Hermitisk operator
Hej, i boken står det att om en operator är hermitisk på V så existerar en ortonormal bais för V. Det står också att man skapar ortogonala vektorer för basvektorer med samma egenvärde med hjälp av gram-schmidt. Men hur vet vi att gram-schmidt ger oss egenvektorer?
Alla vektorer (utom nollvektorn) i är egenvektorer med egenvärde . Och eftersom är ett underrum/delrum till V så kommer Gram-Schmidt tillämpat på de ursprungliga egenvektorerna i din bas med egenvärde att producera vektorer som ligger i men som är ortogonala.
PATENTERAMERA skrev:Alla vektorer (utom nollvektorn) i är egenvektorer med egenvärde . Och eftersom är ett underrum/delrum till V så kommer Gram-Schmidt tillämpat på de ursprungliga egenvektorerna i din bas med egenvärde att producera vektorer som ligger i men som är ortogonala.
Ah okej, eftersom alla vektorer är egenvektorer i så är linjär kombinationer av vektorerna efter Gram-Schimidt också egenvektorer. Tack! Det betyder alltså att om vi hittar ett egenrum så kan vi alltid använda Gram-Schmidt och göra den ortogonal? Alla linjär kombinationer av två egenvektorer är också en egenvektor. Förstår inte riktigt varför boken säger att för en godtycklig operator L så är inte alltid dess egenrum ortogonal.
Zeshen skrev:PATENTERAMERA skrev:Alla vektorer (utom nollvektorn) i är egenvektorer med egenvärde . Och eftersom är ett underrum/delrum till V så kommer Gram-Schmidt tillämpat på de ursprungliga egenvektorerna i din bas med egenvärde att producera vektorer som ligger i men som är ortogonala.
Ah okej, eftersom alla vektorer är egenvektorer i så är linjär kombinationer av vektorerna efter Gram-Schimidt också egenvektorer. Tack! Det betyder alltså att om vi hittar ett egenrum så kan vi alltid använda Gram-Schmidt och göra den ortogonal? Alla linjär kombinationer av två egenvektorer är också en egenvektor. Förstår inte riktigt varför boken säger att för en godtycklig operator L så är inte alltid dess egenrum ortogonal.
Det fetade gäller för två egenvektorer med samma egenvärde, inte i allmänhet.
Smutsmunnen skrev:Zeshen skrev:PATENTERAMERA skrev:Alla vektorer (utom nollvektorn) i är egenvektorer med egenvärde . Och eftersom är ett underrum/delrum till V så kommer Gram-Schmidt tillämpat på de ursprungliga egenvektorerna i din bas med egenvärde att producera vektorer som ligger i men som är ortogonala.
Ah okej, eftersom alla vektorer är egenvektorer i så är linjär kombinationer av vektorerna efter Gram-Schimidt också egenvektorer. Tack! Det betyder alltså att om vi hittar ett egenrum så kan vi alltid använda Gram-Schmidt och göra den ortogonal? Alla linjär kombinationer av två egenvektorer är också en egenvektor. Förstår inte riktigt varför boken säger att för en godtycklig operator L så är inte alltid dess egenrum ortogonal.
Det fetade gäller för två egenvektorer med samma egenvärde, inte i allmänhet.
Men vad händer då om vi har tre egenvektorer med samma egenvärden i rummet ? Då kommer Gram-Schimdt inte fungera? Hur visar vi 7.5 då?
Jag förstår inte, det är ju det vi har och det är ju då det fungerar.
Jag menade alltså: Det fetade gäller för två egenvektorer med samma egenvärde. Det gäller däremot inte för två egenvektorer i allmänhet, det vill säga inte när de har olika egenvärden.
Bokens bevis bygger på att applicera Gram-Schmidt på egenvektorer med samma egenvärden.
Smutsmunnen skrev:Jag förstår inte, det är ju det vi har och det är ju då det fungerar.
Jag menade alltså: Det fetade gäller för två egenvektorer med samma egenvärde. Det gäller däremot inte för två egenvektorer i allmänhet, det vill säga inte när de har olika egenvärden.
Bokens bevis bygger på att applicera Gram-Schmidt på egenvektorer med samma egenvärden.
Jahaaa, nu förstår jag tack! Gram-Schmidt funkar alltså för två eller fler vektorer om de har samma egenvärden. Förstod inte att du syftade på samma egenvärden utan två egenvektorer. Tack!