5 svar
4092 visningar
Lisse29 17 – Fd. Medlem
Postad: 4 feb 2018 18:34

Induktion - Fysik 2

Snälla, kan någon förklara skillnaderna mellan dessa formler? För mig verkar alla beskriva induktion? Kan man sätta dom lika med varandra då? Upplys mig! 

Affe Jkpg 6630
Postad: 4 feb 2018 20:05

1) och 2): Hur tänker du om N=1?

Affe Jkpg 6630
Postad: 4 feb 2018 20:15

4) Spänningen över en spole (L i figuren nedan) i en krets som t.ex.:

Affe Jkpg 6630
Postad: 4 feb 2018 20:32

3) Ges av en kombination av 1) och 4)

1: U=-dΦdt

4: U=-LdIdt

dΦdt=LdIdt......dΦdI=L

Lisse29 17 – Fd. Medlem
Postad: 4 feb 2018 21:08

Ok, men om jag vet Induktion, 4, alltså, L och di/dt och N, kan jag då få derivatan av det magnetiska flödet genom att sätta U=U? Om jag vet U och di/dt, kan jag lösa ut L ur induktion och ta reda på derivatan av det magnetiska flödestätheten? Osv.. ? 

Så inducerad spänning i en spole gäller alltså bara i en spole? Ej rak ledare? Gäller induktionslagen, Induktans och Induktionsformeln för både spolar (solenoid, toroid, och platt spole) och rak ledare? 

Albiki 5096 – Fd. Medlem
Postad: 4 feb 2018 21:39

Hej!

Formel 1. Om en elektrisk ledare rör sig genom ett magnetfält så förändras det magnetiska flödet som ledaren känner av. Detta skapar en spänning ( U U ) över ledarens båda ändar. Ju snabbare ledaren rör sig -- det är här derivatan kommer in -- desto större blir spänningen. Minustecknet kommer från Lenz' lag som säger att ledaren skapar en spänning som vill motarbeta rörelsen genom magnetfältet. (Naturen tycker inte om när saker ändras.)

Formel 2. En spole kan ses som N N stycken enskilda ledare som är staplade på varandra. Varje enskild ledare ger upphov till en spänning som är lika med -dΦdt -\frac{d\Phi}{dt} , så N N stycken sådana ledare ger en spänning som är N N gånger så stor.

Formel 3 och 4. Induktans kan ses som en slags resistans fast för magnetfält. Ohms lag kopplar ihop ström och spänning, U=RI. U = RI. För magnetfält är U=-dΦdt U = -\frac{d\Phi}{dt} som kan skrivas med Kedjeregeln som -dΦdI·dIdt . -\frac{d\Phi}{dI} \cdot \frac{dI}{dt}\ . Eftersom derivatan dΦdI \frac{d\Phi}{dI}   är definierad som induktans ( L L ) så får man att U=-L·dIdt . U = -L \cdot \frac{dI}{dt}\ .

Albiki

Svara
Close