Hur viktig är antiken för dig? (ej löst-felklick, fortsätt gärna svara)
Frågor
1: Hur intressant eller viktigt tycker du, som elev, att det är/var att läsa om antiken i högstadiet? Det vill säga: flodkulturerna, Grekland och Rom?
2: Vad läser du/hade du helst läst om, i högstadiets historia, om du fick välja? Antiken eller tiden från 1990-talets mitt och framåt?
Bakgrund till frågorna
Jag är lärare i historia i högstadiet och har en pågående diskussion med kollegor om antiken, som jag tycker borde försvinna helt, eller tidsmässigt krympas rejält, ur grundskolans historia. Eller flyttas till gymnasiets historieundervisning. Något jag verkar vara sorgligt ensam om bland historielärare. Orsaken är att den tid antiken tar i sjuan gör att historieundervisningen stoppas runt kalla kriget i nian. Som det gjorde på 1980-talet när jag själv gick i högstadiet. Därför vore det intressant att höra åsikter från elever istället för kollegor.
Fördelen med att antiken tas bort, eller krymps till tre lektionspass: ett med flodkulturerna, ett med Greklands demokrati och ett med Rom och Europa, och att läraren trycker in övrig undervisning om antiken i svenska, religion och samhällskunskap, är den tid som kan vinnas för undervisning. Då hinner nämligen läraren med att undervisa om (fast inte allt): Den ekonomiska krisen i Sverige på 1990-talet, Jugoslaviens uppdelning, de två krigen mot Irak och medföljande påverkan på Sverige, "stålbadet" och Falklandskriget under Thatcher i Storbritannien, folkmordet i Rwanda, klimat- och HBTQ-rörelsens framväxt samt den arabiska våren och följderna av den i Mellanöstern. Händelser jag personligen tycker är viktigare att gå igenom i grundskolan än Greklands och Roms uppgång och fall.
När lärare planerar undervisning tar de hänsyn till fyra olika delar i läroplanen: ämnets syfte, ämnets förmågor, ämnets centrala innehåll (det lärare MÅSTE ta med i undervisningen) och kunskapskraven i ämnet. Den enda kopplingen som finns till antiken är: "Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien" samt "Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser" i sammanlagt 23 olika punkter i det centrala innehållet. Antiken nämns öht inte i syftet, förmågorna eller vid bedömning av kunskapskraven, som är det läraren har som underlag vid betygsättning.
Dessutom finns följande punkt med i det centrala innehållet: "Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa." men det hinns som sagt inte med om Antiken tillåts ta 10-30 lektionstimmar i sjuan.
Läroplanen LGR11: Historia
Slutligen finns en annan orsak till att hoppa över antiken och det är att eleverna ofta slutade sin historieundervisning med Gustav III och Gustav IV i år 6. Därför är det mer naturligt att börja med franska revolutionen och Napoleon i sjuan, som ingår i samma tidsperiod som den gustavianska i Sverige, än att hoppa tillbaka några årtusenden och börja tala om flodkulturerna.
Jag håller med dig. Det störde mig, när jag gick på gymnasiet på 1980-talet, att historien tog slut 1945.
Och det störde mig, när jag åkte på språkresa till Hastings efter nian, att jag aldrig hade hört talas om det viktiga årtalet 1066.
Nu var det en del år sedan jag läste historia (under gamla läroplanen), men jag vet att jag tyckte att det var alldeles för mycket fokus på världskrigen och delvis även franska revolutionen.
Något som jag tycker är lite synd är att det är rätt mycket fokus på olika epoker medan man riskerar att tappa helheten. Det kanske inte är viktigt att kunna exakt hela händelseförloppen utan att man istället borde ha större fokus på helheten. Man behöver inte veta exakt allting om Romarriket, men det kan vara nyttigt att veta att det genom historien har setts som en idealisk världsmakt som har inspirerat och lagt grunden till många andra riken och stormakter som tysk-romerska riket, ryska tsardömet och Mussolinis Italien.
På samma sätt kanske man borde ha mer fokus på konsekvenserna av första världskriget istället för vad som hände exakt när. Stora delar av Europas karta ritades om, vilket bl a bidrog till en del spänningar och konflikter i vår tid.
Jag har personligen alltid varit mer intresserad av Antiken och medeltiden än epokerna därefter. Det betyder dock inte att jag tycker att de på något sätt är viktigare att studera. Är man intresserad av t.ex. Antiken kan man alltid läsa på om den i efterhand utanför skolan.
