Identifiering av saltet
Jag undrar hur man kan identifiera okända salter. Jag vet att man kan undersöka positiva joner med hjälp av lågfärg och om färgen exempelvis är grön så kan det vara koppar.
Lågfärg fungerar väldigt bra för att identifiera vilka metaller man har i saltet, dvs de ämnen som ofta utgör de positiva jonerna i ett salt. När det gäller de negativa jonerna brukar man tillsätta något reagens och se ifall det blir någon reaktion. De vanligaste är:
Om det finns karbonatjoner så fräser och bubblar det från saltet vid kontakt med utspädd syra.
Om det finns sulfatjoner i saltet bildas en fällning av bariumsulfat från en vattenlösning av saltet om man tillsätter bariumjoner.
Om det finns kloridjoner i saltet bildas en fällning av silverklorid från en vattenlösning av saltet om man tillsätter silverjoner.
Det finns fler reagenser man använder för att påvisa andra joner men dessa är de vanligast förekommande.
Det finns flera positiva joner med samma lågfärg, hur skiljer man dem från varandra?
Det ser bara ut som att de har samma lågfärg, om man studerar ljuset mer i detalj och ser vilka våglängder som finns i det så har varje grundämne en unik sammansättning av våglängder som de sänder ut.
Varför har inte negativa joner lågfärg?
Till att börja med så brukar många negativa joner bestå av flera atomer, sulfatjonen består t.ex. av både svavelatomer och syreatomer. Även om man kunde identifiera en lågfärg för svavel och en för syre så har man ingen aning om hur dessa ämnen sitter ihop med varandra. Provet skulle lika gärna kunna innehålla sulfatjoner, svaveldioxid, sulfitjoner eller något annat. Dessa ämnen avger också våglängder som är svåra att se med blotta ögat utan man måste ha en detektor som analyserar ljuset för att se vad det innehåller, det har man t.ex. i en metod som kallas ICP-AES:
https://en.wikipedia.org/wiki/Inductively_coupled_plasma_atomic_emission_spectroscopy
Det kan dock vara svårt att använda denna analysmetod för att detektera våglängder från lättare grundämnen eftersom de avger så svag strålning. Då kan det vara lättare att använda andra analysmetoder istället. Kol och svavel brukar man t.ex. analysera med en sorts förbränningsanalys som kallas LECO. Då förbränner man provet och kollar hur mycket IR-ljus gaserna absorberar för att räkna ut hur mycket av ämnena som provet innehåller.
Det finns en del metoder som man kan använda för att detektera saltet i sin helhet utan att gå omvägen via jonerna. Alla salter är kristallina ämnen och har en mer eller mindre unik kristallstruktur. Man kan analysera kristallstrukturen hos ett prov genom att skjuta röntgenstrålning mot det och studera diffraktionsmönstret som uppstår och se vilket ämne det motsvarar. Om du har läst om Braggs lag i fysiken så är det samma princip man tillämpar i detta fall.
