Historia
Hej, har lite svårt att svara på denna fråga: Varför blev det ingen stor revolution i Storbritannien under 1800-talet? Jämför gärna med Frankrike under 1800-talet.
Någon som kan detta?
En anledning är nog att Storbritannien redan hade haft en revolution tidigare, den ärorika revolutionen, där parlamentets makt befästes på bekostnad av kungamakten. I Frankrike var kungen enväldig och hade en helt annan makt än kungen i Storbritannien.
Det blev en stor revolution, en jättestor faktiskt, i Storbritannien som började runt andra halvan av 1700-talet och fortsatte fram in i 1800-talet. Industriella revolutionen.
Franska revolutionen, den stora revolutionen i Frankrike, skedde år 1789-1799, inte riktigt kanske i 1800-talet. Kan det vara så att din lärare vill jämföra varför det blev en fransk revolution i Frankrike och inte något liknande i England? Då måste man tala om 1700-talet, inte 1800-talet. Den har länken beskriver franska revolutionen, och om du skrollar längst ner där så finns fler material om den.
(Edit: Och precis som Teraeagle säger så är det bland annat den politiska faktorn som kan förklara ovanstående fråga)
Om din lärare är bara intresserad av 1800-talet så bör frågan tvärtom, varför det blev en revolution i Storbritannien och inte i Frankrike.
Jag lyssnade faktiskt på en podcast om franska revolutionen igår med Dick Harrison och han hävdade att det till stor del var de urusla franska finanserna tillsammans med ett förlegat system med en enväldig kung (vilket rimmade illa med upplysningens idéer) som ledde fram till franska revolutionen. Frankrike hade hjälpt amerikanerna i kampen mot britterna under amerikanska frihetskriget vilket kostade väldigt mycket pengar. Kungen var tvungen att höja skatterna, men adeln var skattebefriad och bönderna var redan hårt beskattade. För att höja skatterna var han tvungen att kalla till en riksdag, som sedan urartade och ledde fram till stormningen av Bastiljen och starten på revolutionen.
I Storbritannien hade deras eget parlament bjudit in holländare under 1600-talet att i princip attackera deras eget land för att kunna avsätta sin egen kung. Det ledde fram till att parlamentet hade den högsta makten i Storbritannien. Det hjälpte dels till med att minska spänningarna i landet eftersom folket (eller åtminstone den rika delen av folket) fick inflytande över landets styre. Deras mål var att bygga upp världens starkaste flotta som de sedan kunde segla runt med och erövra kolonier samtidigt som övriga europeiska stormakter slogs mot varandra under det ena kriget efter det andra. Britterna lyckades bygga upp ett handelssystem som gjorde att de tjänade väldigt mycket pengar. De använde sedan sina pengar och resurser från kolonierna (bomull, socker m.m.) för att starta fabriker och förädla råvarorna till olika produkter, vilket ökade deras välstånd ännu mer. Det var starten på industriella revolutionen.
Man kan jämföra det med hur Spanien agerade när de byggde upp sina kolonier i Sydamerika. De plundrade och tog hem stora rikedomar i form av silver, tobak m.m. men de spenderade pengarna på lyxkonsumtion istället för att investera pengarna i det egna landet för att t.ex. bygga upp fabriker. De byggde slott och skickade ett antal armador för att försöka erövra Storbritannien vilket gjorde att landet till slut blev bankrutt.
Storbritannien var alltså extremt framgångsrika med att kombinera upplysningens idéer både i form av styrelseskick och vetenskap med sin egen militärmakt. Det var ett mycket mer välskött och modernt land än Frankrike som var påväg uppåt, medan Frankrike snarare var på väg nedåt. Frankrike fick ett tillfälligt uppsving med Napoleon men det varade bara under några år. Landet var inte moget ”i grunden” på samma sätt som Storbritannien och Frankrikes erövringar i början av 1800-talet berodde snarare på att Napoleon var en väldigt strategisk och smart (slug?) person.