Hyllningstal - Respons
Här kommer mitt hyllningstal, skulle behöva lite respons på hur ja ska förbättra mig till nästa termin och vad jag bör tänka på, tack på förhand
Länge leve du, Ison
Länge leve du Ison, för att du, den dagen gick fram till killen i Mcdonald's som du såg hade det jobbigt, som du själv kände dig lik i, killen som du gick fram till och erbjöd massa mat som du hade köpt.
När du såg en kille i behov av hjälp den dagen på Mcdonald's så gick du fram, du frågade, du frågade hur det var. Att fråga hur någon mår kan göra allt. Du gjorde skillnad den dagen. Dagen den utsatte inte hade några som helst ord. Att inte veta vad man ska säga är ett tecken på något som släpps av från ens axlar. Du vet hur det känns Ison, vi alla vet hur det känns. Den stunden visade du ditt engagemang, du visade ditt deltagande för andra människor. Det fick mig att inse att vem som helst kan framställa en mask. En mask för att försjunka bort sig, en mask för att fantisera. En mask för att drömma om att få allt de inte har.
Länge leve du Ison, för att du lärt mig att med kunskapen om hur livet kan se ut utifrån olika perspektiv har du hjälpt mig att vara tacksam för det jag har idag. Tacksam är jag över att få veta dina bud. Din berättelse har uppmanat mig till att vara synnerlig, modig och att vara tacksam. Du har lärt mig att allt i livet inte är perfekt och att alla har det inte tiptop. Saker och ting håller inte för evigt men efter att ha hört din historia har du förmedlat något nytt, något som man vid varje motgång i livet bör tänka på. Att tacksamhet är nyckeln till det mesta i livet. För det som närvarar runt omkring mig idag, kommer en annan dag att inte finnas längre. När man har någonting så kan man också förlora det. Att man alltid ska se framåt, just för att det är den inställningen du använde Ison. En bok på 244 sidor har hjälpt mig igenom min vardag. När jag har en dålig dag ser jag till att få perspektiv på min situation och “zooma ut” från min egna lilla bubbla. Det ger mig perspektiv som leder till tacksamhet.
Länge leve du, Ison, för att du säger att man måste vara sig själv. För att du säger att man ska sluta jämföra sig själv med andra. Att vara ödmjuk mot sig själv och gallra bort sådant som får än att må dåligt. För att du säger att jag är jag. Att man ska våga säga ifrån när någon säger åt dig hur du ska vara. Hur viktigt det faktiskt är visa andra, men även sig själv att du är den som bestämmer över ditt egna liv och vem du vill vara. För att du ska vara dig själv med dina egenskaper, att våga satsa på dina drömmar och göra sådant som kanske inte anses vara normalt och vettigt.
Länge leve du, Ison, och Tack. Tack för din entusiasm och din skicklighet. Din historia, din glöd och ditt engagemang för både allmänheten och din familj har fått mig att älta om liv och lust. Tack Ison för att du gav mig en upplevelse med din berättelse.
Jag kan ge fler kommentarer imorn när jag är pigg, men nu vill jag säga att om den enskilda händelsen i Mcfonalds är så pass viktig att den ges ett eget stycke så bör du referera till den senare i talet också för att skapa en vävig struktur.
Edit 1: sen vet jag inte om denna Ison är död eller inte, det kanske din publik vet men var inte otydlig med det, det är inte bra.
Edit2: det finns en hel del att förbättra, men av erfarenhet så vet jag att om texten blir för bra så låter det onaturligt istället. Men hag återkommer
Qetsiyah skrev:Jag kan ge fler kommentarer imorn när jag är pigg, men nu vill jag säga att om den enskilda händelsen i Mcfonalds är så pass viktig att den ges ett eget stycke så bör du referera till den senare i talet också för att skapa en vävig struktur.
Edit 1: sen vet jag inte om denna Ison är död eller inte, det kanske din publik vet men var inte otydlig med det, det är inte bra.
Edit2: det finns en hel del att förbättra, men av erfarenhet så vet jag att om texten blir för bra så låter det onaturligt istället. Men hag återkommer
Gör så! Tack
Qetsiyah skrev:Jag kan ge fler kommentarer imorn när jag är pigg, men nu vill jag säga att om den enskilda händelsen i Mcfonalds är så pass viktig att den ges ett eget stycke så bör du referera till den senare i talet också för att skapa en vävig struktur.
Edit 1: sen vet jag inte om denna Ison är död eller inte, det kanske din publik vet men var inte otydlig med det, det är inte bra.
Edit2: det finns en hel del att förbättra, men av erfarenhet så vet jag att om texten blir för bra så låter det onaturligt istället. Men hag återkommer
Hej, hade du några andra tips som du skulle vilja dela med dig utav?