4 svar
230 visningar
TheThinker behöver inte mer hjälp
TheThinker 119 – Fd. Medlem
Postad: 15 okt 2019 18:50

Hur kan kväve "vandra" från en plats till en annan?

Hej!

Just nu har vi ekologi och jag undrar hur kväve kan "vandra" från t.ex. en växt till en annan. Med andra ord hur kan samma kväveatom förflytta sig från en växt till en annan, eller från en plats till en annan?

Jag antar att det har med kvävets kretslopp att göra, hittills kommer jag enbart på att kväveatomerna kan göra detta genom att det sker en spridning av växtens frön (som innehåller kväveatomer) och att det på så vis bildas en växt med samma kväveatomer.  

Finns det fler sätt?

 

Tack på förhand!

_Hilallll 15
Postad: 15 okt 2019 19:14

Jag vet inte exakt hur jag ska svara men kanske blir videon i länken här under svar till din fråga: 

https://www.youtube.com/watch?v=e12wwaBBQNQ&list=PLELzwOckEbijaE5QP3pGzJMPDUTSrFK73&index=6 

Smaragdalena 80504 – Avstängd
Postad: 15 okt 2019 19:14 Redigerad: 15 okt 2019 19:18

Du kan t ex äta något - från växtriket eller djurriket - som innehåller protein, d v s innehåller kväveatomer. DNA (och RNA) innehåller också kväveatomer.

TheThinker 119 – Fd. Medlem
Postad: 15 okt 2019 19:41
Smaragdalena skrev:

Du kan t ex äta något - från växtriket eller djurriket - som innehåller protein, d v s innehåller kväveatomer. DNA (och RNA) innehåller också kväveatomer.

Okej, det förstår jag. Men hur blir det om kväveatomen skulle "vandra" från en växt till en annan växt? Skulle man kunna hänvisa till hur det går till med växter som dör, där ammonifikationsbaketerier kan omvandla kvävet som fanns i växten till ammonium som i sin tur en annan växt kan ta upp?

Teraeagle 21190 – Moderator
Postad: 15 okt 2019 19:51 Redigerad: 15 okt 2019 20:20

Allt tillgängligt kväve kommer antingen från kvävefixerande bakterier (t.ex. i ärtväxter), kemiska reaktioner vid blixtnedslag (kväve+syre+energi —> kväveoxider —> salpetersyra som regnar ner på marken där det bildar nitratsalter), mänsklig aktivitet (Haber-Bosch-metoden), från nedbrytning av döda organismer (t.ex. en växt) eller predation/herbivori (läs: du äter upp en annan organism, t.ex. en växt, bryter ner den i din matspjälkning och kissar/bajsar ut ditt överskott av kväve, för att göra det hela väldigt konkret).

Djur utsöndrar huvudsakligen sitt kväve som urinämne i urinen, medan fåglar istället bajsar ut kväve som urinsyra. Båda dessa ämnen kan användas som kvävekälla av nya växter.

Växterna kan sedan absorbera kväverika föreningar och andra närsalter på lite olika sätt. Deras rötter kan ta upp kväve direkt ur marken/vattnet eller så kan det t.ex. ske via en mykorrhiza.

Svara
Close