Historiebruk, AKUT HJÄLP!!
Historiebruk A: Lars Hildingson (1988). Levande
historia. Högstadieboken. Stockholm.
”Under 1500- och 1600-talen var större delen av indiska halvön ett
enda stort rike, Stora Moguls rike. Kring år 1700 splittrades det i
små furstestater. Detta gav européerna möjligheter att skaffa sig
makt där. Det brittiska ostindiska kompaniet besegrade vid mitten
av 1700-talet det konkurrerande franska. Den ena furstestaten
efter den andra blev sedan brittiskt lydrike. I början var det mest
frågan om att kompaniets folk skaffade sig politisk makt, för att
bolagets handel inte skulle störas av de krig som ofta blossade upp
mellan furstestaterna. Men snart upptäckte britterna att det var
lönande att härska.
Indierna fick betala skatt för at de nya herrarna upprätthöll lag och
ordning. En del av dessa pengar användes för inköp av bomull. På
så sätt fick indierna egentligen gratis lämna ifrån sig de råvaror
som fraktades till Europa. De färdiga tygerna exporterades sedan
till Indien, vars hantverk slogs i spillror.” (s. 362)
Historiebruk B: Gustaf Jacobson (1936). Allmän
historia för realskolan. Stockholm.
”Det engelska väldet var i många avseenden till stor nytta för
Indien. Genom att anlägga vägar, införa ordnat post- och
telegrafväsende och bygga järnvägar befrämjade engelsmännen i
hög grad den indiska handelns och samfärdselns utveckling. Men
trots allt detta blev engelsmännen hatade av den infödda
befolkningen som fruktade att man ämnade utplåna den indiska
civilisationen och ersätta den med en engelsk.” (s. 190)
Historiebruk C: Simon Erlandsson & Knut Wichman
(1954). Allmän historia för realskolan. Stockholm.
”Indien har kallats ’den kostbaraste juvelen i Storbritanniens
krona’. Ostindiska kompaniet, som grundat Englands makt där,
lade småningom under sig hela Främre Indien och västra delen av
Bortre Indien. Tack vare engelsk organisationsförmåga skapades
ordnade förhållanden bland landets över 300 miljoner inbyggare.
Halvön fick med tiden goda kommunikationer, skolor och sjukhus.
Välståndet ökades. Men trots detta blev engelsmännen hatade av
många indier, som menade, att de vita utnyttjade dem och deras
land för egen vinning, och fruktade, att den gamla indiska kulturen
skulle utplånas. Efter ett uppror på 1850-talet upplöstes Ostindiska
kompaniet, som visat sig olämpligt att utöva makten. Engelska
kronan övertog själv styrelsen genom en vicekonung (1858).
Drottning Viktoria antog senare titeln kejsarinna av Indien.” (s.
274-275)
Jag behöver hjälp med att få ut vettiga svar på följande frågor som hör med texten ovan
Vilket syfte har de tre historiebruken?
Hur brukas historien i de tre historiebruken?
Varför brukas historien på detta sätt i respektive historiebruk?
Tacksam för alla tips!!
A: Stackars de fredliga indierna som blev utnyttjade av britterna.
B: Britterna lyfte Indien famåt (ekonomiskt och strykturellt). Indierna frukatde dock att den indiska kulturen skulle utplånas.
C: Ostindiska Kompaniet lyfte Indien ... Indierna menade att de blev utnyttjade och gjorde uppror. Engelska kronan tog över styrningen.
Så, de har lite olika syn på saken. I princip samma historia men lite olika vinklingar. Varför vinklas historien som den görs? Vad kan den som skrev texten haft för syfte? Vad hände i världen när texten skrevs? Kan texten vara ett försök att påverka hur folk såg på det som skedde när texten skrevs?
