns av de olika ämnena vid jämvikt, alltså t ex om man har 0,5 mol av något från början och 0,5-x mol vid jämvikt.
Egentligen är det alltid koncentrationerna man skall sätta in i jämviktskonstanten, men om jämviktskonstanten är dimensionslös (d v s om antalet partiklar totalt inte ändras vid reaktionen) tar volymen ut varandra i de olika koncentrationerna, och då kan man använda substansmängderna direkt.
Alltså jag förstår inte dimensionslös kan du förklara det bättre? :llllllll