Jag har skrivit en rapport kring konflikten i Kashmir och skulle behöva feedback.

Hej! Jag har skrivit en rapport kring konflikten i Kashmir där alla betygskriterier ska bedömas för Samhällskunskap 1b. Jag vill verkligen höja min nivå och nå ett högre betyg men min lärare har inte tid att ge mig feedback innan inlämning. Jag skulle uppskatta om någon tog sig tid att läsa igenom och berätta hur jag kan utveckla eller göra texten bättre. Tack på hörhand :)

 

Konflikten om Kashmir

Bakgrund

Konflikten kring Kashmir har sin bakgrund långt tillbaka och består av fler olika konflikter som byggts upp till en stor. Enligt "Kashmir" skulle Kashmir, som tidigare tillhört Pakistan (som var underställda av Brittiska Indien), få bli självständigt. 1947 var tanken att detta skulle genomföras men istället anföll stamfolk från nordliga Pakistan. Detta ledde till att den hinduiska fursten från Kashmir bad Indien om hjälp. Indien skulle ge militär hjälp till Kashmir så länge fursten gick med på att Kashmir skulle tillhöra Indien. Pakistans regering ansåg då att fursten inte hade någon rätt att bestämma att Kashmir skulle bli en del av Indien endast för att Indien fick skicka militära styrkor. Därför skickade även Pakistan in sina militära styrkor och ansåg att de också skulle få kontroll över Kashmir. Det var då ett två årigt krig började mellan Indien och Pakistan som skulle avsluta 3000-5000 liv.

Konflikten

Den mellanstatliga konflikten om Kashmir mellan Indien och Pakistan hade sin grund 1947 när Kashmir skulle bli självständigt efter avkoloniseringen av Storbritannien. Vilket i sin tur berodde på att Storbritannien inte hade råd att behålla Indien (som Kashmir då tillhörde). Enligt "Kashmirkonflikten" ville inte Pakistan och Indien ge Kashmir självständighet eftersom Kashmirs många naturresurser och att de flesta floderna i båda länderna har sitt ursprung i Kashmir.

 

1948 lade FN sig i konflikten och tog fram ett fredsavtal mellan Indien och Pakistan enligt "Kashmir". I avtalet skulle en folkomröstning ske om hur Kashmir skulle bli styrt och att Pakistan skulle dra tillbaka sina styrkor. Dock ville inte Pakistan ta tillbaka sina makter och Indien tyckte inte det fanns ett behov för en folkomröstning. Därmed följdes inte avtalet.

 

Några år senare, 1962, tog Kina 17% av norra Kashmir efter ett krig mot Indien. Den delen av Kashmir ägs fortfarande av Kina vilken Indien inte tycker är rätt. Indien väljer dock att starta krig med Pakistan 1965 igen, men som i sin tur inte leder till något nytt.

 

1972 signerar både Indien och Pakistan Simla-avtalet. I avtalet finns en tydlig gräns om vilka delar av Kashmir som tillhör vilket land men oenigheten om Kashmir och gränsen fortsatte och konflikten var fortfarande inte över. Istället bryter 1999 ett nytt, tredje krig, ut om Kashmir mellan Indien och Pakistan.

 

Indien och Pakistan försöker komma överens 2003 med ännu ett avtal som Pakistan erbjuder Indien och som Indien godkänner. Avtalet handlar om att länderna ska ha vapenvila och inte kriga mer. Som alla tidigare avtal, håller det inte länge innan över 100 personer avlider i mer krig i Kashmir 2010.

 

2019 påstår en av rebellgrupperna, Jaish-e-Mohammed, att det var dem som attackerade och döda minst 40 indiska soldater vilket resulterar i att Indien sedan bombar det största lägret i Jaish-e-Mohammed i delen av Kashmir som Pakistan äger.

Aktörerna

Kriget var till en början mellan staterna Indien och Pakistan. Därefter lade sig Kina i som nu är en del av konflikten. Enligt "Kashmir" är 45% Indiskt och 38% Pakistanskt. Resterande 17% är Kinas. En annan aktör i konflikten är rebellgrupperna. De kämpar för Kashmir och deras självständighet. Även etniska och religösa perspektiv behövs ta hänsyn till eftersom Kashmirs befolkning är muslimer, hinduer och buddhister.

 

Staterna som deltar i konflikten, Kina, Indien och Pakistan vill alla ha Kashmir och deras tillgångar. Det skulle betyda bättre ekonomi för länderna. Både Indien och Pakistan vill även nå floderna i Kashmir eftersom de sedan rinner in i deras länder.

 

De rebelliska grupperna har å andra sidan andra själ. De olika grupperna har olika anledningar men en av den vanligaste orsaken är att befolkningen är missnöjda med Indien. En av de vanligaste grupperna, Jammu Kashmir Liberation Front, vill att Kashmir ska bli självständigt, så som det stod i det allra första kontraktet. Det finns även grupper som kämpar mot Indien och vill att Kashmir ska bli en del av Pakistan av olika anledningar, bl.a religion.

Orsaker

Det fanns flertal orsaker till konflikten bröt ut. Varken Pakistan eller Indien ville låta Kashmir vara självständigt eftersom båda länderna ville äga landet och deras naturtillgångar. Konflikten berodde även på att fursten i Kashmir var hindu medan 70% av befolkningen var muslimer enligt ”Kashmir - ett förlorat paradis”. Eftersom Pakistan var muslimskt ville största delen av Kashmir tillhöra tillhöra Pakistan medan Fursten ville tillhöra hinduiska Indien eftersom han var hindu. Dessutom har den politiska instabiliteten skapat oro och missnöje bland befolkningen vilket också drivit på konflikten. Det har även bidragit till att lag och ordning inte upprätthålls.

Konsekvenser

De som påverkas allra mest av kriget är befolkningen i Kashmir. Än idag dör folk pga kriget, både soldater och civilpersoner. Det leder till att många mänskliga rättigheterna (MR) inte följs. Av de tre delarna av rättigheter, politiska, ekonomiska och kulturella, fungerar ingen som den ska. Det handlar om politiska rättigheter så som rätten till liv som bryts eftersom invånare i Kashmir dör och ekonomiska eftersom rätten till bostad och arbete inte är självklart för invånarna. I och med att folk dör blir det ännu svårare för Kashmir att upprätthålla samhället och sjuvård, lag och rätt etc fungerar ännu sämre. Politiken är orolig och det finns ingen personal. Detta i sin tur resulterar i att ännu färre får hjälp, blir friska trots att det hade gått om förutsättningarna fanns och kan hjälpa till att bygga upp Kashmir. Jämförelsevis med Sverige har vi brist på personal i sjuvården och lever under bra omständigheter och utan krig. I kashmir då färre MR följs och krig drabbar civilpersoner dagligen blir det svårt för samhället att bygga upp sig och göra en förändring.

 

Andra rättigheter som inte följs är kulturella, t.ex. kvinnors rättigheter. Enligt "Hög tid att uppmärksamma den brutala konflikten i Kashmir" blir män bortförda på gatan och därmed lämnas frun och barnen ensamma hemma. Då invaderar soldater hemmen och utsätter kvinnorna för våldtäkt och sexuella trakasserier. Vilket även går in på de kulturella rättigheterna eftersom kvinnors och barns rättigheter hotas. Enligt "Mänskliga rättigheter i omstridda områden" finns det grupper i Kashmir som försöker stå upp för MR och att invånarna ska få bättre liv vilket i sig är tillåtet men ledarna för oppositionerna blir ofta häktade och förnedrade inför publik. Även gruppernas tillstånd nekas kontinuerligt. Detta bryter mot de politiska rättigheterna eftersom detta hotar rätten att få uttrycka sina åsikter. Detta visar ännu mer att det politiska styret i Kashmir är bristande och att man straffas för att berätta sina åsikter.

 

Rättssäkerheten är också bristande i Kashmir vilket strider mot de politiska mänskligheterna. Befolkningen blir straffade för åsikter som inte regeringen accepterar eller utan anledning, utan rättegång eller bevis. Eftersom det råder krig och har orolig regering är brottsligheten också hög. Invånarna är fattiga och har i vissa fall inget val.

 

Eftersom läget är så illa som det är kommer det ta lång tid att bygga upp sig igen så alla MR uppfylls. Kriget behöver sluta, en radikal förändring behöver ske och ett nytt styre behöver införas. Varken privata människor, familjer eller samhälle i stort fungerar som läget ser ut nu.

Lösningar

Eftersom konflikten handlar till stor del om religion kan Pakistan och Indien kan mötas på mitten. Tex om Indien kan skydda de muslimska rättigheterna. Indien kan tom skriva in i lagarna att muslimska rättigheter ska skyddas och respekteras. Det gör att invånarna i Kashmir som vill bevara sin religion och därför står på Pakistans sida kan ändra sig till att Indien är ett bra alternativ. Dessutom fullföljer det MR och de politiska rättigheterna eftersom allas åsikter och religion då respekteras.

 

Ett annat sätt kan vara att någon annan lägger sig i, tex Europaparlamentet. På politisk nivå skulle en parlamentarikerkommitté kunna finnas mellan Indien och Pakistan som hjälper och ser till att samtal sker korrekt och politiskt, utan våld. Det skulle kunna likna en övre makt som håller koll att det sker proffsigt och rättsligt.

 

Att utveckla transporten och handeln i Kashmir mellan Indiens delar och Pakistans delar skulle också kunna göra att länderna kommer bättre överens och samarbetar. De hjälper båda länderna att skapa ekonomisk tillväxt och använda sig av Kashmirs tillgångar. Då får de fler förbindelser till varandra och behöver varann för att bygga sig starka. Det ger länderna även dilemmat att om de vi förstöra för det andra landet, förstör de även för sig själva. Bygger de däremot upp varandra följer de båda med på framgångarna och tjänar på det.

Material

Globalis nämner inte vem som skrivit sidan men trots det skulle jag säga att det är en säker källa eftersom den hanteras av svenska FN-förbundet. På deras hemsida skriver de även att alla artiklar på hemsidan är skriven av norska FN-förbundet och att alla siffror kommer från FN-organ och Världsbanken. De förklarar också att anledningen till att de inte skriver ut en speciell författare är för att många personer har ändrat och översatt sidorna.

 

”Kashmirkonflikten” av Mirela Aljic skulle jag också klassa som säker eftersom det nämns vem som skrivit rapporten, vart den är publicerad, vad sidan heter och när den skrevs. Utöver det är handledaren nämnd vid namn och syftet med rapporten är skolarbete. Därmed är syftet inte att påverka eller tjäna pengar etc.

 

Jan-Åke Erikssons källa ”Kashmir - förlorat paradis” skulle jag säga är säker eftersom de nämner författare, datum, rubrik och är publicerad i en tidning. Syftet med artikeln är att informera kring konflikten. Därmed tjänar tidningen pengar på artikeln men jag skulle ändå säga att den är säker eftersom informationen stämmer överens med källorna jag läst på tidigare.

 

Feministiskt perspektivs artikel av Sholeh Irani nämner också datum, titel och författare vilket ger sidan högre förtroende. Tidningen behöver man betala för att få läsa men eftersom de skriver att de är politiskt obundna och deras syfte är feminism använder jag mig av källan i min rapport ändå.

 

Axel Heidenheims rapport ”Mänskliga rättigheter i omstridda områden” är en rapport från Uppsala Universitet. Syftet med källan är skolarbete. Handledaren är också nämnd och därför ser jag inget med källan som skulle göra den opålitlig.

 

Litteraturlista

https://www.globalis.se/konflikter/Asien/kashmir , 23 mars 2023, globals, ”Kashmir”

 

https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=2275307&fileOId=2294980 , 23 mars 2023, Lunds Universitet, ”Kashmirkonflikten”, Mirela Aljic

 

https://tidningensyre.se/global/2018/nummer-70/kashmir-forlorat-paradis/, 30 mars 2023, Tidningen Global, ”Kashmir - förlorat paradis”, Jan-Åke Eriksson

 

https://feministisktperspektiv.se/2016/09/13/kashmir-undantagstillstand-och-okad-militar-narvaro/ , 6 april 2023, Feministiskt Perspektiv, ”Hög tid att uppmärksamma den brutala konflikten i Kashmir”, Sholeh Irani

 

http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1474708/FULLTEXT01.pdf ,18 april 2023, Uppsala Universitet, ”Mänskliga rättigheter i omstridda områden”, Axel Hedenheim