Ideer om kvinligt/manligt språk och orättvisa
Hej! Jag måste skriva en krönika om språksociologi men har verkligen ingen aning. Vill diskutera något jag brinner för och vill skriva om kvinnligt/manligt språk. Men problemet är att jag inte vet vilka argument jag ska ha med eller vad det är jag ska övertyga om.
Den måste lämnas in idag, snälla hjälp. Tips kan vara hjälpsamma!
Tack på förhand
Vad har du för speciell åsikt om kvinnligt/manligt språk?
Ex:
Existerar det? Om ja, hur då? Är det något som är dåligt/bra? Varför?
Ja det existerar och kvinnor tenderar att använda sig av ett formellt språk och undvika dialekter och svordomar för att inte uppfattas fel av det andra könet.
Är det bra eller dåligt? Vad kan göras för att det ska försvinna/förstärkas? (beroende på din åsikt)
Det är dåligt för att då kan kvinnor inte vara sig själva och behöva "forma" sig till normerna, att en kvinna bör vara på ett visst sätt. Om kvinnan inte gör det kan det uppfattas på ett sexuellt sätt t.ex. Det som kan göra för att det ska försvinna vet jag inte
Bara några tankar:
Jag upplever att kvinnor ofta skriver lite mer mjukt, försiktigt och "rundare", till skillnad från män som oftast skriver lite hårdare, rakt på sak och "kantigare". Men det kanske inte är någonting du har märkt.
Vid längre textutdrag eller textstycken tycker jag mig ofta kunna avgöra könet på författaren, även om det inte explicit nämns i själva texten.
En annan intressant grej om kvinnligt kontra manligt språk är att kvinnor är mer benägna att anamma språktrender än vad män är, så det är i stor utsräckning kvinnor som driver språkutveckling; sättet som unga kvinnor pratar på idag är med stor sannolikhet sättet de flesta kommer tala på om ett antal generationer. Det icke-rotiska r-ljudet på engelska (t.ex. r:et i slutet av ordet car) uppstod just genom att unga 1400-tals kvinnor började använda det och nu, ca. 600 år senare, är det standard över hela den engelskspråkiga världen.
ja
