Identitetssatsen och hopningspunkter, tillämpning.
Tjena. Sitter med en uppgift som rör tillämpning av identitetssatsen. Den lyder:
"Anta att f är holomorf på hela och uppfyller för alla positiva heltal n. Beräkna f(1+i)."
Min intuition säger att jag ska svara ut , men jag förstår att detta är en övning att tillämpa identitetssatsen. Problemet är att jag inte riktigt förstår hur jag ska tillämpa den. Formuleringen jag har i min lärobok är:
"Anta att f och g är holomorfa funktioner på området . Om mängden har någon hopningspunkt i så är f=g på hela ."
Sen har jag en definition av hopningspunkt:
"Låt . Vi säger att punkten är en hopningspunkt till mängden om det går att hitta en följd av punkter , sådan att då ."
Jag har inte fått se något praktiskt exempel och har rätt svårt att förstå formella satser utan något konkret exempel.
Men jag tänker så här:
Om jag sätter g(z)=e-z så blir f(1/n)=g(1/n) om mängden .
D.v.s talföljden blir 1/n som går mot 0 då n→∞. Är då noll min hopningspunkt? Den ligger ju i komplexa talplanet.
Kan jag nu säga att f=g=e-z?
Helt OK resonemang som jag kan se.
Ang hopningspunkt. Man kan heuristiskt säga att Mängden av gränspunkter (gränsvärden) är en delmängd av mängden av hopningspunkter. Här är ett enkelt exempel på en följd som saknar gränsvärde men däremot har en hopningspunkt:
För udda n låt f(n) = 1/n och för jämna f(n)=n. Du kan här se att följden har en delföljd som konvergerar och en annan delföljd som divergerar. Följden f är då divergent.
Identitetssatsen kräver således inte att punktmängden E (här en följd) konvergerar utan bara att E har en hopningspunkt vilket är en svagare förutsättning. En konsekvens av identitetssatsen är att om f är holo på U, g holo på V, U snitt V är icke-tom och f=g på detta snitt, så är f=g på hela unionen av U och V.
@Tomten
Tack. Jag kommer nog behöva läsa det där ett par gånger. Väldigt abstrakt, men det börjar nog så smått bildas en förståelse!
Glömde skriva att mängderna U och V också ska vara öppna mängder.