Intermolekylära bindningar
Hej!
Tänkte höra lite med er varför olika bindningar uppkommer i några exempel
Hydroxidgruppen i alkohol är ju en vätebindning det förstår jag, men igenom det så bör ju syre få en mer negativ laddad sida och då ska väl praktiskt sett en dipol-dipolbindning kunna ske med andra molekyler, men varför är det fel?
Samtidigt så kan amingruppen i en amin vara en vätebindning (NH2), det förstår jag varför. Men sedan kan den även vara en dipol-dipol bindning samtidigt. Varför kan den vara det när inte -(OH) kan vara det det samtidigt?
Som du vet är det noga med förvaringen av fast NaOH eftersom det gärna reagerar med fukt i luften. Den reaktionen är väl just vätebindning med OH-gruppen.
En vätebindning är en dipol-dipolbindning, bara det att laddningsförskjutningen är extra stor så att den blir extra stark. Att fråga varför det är en vätebindning och inte en dipol-dipolbindning är som att säga "varför är Donau en flod och inte en å?" eller "varför är Australien en kontinent och inte en ö?".
Jo det förstår jag, men det står i läroboken NH2 gruppen i en amin både har väte och dipol-dipol bindning samtidigt. Så därför undrade jag, väte är ju en starkare variant av dipol-dipolbindning, eller läroboken kanske menar att NH2 har just någon av dom beroende på vilket kolväte det är?
I båda fallen attraheras det positiva vätet i en molekyl av den negativa atomen i en annan molekyl. I alkoholen är vätebindningen en dipol-dipolbindning mellan två OH-grupper, i aminen är vätebindningen en dipol-dipolbindning mellan två NH2-grupper:
OH-----OH respektive NH-----NH
rohanzyli skrev :det står i läroboken NH2 gruppen i en amin både har väte och dipol-dipol bindning samtidigt.
Det låter som en konstig formulering, kan du fota/skriva av exakt vad som står? Kan de mena en liten molekyl som metylamin, där kvävet drar elektroner från kolatomen så att den blir positiv? Isf borde det bli ännu tydligare för metanol.