5 svar
190 visningar
3,14ngvinen_(rebus..) behöver inte mer hjälp
3,14ngvinen_(rebus..) Online 1210
Postad: 11 okt 2023 19:26

Introner

Hej!

Vid splitsning av omoget mRNA "klipps" ju intronerna bort medan exonerna behålls. Dock förstår jag inte vad intronerna egentligen är? Alltså uppenbarligen är de ju icke proteinkodande och inte användbara för translationen men RNA-polymeraset kopierar ju endast genen - och en gen är väl ändå definierad som en sekvens DNA som kodar för ett visst protein. Så hur kommer det sig att mRNA innehåller introner när det endast är genen som transkriberats (och inte resterande 98.8% DNA som är odefinierat). Vad är intronerna egentligen?

Hoppas ni förstår min förvirring/problematik.. och hoppas ännu mer att någon pluggakutare har möjlighet att besvara denna fråga :)

Tack på förhand!

/Pingvinen

mag1 9478
Postad: 11 okt 2023 20:28

Hej!

En gen kan beskrivas som bestående av exoner och introner. Så trots att endast exonerna splitsas ihop, tillhör intronerna genen. När mRNA börjar bildas av RNA-polymeraset transkriberas hela (eller delar av) genen, och splitsningen sker redan när transkriptionen sker.

T.ex. en gen bestående av exon1-intron1-exon2-inron2-exon3-intron3 börjar transkriberas från DNA som:

1) först bildas : exon1-

2) sedan fortsätter det:  exon1-intron1--

3) sedan fortsätter det : exon1-intron1-exon2

och under detta steg kan exon1 och 2 splitsas ihop, varpå intron1 försvinner från den framväxande mRNA-sekvensen.

 

Vissa större gener kan bestå av många exoner (fler än 100), men antalet exoner/introner är lägre. Ett genomsnitt på 9 introner är inte en ovanlig siffra. Och ett av syftena med att ha de kodande delarna av genen (exonerna) separerade av introner, är att det ger en större flexibilitet. I vissa sammanhang behövs ett protein som bildas av alla exonerna, medans vid andra tillfällen behövs en mindre version av samma protein. Och för att få denna skillnad bearbetas mRNA-sekvensen olika, där den kortare versionen innehåller färre exoner, vilket gör att ribosomen syntetiserar en mindre/kortare variant av proteinet.

Det sker under en process som kallas alternativ splitsning (alternative splicing, på engelska), och processen kan illustreras som i bilden nedan från Wikipedia-sidan om alternative splicing.

Det går genom alternativ splitsning att få varianter av ett och samma protein, där varje variant har lite olika egenskaper, t.ex. ett enzym som kan vara helt oreglerat (kortaste formen) eller en variant vars aktivitet kan regleras (en lägre variant, med en extra proteinbit på slutet, som kan öka/minska aktiviteten hos enzymet beroende på vad cellen behöver just då).

3,14ngvinen_(rebus..) Online 1210
Postad: 11 okt 2023 20:35 Redigerad: 11 okt 2023 20:36

Tack för ditt svar!

Så hela genen kodar egentligen inte för proteiner? Det finns introner även då det ursprungliga DNA:t för att särskilja exonerna (de proteinkodande delarna) från varandra. Så att säga att hela DNA sekvensen i en gen kodar för protein är egentligen fel?

Mha intron- /exonstrukturen hålls alltså exonerna isär från varandra så att dessa kan kombineras lite på olika sätt och olika varianter av proteiner kan bildas, alla exoner skickas inte alltid vidare för translation? Har jag tolkat dig rätt då?

mag1 9478
Postad: 11 okt 2023 20:54
3,14ngvinen_(rebus..) skrev:

Tack för ditt svar!

Så hela genen kodar egentligen inte för proteiner? Det finns introner även då det ursprungliga DNA:t för att särskilja exonerna (de proteinkodande delarna) från varandra. Så att säga att hela DNA sekvensen i en gen kodar för protein är egentligen fel?

Ja det är inte ett helt korrekt sätt att beskriva det. En gen består även av material som inte översätts till ett protein men som behövs och är därför med i genen, d.v.s. intronerna.

Mha intron- /exonstrukturen hålls alltså exonerna isär från varandra så att dessa kan kombineras lite på olika sätt och olika varianter av proteiner kan bildas, alla exoner skickas inte alltid vidare för translation? Har jag tolkat dig rätt då?

Ja precis så. Alla exonerna i en gen behöver inte användas varje gång. Ibland används så klart alla, men ibland används en kombination, vid lite andra omständigheter används ytterligare en kombination av exoner - för att på så vis få en större flexibilitet/varierade möjligheter till aningen olika versioner av ett och samma protein. Skulle vi istället ha en gen för varje variant av varje protein, skulle vårt genom behöva vara mångdubbelt mycket större och regleringen av genernas användning skulle behöva vara annorlunda (istället för att splitsa en gen på olika vis t.ex. beroende på vilken vävnad det är, skulle olika gener behöva användas).

3,14ngvinen_(rebus..) Online 1210
Postad: 11 okt 2023 20:56

Då förstår jag!

Tack snälla för din förklaring, den var guld värd :)

mag1 9478
Postad: 11 okt 2023 20:57

För all del, kul att det hjälpte till!

Svara
Close