Hur jonföreningar binder till vatten

Jag försöker förstå varför vissa salter är lättlösliga och andra svårlösliga. Jag har kommit fram till att det beror på ifall det frigörs mer energi när jonerna binder till vattenmolekylerna  jämfört med hur mycket energi som omvandlas när jonerna separeras från varandra i saltkristallerna. Ett exempel skulle kunna vara: bariumsulfat är svårlösligt eftersom att jonerna har höga laddningar samt ligger nära varandra- saltet har starka jonbindningar. Det gör att det krävs mer energi att separera dem än att binda till vattenmolekylerna. 

Utifrån det exemplet förutsätts det att saltet alltså binder till vattnet (med dipol-dipol bindningar??). Stämmer det?