Intermolekylära bindningar - finns den ena så finns den andra, eller?

soltima skrev:

Hej!

Har ett ämne med vätebindningar dessutom dipol-dipolbinding och van der Waals-krafter som verkar mellan molekylerna?

Vätebindningen är en typ av dipolbindning, som uppstår mellan vissa atomer (F, O, N). Så även dipol-dipolbindning kan fås till ämnen med andra grundämnen som del av bindningen. Och van der Waals-krafter kan uppstå.

Och har ett ämne med dipol-dipolbindning även v.d.W?

Det kan finnas, men måste inte finnas v.d.W.

(Magnus Ehinger skrev nämligen att vatten både har vätebinding och dipol-dipolbinding."Det kan uppstå dipol–dipol-bindningar mellan H2O-molekylerna, vilket gör att det krävs mer energi för att skilja molekylerna från varandra
Det kan uppstå vätebindningar mellan H2O-molekylerna, vilket gör att det krävs mer energi för att skilja molekylerna från varandra") 10a, https://ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov/kemisk-bindning/prov-2015-11-06-i-kemisk-bindning.html?start=1

Jag vet att vätebindning är en starkare typ av dipol-dipolbindning och att v.d.W bygger på tillfälliga dipoler.

Handlar det om att se vilken bindning som dominerar?

För att se vilken bindning som dominerar mellan två molekyler, är det bra att lära sig identifiera den starkaste bindningstypen, och om den är dominant (flera svagare bindningar kan tillsammans ge en starkare bindande kraft, än en enstaka starkare bindningen).

Japp, jag har koll på den beskrivningen av vätebindningar (O, N, F och det som du skrev). Jag undrar dock bara varför Magnus Ehinger hade det som ett "krav" att man även skulle nämna dipol-dipolbindingar också? Vätebindningar är ju (väl?) en typ av starkare dipol-dipolbinding.

Långa kolväteskedjor kan väl t.ex. ha högre kokpunkt (och starkare bindningar) än små dipoler just pga att så många v.d.W. kan bildas. (Spelar massan någon roll?)

soltima skrev:

Japp, jag har koll på den beskrivningen av vätebindningar (O, N, F och det som du skrev). Jag undrar dock bara varför Magnus Ehinger hade det som ett "krav" att man även skulle nämna dipol-dipolbindingar också? Vätebindningar är ju (väl?) en typ av starkare dipol-dipolbinding.

Ja vätebindningen är en typ av dipol-dipolbindning som har förhållandevis hög bindningsenergi, motsvarande "är starkare". Om han beskrev det som ett "krav", så får han själv nog svara på det, men att nämna alla typer som kan bildas "skadar inte" och bindningsstyrkan mellan två ämnen, är summan av alla bindningar tillsammans.

 

Långa kolväteskedjor kan väl t.ex. ha högre kokpunkt (och starkare bindningar) än små dipoler just pga att så många v.d.W. kan bildas. (Spelar massan någon roll?)

Ja, bindningsenergin blir högre, då en större molekyl har en större area att binda med. Motsvarande att det är svårare att separera stora bitar kardborreband, jämfört med mindre.

Massa påverkar nog mest indirekt, genom att större molekyler brukar ha större massa.

Ok, tack så mycket för svaret!

En fråga till... Du skrev innan att det kan finnas v.d.W. mellan två dipoler (utöver dipol-dipolbindning), men kan man veta ifall det faktiskt gör det eller inte?

Nja att veta exakt går nog inte, för det går inte enkelt att mäta.  Det närmaste vi kommer är att mäta t.ex. bindningsstyrkor, och skapa modeller för att räkna ut hur två ämnen kan binda till varandra. På så vis kan bindningarna beskrivas.

För förståelsen av dessa bindningar behöver vi (nog?) inte veta exakt, utan resonemang likt det du gjorde med kolkedjans längd går att föra ändå.

Attraktionen mellan två ämnen, kan bestå av flera samverkande (eller motverkande) interaktioner. Bindningsstyrkan blir summan av alla dessa interaktioner.

Med två eller flera olika ämnen samtidigt (t.ex. kaboxylsyra i vatten) påverkar ämnena varandra, och varandras bindningar.

Men du kan förutsätta att alla tänkbara bindningar "kan" förekomma, även om de starkaste bindningarna är avgörande.

Ok, tusen tack!