Hur går det till vid valen i Sverige?

Nej, just nu har vi ett valresultat, men ingen regering.

När Magdalena Anderson insett att hon inte fått ihop tillräckligt med riksdagsmandat för att kunna bilda en regering, lämnade hon in sin avskedsansökan till talmannen, och just nu leder hon en övergångsregering - vi måste ju ha någon som tar hand om det som händer akut tills dess att vi har fått en ny regering.

Talmannen frågade Ulf Kristersson om han tror att han kan bilda en ny regering. Ulf svarade ja, men han ville ha två veckor på sig innan han är klar med det. Där är vi just nu.

Parallellt med att folk röstar i vallokalerna görs en vallokalsundersökning där man frågar ett slumpmässigt urval av människor vad de har röstat på. Detta resultat presenteras när vallokalerna har stängt kl 20 på kvällen (”valun”). Efter det slår man ihop rösterna i vallokalerna med alla förtidsröster och börjar räkna. Varje valdistrikt rapporterar in sina resultat och då kan man gradvis följa hur många röster varje parti har fått. När alla röster är räknade fås ett preliminärt valresultat - i praktiken är valet då avgjort. Efter det kontrollräknas rösterna i varje län av länsstyrelserna och slutligen fastslås ett definitivt valresultat av Valmyndigheten. Innan dess har man möjlighet att överklaga valresultatet. 

När valresultatet är klart vet man vilka som har valts in till riksdagen, kommunfullmäktige och regionfullmäktige. Om vi fokuserar på riksdagen så kallas de nya ledamöterna till riksdagens öppnande ett par veckor efter valet. Det första man då gör är att välja ett nytt talmanspresidium - en talman och tre vice talmän. Dessa väljs bland riksdagsledamöterna. Nästa stora omröstning är statsministeromröstningen då man röstar om riksdagen har förtroende för statsministern och i förlängningen hela regeringen. Om statsministerns parti har förlorat valet, som skedde i år, hoppar man ofta över denna omröstning och går direkt till talmansrundor istället. Det beror på att statsministern oftast avgår om hen inser att hen har förlorat. Då ber talmannen personen att leda en övergångsregering (det har vi just nu) tills en ny regering är på plats. Enligt praxis ska övergångsregeringen sköta rutinmässiga arbeten men inte föra partipolitik. Rent juridiskt får dock en övergångsregering göra allt en vanlig regering kan göra förutom att utlysa extraval. Under tiden samtalar talmannen med partiledarna och försöker reda ut vem som har störst möjlighet att bilda en ny regering. Talmannen lägger fram ett förslag om ny statsminister och det sker en omröstning i riksdagen. Om färre än hälften av ledamöterna röstar emot förslaget blir kandidaten vald till statsminister. Nästa steg är då att statsministern håller en regeringsförklaring i riksdagens kammare där hen presenterar sina ministrar och vilken politik regeringen avser att driva. Regeringen tillträder formellt efter att alla ministrar har träffat kungen på slottet, s.k. skifteskonselj. Då konstaterar kungen i sin roll som Sveriges statschef att det har skett ett regeringsbyte.

När riksdagen och regeringen är på plats är nästa stora omröstning budgetomröstningen i slutet av året. Då lägger regeringen fram en budgetproposition till riksdagen (den är tusentals sidor lång). Sedan kan oppositionspartierna lägga motförslag (”skuggbudgetar”). Dessa är inte alls lika omfattande utan visar bara vilka justeringar av regeringens förslag som de vill genomföra. Om regeringen förlorar budgetomröstningen är det vanligt, men inte nödvändigt, att den avgår. Merparten av regeringens politik finns med i budgeten och om oppositionens budget avviker kraftigt från regeringens politik blir det svårt att styra på en sådan budget. Om regeringen avgår sker nya talmansrundor och om det inte går att utse en ny statsminister efter fyra försök från talmannen blir det extraval.

Stort stort tack för hjälpen!! Jag uppskattar det jättemycket!!