18 svar
259 visningar
frankey 51
Postad: 18 jan 19:48

Införa betyg för ordning och uppförande?

Det är ingen nyhet att lärare måste utstå såväl verbala som fysiska angrepp från elever. Samtidigt är Sverige det land med sämst disciplin i klassrummet. 

 

https://www.sverigesradio.se/artikel/sverige-samst-i-europa-pa-disciplin-i-klassrummen

https://www.vilarare.se/nyheter/vald-i-skolan/lararen-paul-attackerad-av-elev--fick-sjalv-sparken/

 

Borde Sverige återinföra betyg för disciplin och uppförande?

naytte 5571 – Moderator
Postad: 18 jan 20:19

Kort svar: ja.

Hondel 1413
Postad: 18 jan 20:41 Redigerad: 18 jan 20:52

Var ett tag sedan jag gick i skolan, och jag har heller inte läst de länkade artiklarna.

Så jag kanske är oinformerad och bara fördomsfull, men de personer som kan tänka sig att angripa sina lärare, är det personer som bryr sig mycket om betyg och skulle sluta med de dumheterna om de fick betyg i ordning och uppförande?

naytte 5571 – Moderator
Postad: 18 jan 20:52 Redigerad: 18 jan 20:52

CSN kan nog tänkas vara en bra motivation: uppför du dig för dåligt dras studiebidraget in. För så som det är nu måste man ju bara dyka upp för att få sitt bidrag, men vad är poängen med att vara där om man beter sig som ett as?

Ordning och uppförande är väl knappast ett problem på gymnasiet? På gymnasiet har de som inte vill vara i skolan slutat att komma till skolan. 

naytte 5571 – Moderator
Postad: 18 jan 21:23

Ordning och uppförande är väl knappast ett problem på gymnasiet?

Tro mig, det finns stora problem med det på gymnasiet också.

frankey 51
Postad: 18 jan 21:36

Personligen tycker jag att ordningsbetyg är fel metod. Det kan enkelt missbrukas av lärare, och som Hondel påpekar, skulle det nog inte påverka stökiga elever tillräckligt. Elever som faktiskt bryr sig om sina betyg är oftast inte de som stökar i klassrummen. Däremot är det tydligt att något måste förändras i svenska skolor. 

Smutstvätt Online 25485 – Moderator
Postad: 18 jan 21:51 Redigerad: 18 jan 21:52

Jag undrar om det verkligen skulle hjälpa nämnvärt. För att ett sådant betyg ska fungera, måste eleverna fortfarande besluta att uppföra sig. 

Ärligt talat, jag tror inte att betyg i ordning och uppförande, eller liknande, skulle vara effektivt. Utan att ha några källor för denna åsikt, tror jag att det vore klart mer effektivt att vara hårdare med att elever som inte sköter sig faktiskt blir avvisade från klassrummet, och får sitta i ett avskilt rum ett tag (inte tillsammans såklart) och lugna ned sig lite. I vissa situationer och klasser kommer det att behövas en separat person (dvs. inte läraren) som ser till att eleven lämnar klassrummet, och då får budgeten och anslagen anpassas efter det.

Har skolan elever som vägrar lämna klassrummet trots hjälp av lärare eller annan resursperson, då får en vårdnadshavare börja närvara i skolan och tillkallas för att avvisa eleven om hen missköter sig och vägrar lämna klassrummet. Kommer det att kosta i ökade sjukskrivningskostnader för vårdnadshavarna? Ja, men vad är alternativet? Det finns strikta regler för vilka yrken som får exempelvis packa ned en elevs grejer och fösa ut dem ur klassrummet, och de reglerna finns av en anledning (sedan kanske de reglerna inte alltid är perfekta, det säger jag inget om). Dessutom blir det omöjligt för vårdnadshavarna att blunda för hur deras barn beter sig i skolmiljöer. 

Generellt sett kan det nog göra ganska stor skillnad att ha fler vuxna per klassrum – det kan vara en specialpedagog, en lärarassistent (eller elevassistent som arbetar med hela klassen i åtanke, inte en enskild elev), en annan lärare, resursperson, elevhälsopersonal eller liknande. Förutom att man har fler vuxna som deltar i klassrummet, kan det också ge läraren en större trygghet i att inte vara den enda vuxna i rummet när en elev beter sig stökigt. 

 

Denna lösning gör även att barn som har svårt att sitta still, men som inte uppför sig elakt, inte straffas för något som de kanske inte kan rå för, exempelvis om de har ADHD. Att avvisa elever borde också kunna ge klassrummet en undermedveten statushöjning – det är inte en plats där man är instängd, utan något man faktiskt gör sig "förtjänt av" genom att uppföra sig. 

 

Finns det risk att dessa elever hamnar efter i sin utbildning? Nästan garanterat, men hur mycket lär sig de eleverna egentligen under tiden de missköter sig? Jag har svårt att se att eleven som sitter och kastar sudd och skriker på sina klasskamrater samtidigt lär sig något om Pythagoras sats. Och risken är överhängande att ingen av klasskompisarna lär sig något heller.

Med det sagt, om elever ska avvisas i högre utsträckning, måste de också välkomnas tillbaka till klassrummet med öppna armar, så fort de inte längre missköter sig. Även om man blev utsparkad från alla lektioner förra veckan, är denna vecka en ny chans att visa att man sköter sig och vill delta. 

 

Med det sagt, det är min uppfattning utifrån vad jag har läst och upplevt. Dvs. inga starka källor direkt. Det är mycket möjligt att det finns riktigt tunga källor och argument som helt motsäger allt vad jag just sagt. 😅

frankey 51
Postad: 18 jan 22:08

Till viss del har det även att göra med kulturen i Sverige. Svenska lärare och huvudsakligen skolan värderas inte särskilt högt bland föräldrar och elever. I andra länder, som Sydkorea, finns det en stark korrelation mellan hög disciplin bland skolelever och hög studiemotivation. För att ändra på vår nuvarande skolkultur, så kanske är ordningsbetyg ändå ett steg åt rätt riktning. 

MaKe 645
Postad: 18 jan 23:35
Smutstvätt skrev:

Har skolan elever som vägrar lämna klassrummet trots hjälp av lärare eller annan resursperson, då får en vårdnadshavare börja närvara i skolan och tillkallas för att avvisa eleven om hen missköter sig och vägrar lämna klassrummet. Kommer det att kosta i ökade sjukskrivningskostnader för vårdnadshavarna? Ja, men vad är alternativet? Det finns strikta regler för vilka yrken som får exempelvis packa ned en elevs grejer och fösa ut dem ur klassrummet, och de reglerna finns av en anledning (sedan kanske de reglerna inte alltid är perfekta, det säger jag inget om). Dessutom blir det omöjligt för vårdnadshavarna att blunda för hur deras barn beter sig i skolmiljöer. 

Om vårdnadshavare får ett större ansvar för hur deras barn beter sig i skolan kommer det att bita snabbare än betyg i ordning/uppförande och flit. Tyvärr kan man inte göra så mycket som lärare när vårdnadshavare legitimerar sina barns beteenden. Hur mycket dessa barn lär sig bryr jag mig mindre om än hur andra barn i klassen påverkas. Det räcker med två-tre som vill sabotera lektionen, kasta suddgummin, snacka och angripa läraren - några andra, som annars hade varit lugna, går med i "leken" och snart blir det kaos.

På grund av det, att föräldrarna legitimerar sina barn beteenden och lärarna saknar "verktyg" mot sådana elever, arbetar jag inte i högstadiet längre. Jag tänker fortfarande på några brighta elever elever som jag hade och några som jag lyckades stödja, men jag mådde pyton på grund av sådana 2-3 i varje klass som måste förstöra för alla. Om föräldrarna hade varit tvungna att närvara på lektionerna för att se till att deras barn gör det de ska, så skulle det ha mycket större effekt än betyg i uppförande och flit.

Dkcre 1977
Postad: 18 jan 23:44

Ja.

oggih 1484 – F.d. Moderator
Postad: 19 jan 01:33 Redigerad: 19 jan 02:21

Som redan har tagits upp tror jag (utan att ha någon experis alls) att steg 1 måste vara att elever som stör eller på annat sätt inte sköter sig ska ut ur klassrummet direkt. Beroende på ålder och situation borde de i stället undervisas i mindre grupp, enskilt, och i värsta fall får föräldrarna tillkallas och sitta med tills situationen är under kontroll. Det handlar inte om ett straff på något sätt, utan bara ett pragmatiskt konstaterande av att alla elever inte alltid klarar att befinna i sig i en helklass, och att det då är det bästa för alla inblandade om de får vara i ett sammanhang där de kan få mer enskilt stöd. 

Det lär så klart kosta en del för samhället att ha resurser på skolan för att ta hand om stökiga elever, men det lär åtminstone delvis vägas upp samhällsekonomiskt av att både de stökiga och de lugna eleverna skulle lära sig mycket mer på det här sättet, och att arbetsmiljön för såväl lärare och elever skulle förbättras dramatiskt. Stök på lektionerna är nog inte sällan en bidragande orsak till utbrändhet hos lärare och att vissa elever blir hemmasittare, vilket är otroligt dyrt och negativt för såväl individ som samhälle, så om man kan mildra de problemen lite skulle det uppväga en stor del av kostnaderna för att ha dedikerade lärare till att ta hand om de stökiga eleverna.

Eftersom de flesta nog tycker det är roligast att vara tillsammans med sina klasskamrater skulle  det dessutom öka incitamenten att sköta sig så gott man kan – antagligen mycket mer än vad betyg i ordning och uppförande skulle göra. 

Jonto 9793 – Moderator
Postad: 19 jan 01:45 Redigerad: 19 jan 01:50

Nej! Nej! Nej!, säger jag som lärare.

För det första ger det mer administration för lärare. Det blir svårt att säga vilken lärare som ska sätta det betyget och vad kriterier ska vara för det. Det riskerar att bli en subjektiv bedömning och mer diskussioner om betyg.

För det andra, elever som inte sköter och beter sig i skolan samt stör undervisning, är sällan särskilt måna om sina betyg. Det skulle alltså inte ge någon effekt i form av att elever sköter sig bättre. Elever som antingen inte vill eller har svårigheter med uppförande och ordning/koncentration har redan låga betyg och svårigheter och ett hot om icke-godkänt betyg i ordning och uppförande, skulle inte hjälpa. Min bild av majoriteten av elever är faktiskt att de vill att det ska fungera väl för dem på lektioner och vill uppföra sig. Alla lyckas dock inte och ofta har det med förutsättningar som handlar om att de har koncentrationssvårigheter, diagnoser, problem med måendet eller andra förutsättningar som föranleder deras beteende. De förutsättningarna ändras inte av att de får en betygsstämpel. Det kan möjligtvis finnas några enstaka elever som är något olydiga och småbusiga men som ändå tar skolan seriöst som skulle kunna skärpa till sig med ett betyg i ordning och uppförande, men det är sällan dessa som utgör de stora problemen i svensk skola.

Sedan behöver det såklart bli mer ordning och reda samt studiero i skolorna. Hur ska man ordna det?

De mindre problemen som gäller spring, stök och att det är pratigt på lektioner, hjälps bäst genom att ha fler vuxna i klassrummet som kan skapa trygghet, lugn och avlasta läraren. Något annat kan vara att ha fler heltidsanställda elevassistenter som kan avlasta genom att ta samtal med vårdnadshavare, reda ut konflikter m.m. Det underlättar verkligt.

Vad gäller allvarligare bekymmer där det handlar om elever som är utåtagerande och varje lektion förstör lektionerna samt skapar otrygghet för lärare och elever. Där behöver man se till att det finns andra lösningar ex. specialskolor och akutskolor med rätt kompetens för att ta emot dessa elever, där de får vara i ett annat mindre sammanhang. Det fungerar inte för alla elever att vara i en klass med 27-28 andra elever, oavsett hur mycket man anpassar eller försöker, då behöver det finnas alternativ. 

naytte 5571 – Moderator
Postad: 19 jan 02:32 Redigerad: 19 jan 02:38

För det första ger det mer administration för lärare. Det blir svårt att säga vilken lärare som ska sätta det betyget och vad kriterier ska vara för det. Det riskerar att bli en subjektiv bedömning och mer diskussioner om betyg.

Det borde väl ändå inte vara alltför krångligt att införa (om man nu ville det)? Skulle man inte bara kunna ha ett betyg som är antingen underkänt eller godkänt, med ganska tydliga gränser för vad som ska krävas för att få underkänt (att man konstant stör studieron, att man är upprepat uppkäftig mot lärare, att man får lärare och elever att känna sig otrygga och så vidare)?

Min bild av majoriteten av elever är faktiskt att de vill att det ska fungera väl för dem på lektioner och vill uppföra sig. Alla lyckas dock inte och ofta har det med förutsättningar som handlar om att de har koncentrationssvårigheter, diagnoser, problem med måendet eller andra förutsättningar som föranleder deras beteende.

Jag har visserligen bara vikarierat på en gymnasieskola i hela mitt liv, så ta det jag säger här med en nypa salt, men våra bilder går isär ganska ordentligt.

Jag vikarierade några veckor på en ganska stor gymnasieskola och det var ärligt talat en fruktansvärd arbetsmiljö för de som var heltidsanställda. Eleverna saknade all respekt för lärare och andra auktoritetsfigurer på skolan och gjorde lite vad de ville. Det hände väldigt ofta att elever hävde ur sig spydiga eller rent av oförskämda och elaka kommentarer, och eftersom jag inte var heltidsanställd tog jag inte den skiten utan bemötte dem på samma sätt. Varje gång blev jätteförvånade. De förväntade sig inte att en lärarfigur faktiskt skulle göra något annat än att vika sig och ta det. Lärarna på just den skolan vågade inte göra något alls, eftersom de kunde bli hotade av eleverna.

Det här är helt oacceptabelt och man måste ta i med hårdhandskarna riktigt ordentligt då sådant här händer. Man måste visa eleverna vem som bestämmer och verkligen slå till där det gör ont (t.ex. dra in CSN vid dåligt uppförande). Det måste dessutom finnas fullständig nolltolerans mot sådana störande element, för de är, för att låna ett ord ur samtidspolitiken, systemhotande. Det håller inte att behandla dessa skitungar som om de vore småbarn som inte vet vad de gör, för de är fullt medvetna om vad de gör. Jag diskuterade detta med min morbror som är gymnasielärare och han menade att han har upplevt samma saker. En annan familjemedlem blev så trött på detta att han valde att skola om sig helt.

Pieter Kuiper Online 8437
Postad: 19 jan 11:28
frankey skrev:
Samtidigt är Sverige det land med sämst disciplin i klassrummet. 

Det är inte säkert. Jag vet att det är liknande problem i Nederländerna.

Jonto 9793 – Moderator
Postad: 19 jan 12:26 Redigerad: 19 jan 12:26

Det hände väldigt ofta att elever hävde ur sig spydiga eller rent av oförskämda och elaka kommentarer, och eftersom jag inte var heltidsanställd tog jag inte den skiten utan bemötte dem på samma sätt. Varje gång blev jätteförvånade. De förväntade sig inte att en lärarfigur faktiskt skulle göra något annat än att vika sig och ta det. Lärarna på just den skolan vågade inte göra något alls, eftersom de kunde bli hotade av eleverna.

Jag tror absolut inte ett betyg skulle avhjälpa dessa problem heller. Det är såklart en helt oacceptabel situation och det måste man göra något åt. 

Där tycker jag att det handlar mer om att lärare måste kunna ha rektorers (och i längden lagens) stöd för att kunna sätta stopp för det på olika sätt. Exempelvis genom att hot och trakasserier mot lärare anmäls och tas på allvar. Det skulle kunna ge konsekvenser för elever såsom avstängning från skolan eller omplaceringar.

Jag tror också om att tala mycket med elever om hur man beter sig mot lärare och andra elever. Jag tror bara att betyg inte är det rätta verktyget. 

Det borde väl ändå inte vara alltför krångligt att införa (om man nu ville det)? Skulle man inte bara kunna ha ett betyg som är antingen underkänt eller godkänt, med ganska tydliga gränser för vad som ska krävas för att få underkänt (att man konstant stör studieron, att man är upprepat uppkäftig mot lärare, att man får lärare och elever att känna sig otrygga och så vidare)?

Det hade inte kanske gjort supermycket skada heller, men jag tycker det känns väldigt märkligt att införa något som kommer ha en väldig begränsad effekt men ändå ta upp tid för lärare. Tid kommer det att ta upp. Kriterier som ska bygga på uppförande och beteende kommer att bli mer svårbedömt än kunskaper, vad gränsen ska gå och också känsligt. I vissa fall är det såklart helt uppenbart, men i andra fall blir det svårt. Vad innebär "upprepat"? 2 gånger? 3 gånger? Det finns sällan dokumenterat heller (om inte alla lärare ska ha mikrofoner och kameror) på sig. Jag har visserligen och tycker också att man ska ha hög tillit till lärarkåren men det finns också en risk för maktmissbruk med ett sådant verktyg. Det är också svårt vilken lärare som ska sätta betyget eftersom olika lärare kan ha olika bild av eleven. 

Sen är också frågan vad betyget i praktiken ska innebära. Som ett betyg bland andra som ska räknas in i meritvärdet? Eller ska ett F i ordning och uppförande innebära att man inte är behörig för vidare studier? 

Får jag vidga perspektivet litegrann? Jag kanske är helt ute och cyklar, men är verkligen enda anledningen till att införa betyg i ordning och uppförande, att försöka stävja dålig lärmiljö i klassrummet?

I läroplanen står om skolans uppdrag (bla):

"Skolan har i uppdrag att förmedla och förankra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver."  

Ur ett sådant perspektiv tycker jag att det skulle kunna vara motiverat att ge betyg i att kunna uppföra sig i ett socialt sammanhang, på samma sätt som att det ges betyg i vilken annan förmåga som helst som vi genom demokratiska beslut har bestämt är viktig för individen och samhället, även när personen har lämnat skoltiden bakom sig och har blivit en pusselbit någonstans i samhällsbygget.

Ur ett sådant perspektiv försvinner argument som:

- Men detta ska väl föräldrarna ändå själva kunna lära ut till sina barn? (Nä, uppenbarligen kan många inte det, på samma sätt som att många inte kan lära ut matematik till sina barn)

- Det blir svårt att sätta betyg! (Ja, det är jättesvårt att sätta rättvisa och likvärdiga betyg. Men redan idag förväntas en lärare till exempel kunna bedöma en elevs förmåga att kommunicera i tal och skrift. Varför skulle man inte kunna utveckla ett bedömningssystem som klarar av att bedöma just förmågan att uppföra sig och att inordna sig i ett socialt sammanhang?)

- Det blir en ytterligare belastning på lärarna! (Ja, det blir det. Men det är bara en fråga om att tillföra mer resurser till skolan och göra prioriteringar)

- De som är stökigast bryr sig ändå inte om betyg! (Sant. Men att dessa inte bryr sig om betyg är inget argument för att inte införa betyg i andra ämnen. Varför skulle argumentet gälla för just den här förmågan?).

 

Människor (även stökiga människor) är sociala varelser som påverkas av sin omgivning. I ett stökigt klassrum blir den stökiga eleven stökigare. I ett lugnt klassrum blir den stökiga eleven lugnare. Som i så många andra fall finns en kritisk massa varifrån det lätt barkar åt fel håll. Begreppet kuddflickor och kuddpojkar har funnits i alla tider, det är inga nya teorier i hur gruppdynamik fungerar. Om de elever som har potential utvecklar, och tvingas visa sin förmåga i ordning och uppförande, så kommer även de som har sämre förmåga till detta, att bättra sig. 

Hopplösa fall är undantag, ska hanteras som undantag och inte tillåtas bestämma de generella spelreglerna.

Bra skrivet Johan. Jag vet inte själv var jag står i frågan. Jag tycker i alla fall det bör påpekas att lärare faktiskt idag undermedvetet sätter betyg i uppförande. Baserat på min erfarenhet som både lärare och elev, på högstadiet framförallt, har lärare fruktansvärt svårt att helt skilja på elevers skolprestationer och hur de beter sig. Och det gäller åt båda hållen. En elev som ligger mellan E/D och är stökig kommer oftare att hamna på E om läraren inte gillar eleven. Om eleven är snäll och tyst blir det oftare ett D. Detta är självklart fullt mänskligt och rimligt så jag säger inte att åtgärder borde vidtas för att helt få bort det. Utan det kändes snarare som en viktig sak att påpeka i denna diskussion.

Hasosi 163
Postad: 21 jan 18:39

I vissa skolor har de redan börjat med kvarsittning efter skolan, och det står redan i lagen men de väljer att applicera det nu. 

Svara
Close