I industriella processer, antar man fortfarande att ett löst ämne bidrar med noll volym?
Följdfråga: är det sånt här som kallas fysikalisk kemi?
Du får nog vara mer specifik med din fråga än ”.” om vi ska förstå vad du menar.
Är min fråga inte perfekt formulerad?
Man antar alltid (i små skalor) att ett löst ämne inte bidrar till lösningens totala volym, jag vill då veta om man på stora skalor fortfarande antar det.
Det skulle jag nog säga att man gör, om det nu går att ta fram någon sådan ”generell” regel.
Är det så att den bidrar en pytteliten volym, eller noll volym på riktigt?
Vätskor och volymer är kluriga eftersom det ju finns ganska mycket tomt utrymme i en vätska redan innan du löser upp något i den. Det är inte helt självklart hur volymen ändras. Självklart bidrar det du löser upp till själva volymen, men frågan är om det är försumbart eller inte.
Men det här är en akademisk fråga, inom industrin hade man tagit fram ett mätglas och mätt upp volymen eller installerat en flödesmätare istället. Det är egentligen mer praktiskt att använda densiteten. Om du specificerar hur många ton per timme du har i någon process kan du då räkna ut hur stor volym det motsvarar.
