Interferens

En A-fråga på ett övningsprov lyder så här:

Två små högtalare, A och B, är anslutna till samma tongenerator. Denna är inställd på
frekvensen 0,85 kHz. En person P befinner sig från början strax intill högtalare A.
P avlägsnar sig från de båda högtalarna längs en linje vinkelrät mot linjen AB. Under
förflyttningen upplever P variationer i ljudintensiteten från de båda högtalarna. Han uppfattar
totalt 5 ljudminima under sin förflyttning. Ljudhastigheten var 340 m/s.
Vilka slutsatser om avståndet x mellan A och B kan han dra från dessa iakttagelser?

I facit motiveras svaret så här: 

Avståndet mellan högtalarna är x. I varje punkt gäller att vägskillnaden från punkten till de
båda högtalarna maximalt är lika stor som avståndet mellan vågkällorna, dvs. x . Villkoret för
att en nodlinje skall kunna uppstå är att vägskillnaden $∆s=(2k-1)·\lambda /2$, där k är ett heltal. Man
registrerar 5 st ljudminima, vilket innebär att det största k-värdet är 5. 

Vad är logiken bakom mening 2, alltså "I varje punkt gäller att vägskillnaden från punkten till debåda högtalarna maximalt är lika stor som avståndet mellan vågkällorna, dvs. x "? Jag tycker inte det är självklart. 

Det går lätt att räkna ut att våglängden är 0,4m och att femte minimat har skillnaden 1,8 m. Sedan säger facit återigen något konstigt, de antar nämligen att x ska ligga mellan skillnaden för k-värdet 5 och k-värdet 6. Hur är det logiskt? Att person P hörde 5 minima betyder väl inte att hen inte skulle hört ett minima till om hen gått ytterligare en bit.