hur kan jag utveckla mitt gymnasiearbete
Jag funderar på att skriva mitt gymnasiearbete inom biologi där jag hade tänkt att undersöka tallrikarna i matsalet, om den översta tallriken är smutsigare än den undre tallriken. Jag hade då tänkt att odla bakterier och se vad skillnaden var och även kolla på psykologin bakom detta(om det finns någon) Men min lärare tycker att inte att det är gymnasiearbetsnivå och att det kan bli för svårt.
Några tips på hur jag kan göra det på en gymnasiearbetsnivå eller om jag bara borde välja ett annat område?
Hej och välkommen till Pluggakuten!
Kul frågeställning, speciellt med tanken om det psykologiska, där individuella människor nog tänker olika utifrån både dagsformen (trött, arg, lite/mycket hungrig) och personliga drag (förutfattade meningar, fobier, vanor, erfarenheter).
Det kan dock bli lite knepigt med den experimentella delen, för att designa experiment för odling av bakterier och utvärdering av odlingen (antal bakterier, typer av bakterier, kontroller) är lite knepigt även för de som arbetar med detta. Porslinstallrikar har en yta som är lätt att rengöra, och som det är svårare för t.ex. bakterier att fastna på. Så porslinstallrikar i en matsal bör inte ha speciellt mycket bakterier på sig alls, jämfört med något som bakterier har lätt att fästa vid som t.ex. porösare material som textilier. Jag säger inte att det är omöjligt men det finns en del utmaningar i skapandet av metoden.
Odling av bakterier kan användas t.ex. för att utvärdera hur ren/steril en miljö (som en skolmatsal) är. Men då sker odlingen/utvärderingen en metod som är skapad genom upprepade försök och tester, vilket blir svårt att hinna med under en begränsad tid.
Svampsporer kommer det finnas överallt, och mängden av dessa varierar under året (både de som kommer in i husen utifrån, och vilka som bildas inuti husen när temperatur/fuktighet/mat varierar under året). Och dessa kommer finnas, men kommer inte heller fästa så bra till tallriken.
Om kökspersonalen genomför en rejäl städning av diskmaskiner kan mängden minska ytterligare, och har de t.ex. en prao eller någon som inte är erfaren kanske mängden bakterier ökar (då de inte är lika bra på att arbeta med livsmedelshygien och får uppdraget att hantera tallrikarna).
Om vi antar att tallrikarna är väldiskade, vilket jag tror vi kan göra, så finns det inte så mycket bakterier kvar. Sedan kommer hanteringen av tallrikarna (personal, lokalen, elever) påverka hur mycket bakterier som hamnar på tallrikarna. Med en tillräckligt känslig metod/odling och om du arbetar rent/sterilt (d.v.s. inte överför ytterligare bakterier t.ex. från dig själv till tallrikarna) kommer du kunna se bakterier som växer, men frågan är hur stor skillnaden och variationen kommer vara?
Skillnaden blir skillnaden i antalet bakterier när du jämför de (renare) undre tallrikarna och de (smutsigare) övre tallrikarna. Men denna skillnad innehåller flera delar.
T.ex. är det endast ett fåtal bakterier som finns på en tallrik (vi säger 10 bara för exemplets skull)
sedan hamnar det lite bakterier där under hanteringen av tallriken (2 från köket, 2 från lokalen)
och den "smutsigare tallriken" har 4 bakterier mer än den "rena".
och sedan blir det mellan 0 och 15 bakterier ytterligare, beroende på om det är en elev med väl tvättade händer som varit framme, eller en som behöver lära sig att faktiskt tvätta händerna .
Då kan antalet variera mellan "övre" 18 och "undre" 33, vilket är en stor skillnad. Men eleven som behöver lära sig tvätta händerna ordentligt kan ju faktiskt varje gång välja att ta den undre tallriken, och då blir skillnaden istället "övre" 29 "undre" 22. Och ju mindre skillnaderna mellan de olika tallrikarna är, desto svårare blir det att se en skillnad när flera tallrikar jämförs - signalen kan försvinna i variationen.
Den psykologiska delen kan du göra på gymnasiet, motsvarande en intervju med andra elever och skolans (matsals)personal. Odlandet blir lite mer komplicerat, just för att metoden behöver utarbetas för att fungera. Men, det finns företag som arbetar med kontroller av kontamination (t.ex. bakterier/svamp), som kanske kan få upp intresset för att dela med sig av sina erfarenheter (mätdata från deras kunder kommer de nog inte dela med sig av). Din skola/kommun har ju ett ansvar att se till att det är rent i skolmatsalen, så från dem borde du kunna få ta del av i alla fall deras rutiner (de borde ha en ISO certifiering för livsmedelskontroll). Det sker nog inte mätningar av bakterier till vardags, speciellt inte på tallrikar.
Inget som underlättar ditt arbete, men illustrativt för problemet med mätbarhet och metod är - ett avsnitt av serien Mythbusters där programledarna undersökte myten om att råtturin hamnade på läskburkar, efter att råttor krupit över burkarna.Hittade inte länken till avsnittet, men det verkar vara S7E22 (Episode 135 "Hidden Nasties")
Det är en annan frågeställning men med liknande problematik som dina tallrikar, att mäta en liten mängd från en slät yta. Programledarna lyckades inte se spår av urin, om jag inte missminner mig.
