Hjälp med Labbrapport

När man skriver en labrapport brukar man se till att det är själva arbetet som står i fokus, inte ni som laborerar. Man skriver alltså "Lösningen titrerades", inte "vi titrerade lösningen". Detta fel har fu gjort så många gånger att det inte är värt att gå in på särskilt många detaljer innan detta har åtgärdats.

tinae skrev:

Hej! Jag har precis skrivit en labbrapport som, jag har inte skrivit många alls och hade verkligen svårt med diskussionen. Skulle vara jättebra om någon kunde läsa igenom den och berätta om det finns något jag kan förbättra. Den skulle dock max vara 1000 ord så har fått begränsa mig lite.

 

 

Sammanfattning (Abstract)
I denna laboration har vi ändvänt metoden titrering för att kunna avgöra koncentrationen av en bas, i det här fallet natriumhydroxidlösning. Vi använde oss utav en lösning med känd koncentration(saltsyralösning) och lät den neutraliserar tillsammans med natriumhydroxidlösningen. Därefter kunde vi med våra kända variabler räkna ut dem okända. I helhet så lyckades vi bra med experimentet och fick lösningen att bli neutral, och samtidigt fick den informationen vi behövde från experimentet för att lösa laborationen egentliga syfte. Men såklart fanns det brister som skulle kunna ifrågasätta laborationens trovärdighet, bland annat att motsäkerheten inte var som den kunde ha varit vilket i sin tur inte gör våra uträckningar helt pålitliga.

 

Bakgrund
Man kan avgöra koncentrationen hos en lösning genom att låta den reagera med en annan lösning av känd koncentration. Detta kallas titrering, vilket vi i det här fallet gör med en syra och en bas som tillsammans neutraliseras. För en titrering behöver man som sagt en sur och en basisk lösning, men sedan behövs också en indikator för att kunna utläsa pH värdet på lösningen och på så sätt veta när rätt mängd syra har tillsätt för att det ska slå om. I denna laboration har vi ändvänt oss av en BTB lösning. Den ensamma natriumhydroxidlösningen är en stark bas och kommer därför vara blå vid tillsättning av vår indikator, målet är att få vätskan grön vilket innebär neutralt värde, om vätskan skulle börja bli gul i stället betyder det att för mycket saltsyralösnig har tillsats och att lösningen är för sur. Med denna vetskap och med kunskapen om stökiometri om hur ämnena reagerar med varandra kan vi räkna ut svaret på denna fråga, vad är den andra faktorns koncentration?

HCl(aq) + NaOH(aq) → H2O + NaCl(aq)

 
Metod
Efter att ha tagit på oss all nödvändig skyddsutrustning inför labben tog vi fram allt material. En byrett med en volym på 25 ml fäste vi på byrett hållaren och ställde den i dragskåpet, sedan hämtade vi även en slaskbägare, saltsyralösning med koncentrationen 0.1 molar, en e-kolv, natriumhydroxidlösning, en vollpipett för 10 ml, en pippetfyllare, BTB lösning, magnetomrörare, magnetloppa och en sprutflaska med avjoniserat vatten.

Sedan ställde vi slaskbägaren under byretten och kollade att kranen var stängd, därefter hällde vi försiktigt ner saltsyralösningen i byretten så att meniskens lägsta del tangerarade nollstrecket, så att byretten alltså innehöll 25 ml saltsyralösnig.

Såg ni inte till att fylla delen av byretten som är under byrettens kran innan ni justerade vätskepelarens höjd? I så fall har ni en väldigt stor felkälla här.

Därefter tog magnetloppan och la i den i e-kolven. Eftersom vår vollpipett endast höll 10 ml fick vi med hjälp av pipettfyllaren fylla och överföra natriumhydroxidlösningen till e-kolven två gånger, så att den totala volymen i e-kolven blev 20 ml natriumhydroxidlösning. Sedan tillsatte vi fyra droppar av BTB lösningen i E-kolven tillsammans med natriumhydroxidlösningen.

Med e-kolven på placerades magnetomröraren under byrettens kran, och sedan på låg hastighet satte vi på magnetomröraren. Efter det öppnade vi byrettens kran lite och lät saltsyralösningen långsamt droppa ut i natriumhydroxidlösningen. Nu var vi försiktiga och kollade hela tiden så att vi märkte när lösningen gick från sin blåa färg till grönt, när detta skedde noterade vi hur mycket av saltsyralösningen som hade tillsats, vilket var hela byrettens volym men också cirka 10 droppar. (totalt 25,5 ml).  

Sedan kunde vi med hjälp av denna information räkna ut koncentrationen på natriumhydroxidlösningen. N=C x V    0,1molar x 0,0255 dm3   = 0,00255 mol

HCl(aq) + NaOH(aq) → H2O + NaCl(aq)                  1Na+    + 1Cl - → 1NaCl             n=n

Natriumhydroxidlösningen:    C = 0,00255mol / 0,02 dm3    = 0,1275molar

 

 

 

 

Resultat

Reaktionsformels neutralisation:

 

HCl(aq) + NaOH(aq) → H2O + NaCl(aq)

 

Natriumhydroxidlösningens koncentration:

 

C HCI = 0,10 mol/dm³

VHCI = 25 ml = 0,025 dm³

C x V = N

nHCI = 0,10 mol/ dm³ x 0,025 dm³ = 0,0025 molar

Då förhållandet är 1:1,

nNaOH  = 0,00255

VNaOH = 20 ml = 0,02 dm³

C = N/V

CNaOH = 0,00255 mol / 0,02 dm³

C NaOH = 0,1275molar

 

 

Diskussion
 

Syftet med labbrationen uppnåddes vilket var att få reda på koncentrationen för hydroxidlösningen. Vi utförde en kvantitativ analys för att få reda på den andra faktorns koncentrationen där vi med hjälp av stökiometri beräknade den kända koncentrationen av saltsyralösningen och använde sedan den givna formeln för att få reda på koncentrationen av natriumhydroxidlösningen.

Vid färgändringen av lösningen till grön har det skett en neutralisationsreaktion, där en syra reagerar med bas och det bildas vatten och det finns natriumjoner och kloridjoner i lösningen. Vi har då tillsatt lika många hydroxidjoner som det finns vätejoner och syran har blivit varken sur eller basisk.

Utifrån denna laboration har vi lärt oss att avgöra en okänd koncentration hos en lösning genom att låta den reagera med en lösning av en känd koncentration. Kunskapen om hur man utför kvantitativa analyser kan vi använda i framtida studier.

Vid utförande av sådana laborationer är det viktigt med systematiskt arbetssätt för att undvika slumpfel och systematiska fel. Därmed är det viktigt att upprepa försöket flera gånger och få liknande resultat för att få hög precision. På grund av instruktionerna utfördes det endast ett försök därmed kan resultatet ha låg precision och trovärdighet. Det är viktigt med hög riktighet vid mättning av saltsyra- natriumhydroxid lösningarna, eventuella felkällor är dålig avläsning av lösningarna vid uppmätning då vi gick efter ögonmått.

Tack för svaret, jag ska se till och prata med min labbrations grupp om det, undrar om det finns något i diskussion som kan förbättras?

Det är viktigare att kolla felkällan jag skrev om.

Även i diskussionen är det alldeles för många "vi".

Vid färgändringen av lösningen till grön har det skett en neutralisationsreaktion, där en syra reagerar med bas och det bildas vatten och det finns natriumjoner och kloridjoner i lösningen. Vi har då tillsatt lika många hydroxidjoner som det finns vätejoner och syran har blivit varken sur eller basisk.

Det här avsnittet har jag svårt att förstå. Neutralisationsreaktionen sker hela tiden när ni tillsätter syra till basen. Vid ekvivalenspunkten har ni tillsatt lika stor substansmängd oxoniumjoner som det fanns hydroxidjoner från början (inte tvärtom, som du skrev) och lösningen (inte syran) är då neutral. Indikatorn BTB är också en syra, som har olika färg när den är protonerad (syraform) och oprotonerad (basform) och när det är ungefär hälften av varje form är lösningen grön.

kan du hjälpa mig med en rapport om syror och baser? jag har börjat men kan inte göra det klart

Denna tråd är ganska gammal, och om en annan användares rapport. 

Skapa en egen tråd, där kan du fråga om din rapport.