Hej jag går i 3an och skulle uppskatta om ni kunde hjälpa mig med mitt gymnasiearbete
Jag och min grupp har valt att jobba med olika sockerarter (glukos, galaktos och fruktos). Som frågeställning har vi tänkt på att studera om dessa sockerarter verkligen är hexoser, genom fehlings prov av olika livsmedel (frukt), samt studera hur de påverkas av olika faktorer såsom värme, kyla, pH-värde etc. Det vi har fastnat på är att komma på ett syfte till det vi gör, alltså vad är meningen vi gör allt detta.
Ett syfte vi har tänkt på är " Utifrån vår undersökning vill vi ta reda på vilka av dessa förhållanden får livsmedlet att hålla längst" men det finns massor med brister sa min gymnasielärare.
Jag skulle uppskatta tips på syfte
Hmm, låter lite bakvänt? Oftast har man ju en orsak till att man vill studera något (vilket blir syftet) innan man väl påbörjar arbetet.
Dessutom är även pentoser reducerande sockerarter, så det blir svårt att påvisa just hexoser med er metod. Disackarider är däremot endast reducerade i vissa fall, t.ex. är inte sackaros som finns i vanligt strösocker reducerande eftersom det saknar en reducerande aldehydgrupp.
Ni skulle t.ex. kunna titta på hur mycket socker som finns i olika frukter eller andra livsmedel. Man kan räkna ut sockerhalten genom att lösa/slamma upp livsmedlet i vatten och sedan jäsa det med jästsvampar. Om ni sedan mäter hur mycket gas som bildas går det att räkna ut hur mycket socker som fanns i livsmedlet.
Ytterligare en idé är ett projekt kring biobränslen och förnybart producerade kemikalier. Framställning av etanol eller ättiksyra är lättast. Ni kan ta någon råvara som är rik på socker, stärkelse eller cellulosa, exempelvis majs, potatis eller björk och omvandla dem till etanol genom jäsning. Majs står för en ganska stor del av världsproduktionen av etanol (främst i USA). Man löser ut socker ut grödorna och jäser det till etanol.
Sedan kan ni försöka oxidera den etanol som finns i blandningen till ättiksyra varefter lösningen destilleras. Destillatet består då av hyfsat ren ättika, dvs ättiksyra och vatten. Ni kan bestämma halten ättiksyra genom titrering och sedan beräkna utbytet. Ger olika grödor olika bra utbyten? Kan ni få fram mer ättika genom att bryta ner polysackariderna i stärkelse och cellulosa genom att koka dem i syra eller tillsätta amylas innan jäsningen? Dessutom kan ni använda ättikan ni får fram som ett rengöringsmedel för att ta bort kalkavlagringar.
Det sistnämnda projektet är mer omfattande med en hel del laborativa moment, men ni verkar ju vara flera personer som ska samarbeta och då förväntas väl också ett större arbete.
Tack så hemskt mycket för svaret och tack för tipsen, jag skulle inte vilja påbörja ett experiment med många felkällor. Angående forskningen om etanol, du sa att det finns mycket laborativa moment, tycker du då att experimentet är genomförbar då vi är 3-4 i gruppen?
Ja absolut. 3-4 personer är nog ganska lagom för ett sådant projekt.
Skulle syftet kunna vara då i detta fall " Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur ättiksyra framställs av produkter som majs eller potatis?".
Ja, eller så är syftet helt enkelt ”att framställa etanol och ättiksyra från råvaror som majs eller potatis”.
Då förstår jag, tack så jättemycket
