inflammationsreaktion, adhesionsmolekyler
Hej. Kan någon hjälpa mig förstå varför det, vid en inflammationsreaktion, bildas klistermolekyler på endotelcellerna (adhesionsmolekyler) där de vita blodkropparna ska fastna. Är det inte bättre att de vita blodkropparna bara får åka ut?
De vita blodkropparna transporteras runt i kroppen med blodet, och om de hux flux kunde ta sig ut i alla vävnader skulle de spädas ut över hela kroppen. Resultatet skulle antingen bli för liten koncentration där inflammationen sker, eller att stora mängder nya blodkroppar skulle behövas - för att mätta kroppens alla vävnader, en ohållbar situation (dels resursmässigt, men blodkropparna bidrar även till viss del i att spä på inflammation, och vi överlever inte med inflammation i hela kroppen).
Så istället signalerar inflammerad vävnad med bl.a. cytokiner att vita blodkroppar behövs, så att i just den delen av kroppen stimuleras endotelcellerna i blodkärlens väggar att bilda det du beskrev som "klistermolekyler", för just vita blodkroppar. Blodkropparna binder till klistermolekylerna precis vid inflammationen, tar sig ut från blodkärlen mellan endotelcellerna och når fram till just den delen av kroppen där inflammationen finns.
Jaha! så dom stannar inte bara där, utan dom åker till stället där de behöv sen? och "klistret" ser bara till att de inte åker vidare i blodomploppet? Har jag förstått rätt då?
Nja, "klistret" (som egentligen är receptorer på endotelcellernas yta) binder blodkropparna till. Sedan "vandrar" de på endotelcellens yta en lite bit tills de hittar en skarv mellan endotelceller, och pressar sig genom skarven från blodbanan till den inflammerade vävnaden på andra sidan.
Receptorerna ökar i mängd i den delen av kroppen där inflammationen finns, där blodkropparna behövs just då. I resten av kroppen strömmar blodkropparna omkring med blodet utan att träffa på receptorerna.
