Hjälp och förklarlig av L=(n*λ)/2
Hej jag behöver hjälp med att förstå denna formel:
L=(n*λ)/2
först och främst vad är L? Jag har försökt söka runt men jag förstår inte?
och sedan undrar jag även hur jag ska använda denna för att förklara varför det alltid är en halv våglängd i ett stående rör om man mäter från buk till buk eller respektive nod till nod. Om formen ska stämma är ju n=1. Men varför blir det så. Tänk om vi befinner oss mellan överton (är detta rätt term?) 3 och 4. Och mäter avståndet mellan bukarna mellan 3 och 4 då är ju n=3 och n=4. Men i detta fall vet man inte n utan ska bara redo göra till varför det alltid är en halv våglängd mellan nod till nod/buk till buk. Så varför blir n=1 när man mäter avståndet från en nod/buk till nästa närliggande nod/buk även om man inte befinner sig på den övertonen?
Mollyhej skrev:Hej jag behöver hjälp med att förstå denna formel:
L=(n*λ)/2
först och främst vad är L?
[...]
... även om man inte befinner sig på den nodlinjen?
Du måste väl veta vad formeln handlar om? Du pratar om rör. Där finns inga nodlinjer.
Formeln är villkoret för resonans av öppna raka rör eller av strängar med längd L.
Pieter Kuiper skrev:Mollyhej skrev:
Du måste väl veta vad formeln handlar om? Du pratar om rör. Där finns inga nodlinjer.
Formeln är villkoret för resonans av öppna raka rör eller av strängar med längd L.
Jag bara fotade en snabb bild av tavlan och min lärare sa använd denna formel för att förklara varför i ett slutat för är avståndet från nod till nod/ buk till buk en halv våglängd och inte en hel. Men jag förstod inte vad L var. Så L är längden på röret?
hur förändras rörets längd beroende på vilken överton det är? (Jag tror överton är ordet jag vill använda istället för nodlinje? Eller är n överton?)
Mollyhej skrev:hur förändras rörets längd beroende på vilken överton det är?
Rörets längd brukar ligga fast (ändras om man har en trombone).
Det hela är mycket lättare att förstå för strängar. Där kan man se vad som händer, till exempel med en slinky:
https://www.youtube.com/watch?v=-k2TuJfNQ9s
Man kan också göra Meldes experiment (det går med t ex eltandborste, i så fall måste man variera längden för att få resonanser).
Pieter Kuiper skrev:Mollyhej skrev:hur förändras rörets längd beroende på vilken överton det är?
https://www.youtube.com/watch?v=-k2TuJfNQ9s
Man kan också göra Meldes experiment (det går med t ex eltandborste, i så fall måste man variera längden för att få resonanser).
Okej tack för video jag tror jag förstår mer nu!! Så L, längden på i mitt fall röret är den samma hela tiden. Och det finns en bestämd övertron, men som jag inte vet. (Och inte kan ta reda på)
så L behöver jag inte oroa mig om
men om det ska stämma att det är en halv våglängd från nod till nod/buk till buk. Måste n vara 1 för att de ska stämma. Men detta gäller ju för alla övertoner? Om vi är på tredje överton gäller det ju fortfarande att det är en halv våglängd från buk till buk. Att vi är på tredje övertonen betyder ju bara att frekvensen ökat och den svänger oftare på samma längd än om vi hade haft på exempelvis grundton.
Så hur förklaras få med hjälp av denna formel att våglängden alltid är en halv egentligen?
Mollyhej skrev:
Så hur förklaras få med hjälp av denna formel att våglängden alltid är en halv egentligen?
Vid stående vågor är avståndet mellan noder en halv våglängd.
Pieter Kuiper skrev:Mollyhej skrev:
Så hur förklaras få med hjälp av denna formel att våglängden alltid är en halv egentligen?Vid stående vågor är avståndet mellan noder en halv våglängd.
Tack för bilden! Den visar bra! Men min lärare vill att jag med hjälp av L=(n*λ)/2 ska förklara varför en våglängd alltid är en halv våglängd oberoende på svar L är och vad n är? Men de känns inte som jag förstår hur man ska kunna förklara att n=1 vare sig vilken överton man är på så länge det är mellan buk till buk/nod till nod?
Mollyhej skrev:
min lärare vill att jag med hjälp av L=(n*λ)/2 ska förklara varför en våglängd alltid är en halv våglängd oberoende på vad L är och vad n är?
Den uppgiften är svår att förstå.
Vid vissa värden av L uppstår resonans men där emellan finns ingen tydlig struktur av noder. Det kan du se i videon med slinkyfjädern. Då är det rätt kaotiska rörelser.
Ja jag förstår inte riktigt heller hur man ska svara på de. Jag frågar min lärare men tack för hjälpen!!:)
