Hur kommer ökad dödlighet påverka könskvoten?
Frågan lyder:
En art har högre dödlighet hos hanarna än hos honorna. Bara en hane av tio överlever till vuxen ålder. Hur kommer det att påverka könskvoten hos de nyfödda?
Jag tänker att det inte kommer påverka könskvoten hos de nyfödda överhuvudtaget, eftersom det i genomsnitt borde vara ungefär lika bra att föda en hane som en hona. Om hanar dör innan de kan reproducera kommer varje enskild hane få många fler honor än vad honor kommer få hanar (om det inte råder polyandri eller monogami), så för föräldrarna kommer det i genomsnitt inte spela någon roll vad de föder. Antingen föder de en hona som garanterat får föröka sig, eller så föder de en hane med en liten chans att han får föröka sig med många honor.
Tänker jag rätt eller missar jag något?
Nästan, men det blir konkurrens mellan honorna att para sig, med ett förhållande 1 till 10 mellan könen. Så i för individerna i generation (1) är det bra att vara hanne, då hannarna har större chans att få avkomma än honorna (samtliga honor kan nog inte para sig även om en hanne kan para sig med mer än en hona). För att generna skall föras vidare till nästa generation, är just avkommans överlevnad viktigast, för de för generna vidare till nästa generation.
Men om det är konkurrens om hannarna, blir det inte en fördel att vara hanne då och kunna välja ut en eller några av de friskaste/starkaste honorna?
Om du jämför chansen för:
1) honorna att kunna välja ut en stark/frisk hanne att få avkomma med
2) hannarna att kunna välja ut en stark/frisk hona att få avkomma med
Hannarna har en större chans att välja, och överföra sina gener i generation (1), så där spelar könet inte så stor roll. Men om en hanne och en hona får fler hannar bland sin avkomma (säg 3 honor och 7 hannar i generation (2)) - hur påverkar det chansen att just deras avkomma får para sig mer?
Och om avkomman fortfarande får fler hannar i nästa generation (3), kommer det väl påverka antalet avkomma?
Om vi antar att en generation består av 10 individer, och att könsfördelningen i generation (1) är helt jämn och dessutom att en hona i genomsnitt får para sig med en sannolikhet på , och att en hane garanterat får para sig.
Om av alla hanarna överlever, så överlever cirka hanar i generation (1). Då överlever det honor i generation (1).
Då får i genomsnitt hanar avkomma, medan endast honor får det. Om könsfördelning alltså ser ut sådär är det fördelaktigt att föda hanar eftersom man i snitt får lite mer efterkomlingar än om man föder honor. Detta gäller även för den minsta mängden hanar och honor man kan föda; det kommer alltid vara bättre att föda en hane än en hona, eftersom att ett antal hanar i genomsnitt alltid kommer få mer avkomma än ett antal honor, då .
Så jag antar då att könskvoten kommer gå mot att det föds fler hanar fler hanar, eftersom att det i säkerställer en större mängd avkomma.
Är detta resonemang korrekt?
Tillägg: 28 maj 2022 21:39
Menade att skriva "fler och fler hanar" och jag kan inte redigera inlägget längre.
Ja det är ett korrekt resonemang, generna får aningen högre spridning om avkomman är av hankön, och därför kommer kvoten påverkas. Men detta sker inte hur långt som helst, utan stabiliseras så snart nyttan inte längre ökar med fler hannar (och/eller någon annan begränsande faktor påverkar).
mag1 skrev:Ja det är ett korrekt resonemang, generna får aningen högre spridning om avkomman är av hankön, och därför kommer kvoten påverkas. Men detta sker inte hur långt som helst, utan stabiliseras så snart nyttan inte längre ökar med fler hannar (och/eller någon annan begränsande faktor påverkar).
Varför skulle nyttan sluta öka?
Blir könskvoten allt för förskjuten mot hannar, så ökar konkurrensen mellan hanindividerna, och då är chansen högre för honorna att para sig.