Heptan
Hur kan den rödmarkerade boxen vara heptann om det bara finns 14 väteatomer och inte 16
Heptan är väl C7H16
User123457869 skrev:Hur kan den rödmarkerade boxen vara heptann om det bara finns 14 väteatomer och inte 16
Heptan är väl C7H16
Jag tror det saknas en "rödmarkerad box" i din fråga, men du har helt rätt i att heptan är C7H16.
Sedan, utan att vara kemist, kan jag ju tänka mig att man kan konstruera "cycloheptan" och på så sätt spara in två väte.
Dock utan att ha sett uppgiften. :-)
sictransit skrev:User123457869 skrev:Hur kan den rödmarkerade boxen vara heptann om det bara finns 14 väteatomer och inte 16
Heptan är väl C7H16
Jag tror det saknas en "rödmarkerad box" i din fråga, men du har helt rätt i att heptan är C7H16.
Sedan, utan att vara kemist, kan jag ju tänka mig att man kan konstruera "cycloheptan" och på så sätt spara in två väte.
Dock utan att ha sett uppgiften. :-)
Vad är cycloheptan :)
Igen … Du hänvisar till någon bild du inte delat. Svårt att svara då.
Cykliska kolväten är ringformade.
sictransit skrev:Igen … Du hänvisar till någon bild du inte delat. Svårt att svara då.
Cykliska kolväten är ringformade.
Oj jag märkte inte att jag inte delat bilden
User123457869 skrev:Hur kan den rödmarkerade boxen vara heptann om det bara finns 14 väteatomer och inte 16
Heptan är väl C7H16
Det som finns i boxen är inte ämnet heptan, då skulle det finnas väten på kolatomerna 3 och 4.
Hela ämnet (röda och orangea boxarna) har 7+1+2 kolatomer, men dessa kolatomer finns inte i en lång och rak kedja - istället finns det två grupper på kolatomerna 3 och 4, det är ett grenat kolväte.
När man namnger kolväten utgår man från den längsta raka kolkedjan, vilket är 7 stycken i den röda boxen - därför blir en del av ämnets namn heptan. De övriga två grupperna blir även de del av namnet, men de nämns som "grupper", t.ex. 3-metyl i din bild.
Så trots att ämnet består av tio kolatomer, namnges det efter den längsta "raka" kolkedjan.
Skulle alla kolkedjor med tio kolatomer namnges endast efter antalet kol, och då kallas dekan (som har en rak kolkedja), skulle vi inte kunna skilja ämnet i din bild ifrån dekan. Båda dessa ämnen har samma formel C10H22, men olika struktur. Genom att följa namngivningsreglerna kan ämnenas strukturer anges direkt i namnen, vilket är en information som saknas i summaformeln.
mag1 skrev:User123457869 skrev:Hur kan den rödmarkerade boxen vara heptann om det bara finns 14 väteatomer och inte 16
Heptan är väl C7H16
Det som finns i boxen är inte ämnet heptan, då skulle det finnas väten på kolatomerna 3 och 4.
Hela ämnet (röda och orangea boxarna) har 7+1+2 kolatomer, men dessa kolatomer finns inte i en lång och rak kedja - istället finns det två grupper på kolatomerna 3 och 4, det är ett grenat kolväte.
När man namnger kolväten utgår man från den längsta raka kolkedjan, vilket är 7 stycken i den röda boxen - därför blir en del av ämnets namn heptan. De övriga två grupperna blir även de del av namnet, men de nämns som "grupper", t.ex. 3-metyl i din bild.
Så trots att ämnet består av tio kolatomer, namnges det efter den längsta "raka" kolkedjan.
Skulle alla kolkedjor med tio kolatomer namnges endast efter antalet kol, och då kallas dekan (som har en rak kolkedja), skulle vi inte kunna skilja ämnet i din bild ifrån dekan. Båda dessa ämnen har samma formel C10H22, men olika struktur. Genom att följa namngivningsreglerna kan ämnenas strukturer anges direkt i namnen, vilket är en information som saknas i summaformeln.
vad heter ämnet i röda boxen då?
Den längsta kolkedjan har 7 kolatomer, så namnet kommer att sluta på -heptan. Det finns två substituenter, en metylgtupp på kol nummer 3 och en etylgrupp på kol nummer 4. Namnet blir alltså 2-etyl-3-metyl-heptan, eftersom man skall skriva sugstituenterna i bokstavsordning.
Om man hade börjat räkna kolatomerna från andra hållet istllet skulle metylgruppen ha hamnat på kol nummer 5 och etylgruppen på kol nummer 4. Detta blir högre nummer på metylgruppen (fast smma på etylgruppen) så det är inte rätt namn.
Smaragdalena skrev:Den längsta kolkedjan har 7 kolatomer, så namnet kommer att sluta på -heptan. Det finns två substituenter, en metylgtupp på kol nummer 3 och en etylgrupp på kol nummer 4. Namnet blir alltså 2-etyl-3-metyl-heptan, eftersom man skall skriva sugstituenterna i bokstavsordning.
Om man hade börjat räkna kolatomerna från andra hållet istllet skulle metylgruppen ha hamnat på kol nummer 5 och etylgruppen på kol nummer 4. Detta blir högre nummer på metylgruppen (fast smma på etylgruppen) så det är inte rätt namn.
Jag förstår allt det där men det jag menar är den röda boxen varför kallar man den heptan om det fattas väten ?
Det finns fler än ett ämne som har namn som innehåller "heptan".
Precis som i exemplen i denna tråd.
Liknande ordet "träd", som ingår i träd men även i äppelträd (där äppel då motsvarar metyl- etyl- grupperna i din uppgift).
Det är skillnad mellan ämnet som bara heter heptan, och ämnen där heptan är en del av namnet. Men heptan används i båda fallen.
Ämnet i den röda rutan är en dekan, inte en heptan, eftersom det innehåller 10 kolatomer totalt.
User123457869 skrev:Jag förstår allt det där men det jag menar är den röda boxen varför kallar man den heptan om det fattas väten ?
Fundera på VARFÖR molekyldelen i den röda rutan bara har 14 väteatomer. Det beror ju på att två att väteatomerna på kolatom nummer 3 och 4 är ersatta med små alkylgrupper.
Vi kan alltså tänka oss att det ursprungligen har varit en heptanmolekyl, där kolatom 3 och 4 hade två väteatomer vardera. Men sedan har det skett en reaktion, där en väteatom på kolatom 3 har bytts ut mot en metylgrupp och en väteatom på kolatom 4 har bytts ut mot en etylgrupp. Det är inte så det har gått till, men resultatet blir det samma.
Därför är också de systematiska namnen utformade så att man utgår från den längsta kolkedjan och det namn som den skulle ha om den vore ett eget kolväte. Men före det namnet anger man vilka andra molekyldelar (substituenter) som har hängts på den kedjan.
Att namnet slutar på ”-heptan” betyder alltså inte att det är en heptan, utan bara att den längsta kolkedjan skulle vara en heptan om den vore ett eget kolväte utan några substituenter.
