Identifiera ideologi i debatt artikel

Jag ska analyser en DN debatt artikel och sedan skriva en analys om vilken ideologisk inriktning texten har. Jag kom fram till slutsatsen att texten är liberal men jag behöver även skilja på nyliberal och socialliberal. Skulle någon kunna ge exempel ur texten som jag kan dra?

DN Debatt: ”Gör fler sjukhus privatdrivna och återinför vårdbiträdena”

Onsdag 15 mars 2017

Människor ska kunna lita på att de får vård i tid, och att vården är den bästa möjliga. Svenska patienter har rätt att förvänta sig mer av hälso- och sjukvården. Du som patient ska få träffa läkaren i tid, både när det handlar om planerad vård och på akuten. För din hälsa ska du kunna ha en långsiktig kontakt med din läkare, eller någon annan inom vården som passar dig bäst. En modern vård ger dig möjlighet till kontakt med hjälp av digital teknik och även i vissa fall behandling via e-tjänster.

Som patient och som invånare, och som medarbetare i vården, ska du kunna lita på att vårdens resurser används effektivt. Det gäller både kompetens och pengar. Liberalerna lägger nu fram förslag till ny sjukvårdspolitik, för en modern hälso- och sjukvård med tillgänglighet, digitalisering, valfrihet och rätt kompetens på rätt nivå. Det handlar om att stärka och försvara människors frihet, både de som är patienter och de som arbetar i vården.

Vi vill vända på det, så att det är varje människas rätt till god vård som står i centrum, inte ”befolkningen”. Dagens lagtext ger intrycket att vården ska ransoneras.
Tack vare skickliga medarbetare håller svensk sjukvård hög kvalitet och når goda resultat, vilket syns till exempel i att allt fler överlever cancer allt längre, både jämfört med för några år sedan och jämfört med andra länder. Patienter kan oftast vara trygga i att den behandling de får är bra. Svensk vård har däremot alltför ofta brister i tillgänglighet – det tar för lång tid att få vård. Det finns också problem med bemötandet – att få känna sig som en hel människa och inte bara en diagnos.

Därför vill vi i Liberalerna skriva om den så kallade portalparagrafen i hälso- och sjukvårdslagen (§ 2 HSL). I dag står det att ”målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.” Vi vill vända på det, så att det är varje människas rätt till god vård som står i centrum, inte ”befolkningen”. Dagens lagtext ger intrycket att vården ska ransoneras. Vi menar att den som bedöms behöva vård ska ha rätt att få tillgång till vård, och ha rätt att själv välja vårdgivare.

Mångfald och valfrihet stärker både patienten och vården. Att vården kan drivas och organiseras på olika sätt gör att olika delar av vården kan lära av varandra. Det inspirerar och bidrar till utveckling av hela hälso- och sjukvården. När patienterna själva får makt att välja uppstår en positiv konkurrens om vårdidéer som kan pressa kvaliteten uppåt. Mångfald ger dessutom människor som arbetar i vården fler arbetsgivare att välja mellan.

Undersökning efter undersökning visar att privata vårdgivare ger lika bra, och ibland bättre, vård som offentliga. Alla stora fackförbund, Läkarförbundet, Vårdförbundet och Kommunal, har vänt sig mot Reepaluutredningens förslag som i praktiken innebär ett tvärstopp för privat vård. Sveriges kanske mest erfarna utredare i sjukvårdsfrågor, Göran Stiernstedt, har på uppdrag av Socialdemokraterna i Stockholm föreslagit att ett privat vårdföretag skulle få ansvar för all vård i till exempel Södertälje. När tidningen Dagens Medicin rankar landets bästa sjukhus, drivs tre av fem i topp bland de mindre sjukhusen helt eller delvis i privat regi, Motala lasarett, Bollnäs sjukhus och S:t Görans sjukhus i Stockholm. Bollnäs sjukhus skulle läggas ned, men räddades av att det fanns en privat aktör som ville ta över.

Denna utveckling måste hela landet få del av. Vi ska fortsätta utveckla vårdvalen. Vi i Liberalerna vill att minst fem sjukhus till i landet ska drivas av en fristående aktör, privat eller idéburen. Universitetssjukhusen bör dock fortsatt drivas offentligt, för deras särskilda uppgifter i utbildning och forskning.

Du som patient ska kunna känna trygghet i varje steg av vården. Den trygga basen för de flesta av oss är husläkaren i primärvården, till exempel på vårdcentralen. Alla patienter ska ha rätt till en fast läkarkontakt, och därför behövs en stor reform och förstärkning av primärvården.

Vi liberaler vill genomföra en svensk fastläkarreform. Varje läkare ska ansvara för sina patienter och samordna den övriga vård som de kan behöva. Det förbättrar kontinuiteten för patienterna och gör vården mer effektiv. Förebilden är inte minst den norska fastläkar-modellen, där varje läkare har omkring 1.200 patienter – ungefär hälften jämfört med en svensk läkare. I dag finns det inte tillräckligt många allmänläkare för det, så under en övergångsperiod måste läkare med andra specialiteter också kunna arbeta som fasta läkare i primärvården.

Alla patienter ska dessutom ha rätt till en egen kontaktperson i vården, en så kallad patientvald vårdkontakt. För de flesta är förmodligen husläkaren det bästa valet, men det ska vara upp till varje patient att välja utifrån sin situation och sina behov. För patienter som behöver många läkemedel kan det också vara värdefullt med en fast kontakt med sin apotekare.

Som patient har du rätt till vård i tid. En av den rödgröna regeringens första åtgärder var att avskaffa Alliansens kömiljard. Sedan dess har vårdköerna blivit allt längre.

Liberalerna vill återinföra och permanenta en modern kömiljard. Den ska ha fokus på korta väntetider genom hela vården, inte som tidigare bara vid första besöket på respektive vårdnivå. Den moderna kömiljarden ska inkludera diagnostik och återbesök, men också belöna samordning och kontinuitet.

Vård utan väntan ska gälla även på nätet.

Alla vårdgivare ska vara skyldiga att erbjuda en lika bra digital tillgänglighet som fysisk, där patienten utifrån situation och önskemål själv ska kunna välja att konsultera vården genom en e-tjänst, telefon, video eller ett vanligt besök.

Vårdens resurser ska användas effektivt – och de som arbetar i vården ska ha möjlighet att göra ett bra jobb. All personal inom hälso- och sjukvården ska kunna arbeta på toppen av sin kompetens. I dag får högutbildade personer inom vården ofta lägga för stor andel av sin tid på arbetsuppgifter som det räcker med kortare utbildning för. Sjuksköterskor får alltför ofta lägga sin tid på enkla städuppgifter och att dela ut lunchbrickor.

Liberalerna vill att vårdbiträden ska avlasta undersköterskor, och att undersköterskor ska kunna avlasta sjuksköterskor och annan legitimerad personal. Det ger fler enkla jobb och en mer effektiv vård. Medicinska sekreterare och smartare it-lösningar kan samtidigt bidra till bättre och mer effektiv administration.

Sverige har internationellt sett många läkare och sjuksköterskor, 4,1 utbildade läkare per 1 000 invånare jämfört med OECD-snittet 3,1 och 11,2 praktiserande sjuksköterskor per 1 000 invånare jämfört med OECD-snittet 8,8 (2013). Men vi har få läkarbesök, 2,4 per 1 000 invånare jämfört med EU-snittet 7,1 (2014), och rapporterna om svårigheter att rekrytera personal är återkommande. Dessa två bilder av personalsituationen i vården har en viktig förklaring: Hur vi värdesätter den vårdpersonal vi har, och hur vi använder den kompetens som finns.

Du som patient har rätt att förvänta dig mer av vården. Du som arbetar eller kan tänka dig att arbeta i vården har rätt att förvänta dig mer av din nuvarande eller kommande arbetsgivare.

Vi liberaler kommer att återkomma med fler sjukvårdspolitiska förslag. Vi är fast beslutna att leverera förbättringar som stärker friheten för Sveriges patienter.

Jan Björklund, partiledare.
Anna Starbrink, landstingsråd i Stockholm och ordförande för Välfärdskommissionen