Hitta bindningsmöjligheter mellan molekyler
Hej!
Här är en anteckning från min lektion:
Tydligen kan man dela upp molekylen i olika delar för att undersöka bindningsmöjligheter mellan molekyler i ett ämne. Om man vill kan man sedan använda denna metod för att få en känsla av hur hög kok- och smältpunkt ett ämne har.
Min lärare har infört ett poängsystem där vätebindningar (starka) ger 10 p, dipol-dipolbindningar (svagare) ger 3 poäng och Van der Waalsbindningar (svagast) ger 1 poäng. Ju fler antal poäng en molekyl får desto högre smält- och kokpunkt kan man säga att ämnet har.
1) Jag förstår inte hur en molekyl kan ha flera bindningsmöjligheter. Min lärare delade upp molekylen så att den fick flera sådana möjligheter. Betyder det att två likadana molekyler kan binda till varandra på flera av dessa sätt samtidigt? Jag kan inte se hur det går till. Det måste ju råda nästan perfekta förhållanden om till exempel en vätebindning ska lyckas falla på plats samtidigt som en dipol-dipolbindning faller på plats samtidigt som flera Van der Waalsbindningar faller på plats. Det känns osannolikt att det händer för molekylerna är ju inte strukturerade på ett sådant sätt att de går ihop som pusselbitar.
2) Jag förstår inte hur min lärare tänkt när hon ringade in enskilda "delar". Vad exakt kan räknas som en del? Till exempel, kolla på den första, längst åt vänster. Kan man verkligen kalla den för en egen del? Eftersom kolatomen är bunden till en annan kolatom höger om den, tycker jag att den andra kolatomen borde ingå innanför ringen.
3) Sedan gäller att bestämma vad varje del har för bindningsmöjlighet. Till exempel den första längst åt vänster. Det som är inringat där ser inte symmetriskt ut. De tre H-atomerna är inte symmetriskt placerade runt C-atomen. Det verkar som att den delen är polär. Hur kan min lärare då skriva att den skapar Van der Waalsbindningar och inte dipol-dipolbindningar?
Jag tror att din lärare vill hitta ett pedagogiskt sätt att förklara varför heptan har en högre kokpunkt än etanol, trots att man säger att vätebindningar är starkare än vdW-bindningar och att heptan bara kan bilda vdW medan etanol kan bilda vätebindningar. Det är lite mer komplicerat än så, t.ex. eftersom styrkan hos vdW beror på hur stor molekylen är.
En stor molekyl med många atomer kommer bilda starkare vdW och dessa kan totalt sett bli starkare än vätebindningar mellan små molekyler. Där kommer din lärares poängsystem in i bilden, för den tar hänsyn till detta faktum.
Om du är med på varför heptan har högre kokpunkt än etanol tror jag inte du behöver lägga så stor vikt på det där poängsystemet.
