Hjälp mig att tyda en text från 1912
Hej, här har jag försökt förstå vad som sägs i denna artikel i flera timmar (fördelat på flera dagar). Jag har ansträngt hela min läsförståelsekapacitet så hjärnan kokar, men det går inte. Jag vill ha hjälp att förstå den, särskilt vad Ellen Key menar. Här är den:
”När kvinnan får rösträtt”, skulle
alltså åtminstone en del af allt detta
förverkligas. Strindberg ansåg föijaktligen
på den tiden att kvinnan var
en värdefull kraft i statslivet, kanske
den ‘värdefullaste så till vida, som
fredsproblemet då och sedan var honom
det viktigaste av alla. Låter det
tänka sig, att hon medför större fred
och arbetsro inom parlamenten, så kan
det ock förmodas, att hon som politiskt
verkande och ansvarsbärande kraft
även skulle mildra spänningen mellan
de av parlamenten representerade staterna.
Men å andra sidan torde varken
Strindberg få rätt i sitt hopp eller högern
i sin fruktan, att den parlamentariska
kvinnan skall hänsynslösare %Ii
mannen överallt söka minska försvarsmedlen.
Om det är antagligt, att hon
motsätter sig utövande av våld mellan
nationerna, så ligger däri en dubbel
frontställning: motstånd mot &it det
egna starkare folket överfaller ett svagare
och motstånd hos den överfallne
mot det främmande våldet. Det är för
resten icke försvaret, som väcker olust
hos man eller kvinna, utan den nödvändiga
förberedelsen, som allena gör det
verksamt. Försvar i nödens stund till
sista man, till sista blodsdroppen, som
det heter, vilja alla. Men det är övningsbördan
och kostnaderna, som kännas
tryckande, det är dem man strider
om i alla stater, år ut, år in, icke om
plikten att värna landet. En intressant
kvinnlig belysning af hithörande stämningsläge
finnes någonstädes hos Ellen
Key. Hon skildrade för många år tillbaka
en upplevelse i en utländsk familj,
som grep henne starkt och med
stridiga intryck. En tysk eller fransk
mor, jag minns ej vilket, lade i hennes
närvaro handen på sin unge sons huvud
och förklarade med en röst och
blick, som ej tilläto något tvivel på allvaret
i hennes ord, att hon med glädje
skulle offra sin son för fosterlandet.
Om jag ej minns orätt, antyddes i fortsättningen,
att näppeligen någon
svensk moder skulle tala och känna på
liknande sätt. Men mycket har förändrats
sedan dess, och nu skulle scenen
kanske icke väcka stridiga rörelser hos
Ellen Key själv. Ingen svensk man
med en ståndpunkt så långt till vänster
som hennes torde vara så varmt besjälad
för vårt lands militiira värn som hon
och ha en så levande insikt om nödvändigheten
att möjliggöra det genom offer
och förberedelser. Det framgår av
hennes attalanden i Folkets hus för några
månader sedan. Hon vet bättre än de
flesta svenskar genom egna erfarenheter
vad ras- och gränsmotsättningar vilja
säga. Hon och andra föregångskvinnor
visa att det ej är tankens och viljandets
grepp om offentliga och ideella ting,
som förslöar och förkrymper sinnet på
denna punkt. Tvärtom, det är bristen
på allmänt intresse och ansvar som gör
kvinnan trångsynt och likgiltig i detta
avseende, ifall hon är det mer än mannen.
Och ifall det är sant att den svenska
kvinnan är klenmodig och blödhjärtad
och blott ryser som den strindbergska
modern, hustrun och systern för
de blodiga ”slakterna”, när det gäller
att upprätthålla Sveriges nationalitet
och kultur, då återstår intet annat än
att uppfostra henne till bättre insikt
och större ‘nationell samkänsla. Och
det kan endast ske genom att hon aktivt
får deltaga i arbetet på statens och
samhällets utbyggande och hägn, och
därvid se vad som hotar och botar, vad
soin brister och är av nöden.
Ty ingen passivt mottagen lärdom betyder
något i jämförelse med den som
niänniskan lever sig till.
Detta har jag kommit fram till: Det handlar om vad som skulle hända med försvaret (nedrustning eller upprustning) om kvinnor skulle få rösträtt. Det finns en "höger" och en "vänster" som jag gissar är politiska rörelser som vill upp- respektive nedrusta försvaret. Ellen Key kommer med lite input angående kvinnans psykologi och nämner en utländsk mamma som gärna offrar sina söner i krig.
När var det här skrivet?
Laguna skrev:När var det här skrivet?
1912, under första världskriget. Inte 1900, jag menade ungefär
1912 hade inte första världskriget börjat - det startade 1914. Så antingen var det skrivet 1912 eller under första världskriget, men inte båda samtidigt.
Smaragdalena skrev:1912 hade inte första världskriget börjat - det startade 1914. Så antingen var det skrivet 1912 eller under första världskriget, men inte båda samtidigt.
Oj vad dum jag är, jag undrar var jag fick det ifrån. Nu har jag förvirrat mig själv rejält.
Hursomhelst, kan du uttyda meningen bakom? Jag förstår fortfarande inte
Har läst igenom väldigt snabbt bara men textförfattaren argumenterar kring huruvida det vore lämpligt att kvinnor engagerar sig i politiken eftersom att de inte skulle uppskatta krig och konflikter med andra nationer. Åtminstone svenska kvinnor beskrivs i texten som "klenmodiga" och "blödhjärtade", alltså inte modiga och känsliga individer. Författaren förklarar att de i och med detta är trångsynta och har brist på ansvar och därför inte skulle medföra relevanta synpunkter till politiken.
Författaren beskriver Ellen Key som en förebild för andra kvinnor och menar indirekt att alla andra kvinnor tänker/är likadant. Författaren kom fram till detta efter att denne hade hört ett tal Key höll angående erfarenheter om raser och motsättningar av gränser. Författaren beskriver henne som "varmt besjälad" och menar att ingen man i hennes position hade varit det.
1912 kanske det låg i luften med vapenskrammel och nationella känslor, jag är inte så helt insatt.
Vänster och höger betydde inte exakt samma som nu, framför allt hade ingen kommunistisk revolution skett någonstans än. Men vänstern verkade för jämlikhet, demokrati etc., och högern var emot detta, och ansåg antagligen en militär karriär som ärofylld. Vem skrev texten? Han (antar jag) nämner både Key och Strindberg och har egna åsikter.
Tomte123 skrev:Har läst igenom väldigt snabbt bara men textförfattaren argumenterar kring huruvida det vore lämpligt att kvinnor engagerar sig i politiken eftersom att de inte skulle uppskatta krig och konflikter med andra nationer. Åtminstone svenska kvinnor beskrivs i texten som "klenmodiga" och "blödhjärtade", alltså inte modiga och känsliga individer. Författaren förklarar att de i och med detta är trångsynta och har brist på ansvar och därför inte skulle medföra relevanta synpunkter till politiken.
Författaren beskriver Ellen Key som en förebild för andra kvinnor och menar indirekt att alla andra kvinnor tänker/är likadant. Författaren kom fram till detta efter att denne hade hört ett tal Key höll angående erfarenheter om raser och motsättningar av gränser. Författaren beskriver henne som "varmt besjälad" och menar att ingen man i hennes position hade varit det.
Att kvinnor var klenmodiga och blodhjärtade var väl Strindbergs åsikt som författaren höll med om?
Nu förstår jag inte, tycker författaren att Ellen Key till skillnad från andra kvinnor inte är klenmodiga och blodhjärtade?
Laguna skrev:1912 kanske det låg i luften med vapenskrammel och nationella känslor, jag är inte så helt insatt.
Vänster och höger betydde inte exakt samma som nu, framför allt hade ingen kommunistisk revolution skett någonstans än. Men vänstern verkade för jämlikhet, demokrati etc., och högern var emot detta, och ansåg antagligen en militär karriär som ärofylld. Vem skrev texten? Han (antar jag) nämner både Key och Strindberg och har egna åsikter.
Militär karriär genom att klättra i försvarets rangar? Jag kan tänka mig att det inte är särskilt ärofyllt att vara en fotsoldat.
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/484
Det jag är mest förvirrad kring är Keys åsikter och skribentens åsikter om Keys åsikter, vet du något mer om dem? Jag tror att denna mening är viktig, men jag förstår inte den:
Ingen svensk man
med en ståndpunkt så långt till vänster
som hennes torde vara så varmt besjälad
för vårt lands militiira värn som hon
och ha en så levande insikt om nödvändigheten
att möjliggöra det genom offer
och förberedelser.
Ellen key har alltså en "levande insikt om nödvändigheten att möjliggöra" värnet?
Jo, vid den här tiden var det ganska ärofyllt att vara fotsoldat, pga nationalismen, man gjorde sin plikt för Sverige.
Författaren syftar på att Key värnar för det militära, och han/hon lyfter det som något positivt men ovanligt på grund av hennes kön. Lite längre ner kan du läsa: "Tvärtom, det är bristen på allmänt intresse och ansvar som gör kvinnan trångsynt och likgiltig i detta avseende, ifall hon är det mer än mannen."
Lite längre ner kan du läsa att de svenska kvinnorna borde "uppfostras" till att förstå krig. "Ty ingen passivt mottagen lärdom betyder något i jämförelse med den som människan lever sig till." Detta för att kvinnor ska klara av att fatta rationella beslut inom politiken. Alltså vill författaren att kvinnorna ska få vara med i den politiska leken, efter att de uppfostrats till att tänka som författaren anser är rätt.
