hydridjoner

Det är väteatomen som blir negativt laddad (du skrev vätejonen). Ett coolt ord att kunna i kemisammanhang är "betingelser", säg inte företeelser.

Men ja, det har jag undrat också. Har hört talas om men faktiskt aldrig (bokstavligen) sett den i någon jonförening. Engelska wiki säger att den är "very rarely observed"

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Hydride

Den verkar ingå i konstiga salter med sammansatta joner.

Vad menar du med att "byta egenskap"? Syre, som är ett väldigt bra oxidationsmedel, kan faktiskt bli (lite) positivt laddat om det binder till fluor, som är ännu mer elektronegativt.

Väte blir negativt laddat främst i föreningar med metaller som har låg joniseringsenergi, t ex alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller - har du hört talas om  nickelhydridbatterier?

Smaragdalena skrev:

Vad menar du med att "byta egenskap"? Syre, som är ett väldigt bra oxidationsmedel, kan faktiskt bli (lite) positivt laddat om det binder till fluor, som är ännu mer elektronegativt.

Väte blir negativt laddat främst i föreningar med metaller som har låg joniseringsenergi, t ex alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller - har du hört talas om  nickelhydridbatterier?

Oooh nej, ska läsa på lite om nickelhydridbatterier, tack för det! Så du menar alltså att det är rätt vanligt förekommande att väteATOMER blir negativt laddade när det binder till exempelvis alkalimetaller etc? Gäller det alltid? Och, det kanske är jag som inte förstår bara, men hur menar du med att syre blir LITE positivt laddat? Tack för ditt svar förresten!!

Edit: Glömde skriva att det jag menade med "egenskap" är att väte oftast (?) blir en positiv jon, men att den nu då även kan bli en negativ jon, en hydrid. Kanske var det fel formulerat att säga så, jag vet inte :)

Och, det kanske är jag som inte förstår bara, men hur menar du med att syre blir LITE positivt laddat?

I vatten, H₂O, bildar syret polära kovalenta bindningar med väteatomerna. Eftersom syre är mer elektronegativt än väte, kommer bindningselektronerna i medeltal vara lite närmare syreatomen än väteatomen, så syret kommer att bli lite negativt laddat och vätet lite positivt laddat. Detta är normalfallet, eftersom syre är ett väldigt elektronegativt ämne. Observera att det handlar om en liten laddningsskillnad - det är ju en kovalent bindning, inte joner.

I syrefluorid, OF₂, bildar syret polära kovalenta bindningar med fluoratomerna. Eftersom syre är mindre elektronegativt än fluor, kommer bindningselektronerna i medeltal vara lite längre ifrån syreatomen än fluoratomen, så syret kommer att bli lite positivt laddat och fluoret lite negativt laddat. Fluor är ju ännu mer elektronegativt än syre. Observera att det handlar om en liten laddningsskillnad - det är ju en kovalent bindning, inte joner.

Smaragdalena skrev:

Och, det kanske är jag som inte förstår bara, men hur menar du med att syre blir LITE positivt laddat?

I vatten, H₂O, bildar syret polära kovalenta bindningar med väteatomerna. Eftersom syre är mer elektronegativt än väte, kommer bindningselektronerna i medeltal vara lite närmare syreatomen än väteatomen, så syret kommer att bli lite negativt laddat och vätet lite positivt laddat. Detta är normalfallet, eftersom syre är ett väldigt elektronegativt ämne. Observera att det handlar om en liten laddningsskillnad - det är ju en kovalent bindning, inte joner.

I syrefluorid, OF₂, bildar syret polära kovalenta bindningar med fluoratomerna. Eftersom syre är mindre elektronegativt än fluor, kommer bindningselektronerna i medeltal vara lite längre ifrån syreatomen än fluoratomen, så syret kommer att bli lite positivt laddat och fluoret lite negativt laddat. Fluor är ju ännu mer elektronegativt än syre. Observera att det handlar om en liten laddningsskillnad - det är ju en kovalent bindning, inte joner.

Jahaaaaa såklart, nu förstår jag. Ok, men enligt tabell så är syre alltså det näst mest elektronegativa, efter fluor. Är syreflourid då det enda fallet där syre kan bli lite positivt då?

Det kan existera andra föreningar med syre-fluorbindning, men det är bara när syre binder till fluor som det kan bli lite positivt.

Smaragdalena skrev:

Det kan existera andra föreningar med syre-fluorbindning, men det är bara när syre binder till fluor som det kan bli lite positivt.

OK! Men, för att klargöra: Tror du att samma princip kan tillämpas när det kommer till hydridjoner? Att hydrider bildas när väte binder till ett ämne som har lägre elektronegativitet? Behövs speciella förhållanden, tänker temperatur eller dylikt för att hydridjoner/hydrider ens ska kunna existera?

Edit: Ett exempel är ju natriumhydrid där väte binder till natrium med lägre elektronegativitet.

Ja, samma princip gäller för hydridjoner. Det är en ganska enkel princip egentligen - om två ämnen binder till varandra kommer ämnet med högst elektronegativitet att bli negativt laddat medan det andra ämnet blir positivt laddat. Väte har lägre elektronegativitet än de flesta icke-metaller så det blir i princip bara negativt laddat om det binder till metaller eftersom de generellt har lägre elektronegativitet. Ädla metaller är reaktionströga, så det är lättare att bilda hydridjoner genom reaktion med mindre ädla metaller som alkalimetallerna.

Man kan göra några förutsägelser om hydridjonernas stabilitet. Väte är inte ett särskilt elektronegativt ämne men har som hydridjoner ett överskott av elektroner. Om ämnet kommer i kontakt med ämnen som är på jakt efter elektroner lär det därför ske en reaktion. Metallhydrider är knappast stabila i luft eftersom de reagerar med syrgas, eller kanske till och med kvävgas (vilket dock inte är lika reaktivt som syrgas). De lär inte heller vara stabila vid kontakt med vatten eftersom de innehåller väteatomer som har brist på elektroner. Hydridjonerna lär reagera med väteatomerna i vattnet och bilda vätgas.

Teraeagle skrev:

Ja, samma princip gäller för hydridjoner. Det är en ganska enkel princip egentligen - om två ämnen binder till varandra kommer ämnet med högst elektronegativitet att bli negativt laddat medan det andra ämnet blir positivt laddat. Väte har lägre elektronegativitet än de flesta icke-metaller så det blir i princip bara negativt laddat om det binder till metaller eftersom de generellt har lägre elektronegativitet. Ädla metaller är reaktionströga, så det är lättare att bilda hydridjoner genom reaktion med mindre ädla metaller som alkalimetallerna.

Man kan göra några förutsägelser om hydridjonernas stabilitet. Väte är inte ett särskilt elektronegativt ämne men har som hydridjoner ett överskott av elektroner. Om ämnet kommer i kontakt med ämnen som är på jakt efter elektroner lär det därför ske en reaktion. Metallhydrider är knappast stabila i luft eftersom de reagerar med syrgas, eller kanske till och med kvävgas (vilket dock inte är lika reaktivt som syrgas). De lär inte heller vara stabila vid kontakt med vatten eftersom de innehåller väteatomer som har brist på elektroner. Hydridjonerna lär reagera med väteatomerna i vattnet och bilda vätgas.

Tack för ditt svar!