Hur vet man "hur långt" redoxreaktioner går?

Till exempel kan ju järn(II) reducera brom:

$B{r}_2\left(l\right)+2F{e}^{2+}\left(aq\right)\to 2B{r}^{-}\left(aq\right)+2F{e}^{3+}\left(aq\right)$

Men hur vet man hur "långt" en redoxreaktion går, dvs. hur många elektroner som tas upp/ges? Här har ju varje bromatom tagit upp en elektron och fått 8 elektroner i yttersta skalet. Är det det oxidationsmedlen i redoxreaktioner strävar efter - att få 8 elektroner i yttersta skalet?

Ett annat exempel är:

$Fe\left(s\right)+C{u}^{2+}\left(aq\right)\to F{e}^{2+}\left(aq\right)+Cu\left(s\right)$

Här reduceras koppar till att få laddningen 0. Men här är det ingen som får 8 elektroner i yttersta skalet, hur ska man tänka här? Till skillnad mot exemplet ovan så reduceras ju oxidationsmedlet till att få laddningen 0.

Sammanfattningsvis,

hur vet man hur många elektroner som ges/tas upp i en redoxreaktion?