8 svar
882 visningar
JohanJ behöver inte mer hjälp
JohanJ 92 – Fd. Medlem
Postad: 23 aug 2017 10:47 Redigerad: 23 aug 2017 10:50

Hjälp att förstå formel

Hejsan!

Det är så att jag behöver hjälp att förstå en formel jag inte har grepp på.

Det är så jag ska använda formeln A=λ*N där jag har vilket tal lambada är men inte vet hur jag ska räkna ut N.

 

Jag har sökt på internet då jag inte hittade formeln i boken eller formelbladet vi fått och fick fram att man skulle använda:

N = m/M * Na ( antalet atomer = (massa/molvikten)*Avogadros-tal).

Och om jag har förstått det rätt så är detta något som man får lära sig i kemi 1(kan ha fel här).

Det är så jag inte haft kemi 1 och inte riktigt vet vad molvikt samt avogadros-tal är för något och vart man hittar dessa så lite härledning hade varit uppskattat.

 

Tack på förhand.

Yngve 40279 – Livehjälpare
Postad: 23 aug 2017 11:15

Bara så att vi inte snöar in på fel saker, kan du skriva av uppgiften ord för ord?

Smaragdalena 80504 – Avstängd
Postad: 23 aug 2017 11:26

När det gäller din första formel: Vad handlar det om? Vad betyder bokstäverna i just ditt sammanhag?

Ja, Avogadreos tal läser man om i Kemi 1. Atomer är uppbyggda av protoner och neutroner i kärnan, och elektroner som kretsar kring kärnan. En proton och en neutron väger ungefär lika mycket, och en elektron väger mycket mindre (det behövs ungeför 2 000 elektroner för att väga lika mycket som en proton eller neutron). Fysikerna hittade på en lämplig enhet för att mäta massan av en atom, nämligen enheten u. En proton eller neutron väger 1 u. En väteatom, som består av en proton och en elektron har alltså massan 1 u. En heliumatom, som består av två protoner, 2 neutroner och 2 elektroner har massan 4 u.

Om man bara intresserar sig för enstaka atomer är u en bra enhet, men om man vill syssla med så pass många atomer så att man kan se vad man håller på  med, är u en opraktiskt liten enhet. Man skulle kunna tänka sig att hitta på en enhet som är t ex 1024u 10^{24} u och sätta in i sitt periodiska system hur många gram så många väteatomer eller heliumatomer väger, men då skulle man behöva ha två olika periodiska system, ett för fysiker och ett för kemister. I stället gjorde man så att man hittade på enheten 1 mol och bestämde sig för att det är precis så många  atomer att massan av dem i gram är lika stor som massan av en enda atom i enheten u. Man har räknat fram det antalet till 6,022·1023 6,022 \cdot 10^{23} stycken atomer, och givit det antalet namnet Avogadros tal (efter sn gammal italiensk kemist).

Är detta svar på din andra fråga?

JohanJ 92 – Fd. Medlem
Postad: 23 aug 2017 13:24
Yngve skrev :

Bara så att vi inte snöar in på fel saker, kan du skriva av uppgiften ord för ord?

"235U är en alfastråle. Sönderfallskonstanten är 3,1*10^-17s^-1. Hur stor aktivitet har 235g av nukliden 235U?"

Då var min tanke att sätta in sönderfallskonstanten i A=λ*N men tyvärr så vet jag inte riktigt hur man ska räkna ut N för att kunna få ut A.

JohanJ 92 – Fd. Medlem
Postad: 23 aug 2017 13:32
smaragdalena skrev :

När det gäller din första formel: Vad handlar det om? Vad betyder bokstäverna i just ditt sammanhag?

Ja, Avogadreos tal läser man om i Kemi 1. Atomer är uppbyggda av protoner och neutroner i kärnan, och elektroner som kretsar kring kärnan. En proton och en neutron väger ungefär lika mycket, och en elektron väger mycket mindre (det behövs ungeför 2 000 elektroner för att väga lika mycket som en proton eller neutron). Fysikerna hittade på en lämplig enhet för att mäta massan av en atom, nämligen enheten u. En proton eller neutron väger 1 u. En väteatom, som består av en proton och en elektron har alltså massan 1 u. En heliumatom, som består av två protoner, 2 neutroner och 2 elektroner har massan 4 u.

Om man bara intresserar sig för enstaka atomer är u en bra enhet, men om man vill syssla med så pass många atomer så att man kan se vad man håller på  med, är u en opraktiskt liten enhet. Man skulle kunna tänka sig att hitta på en enhet som är t ex 1024u 10^{24} u och sätta in i sitt periodiska system hur många gram så många väteatomer eller heliumatomer väger, men då skulle man behöva ha två olika periodiska system, ett för fysiker och ett för kemister. I stället gjorde man så att man hittade på enheten 1 mol och bestämde sig för att det är precis så många  atomer att massan av dem i gram är lika stor som massan av en enda atom i enheten u. Man har räknat fram det antalet till 6,022·1023 6,022 \cdot 10^{23} stycken atomer, och givit det antalet namnet Avogadros tal (efter sn gammal italiensk kemist).

Är detta svar på din andra fråga?

Formeln handlar om att jag vill ha fram aktiviteten(sönderfall) per sekund i ämnet. Där lambada är sönderfallskonstanten och N är återstående nuklider efter en viss tid.

Så om jag inte misstolkar dig helt så är det bara att sätta in Avogadros tal i funktionen istället för N för att få fram A då jag redan har lambada?

Smaragdalena 80504 – Avstängd
Postad: 23 aug 2017 14:14

Eftersom du har 235 g av nukliden U-235 har du 1 mol uran, d v s 6,022·1023 6,022 \cdot 10^{23} uranatomer.

JohanJ 92 – Fd. Medlem
Postad: 23 aug 2017 14:44
smaragdalena skrev :

Eftersom du har 235 g av nukliden U-235 har du 1 mol uran, d v s 6,022·1023 6,022 \cdot 10^{23} uranatomer.

Okej. Så om man hade haft tex 400g av samma ämne, hade det fortfarande räknats som 1 mol då?

Smaragdalena 80504 – Avstängd
Postad: 23 aug 2017 17:44 Redigerad: 23 aug 2017 17:48

Bara om det hade varit ett ämne vars molmassa är just 400 g/mol, och eftersom det handlar om U-235 är det ju inte så. Uran-235 heter så för att den har 92 protoner och 143 neutroner, alltså 235 nukleoner totalt, och var och en av nukleonerna väger 1 u, så  en U-235-atom har massan 235 u, och 1 mol U-235-atomer har massan 235 g.

JohanJ 92 – Fd. Medlem
Postad: 25 aug 2017 06:51

Okej då förstår jag, Tack så mycket för hjälpen!

Svara
Close