7 svar
1242 visningar
ATsmartis behöver inte mer hjälp
ATsmartis 153 – Fd. Medlem
Postad: 5 feb 2018 23:29

Heisenbergs osäkerhetsprincip

Jag använde

 p=hλ  där p=mv

som ger 

v=hmλ =6,63×10-349,11×10-31×10-10=0,72×107 m/s

 

Jag vet inte om jag gör rätt, med mitt resultat skulle jag kunna gissa mig till C.

 

Gör jag rätt? Jag uppskattar gärna tips och lösningsförslag. 

SeriousCephalopod 2696
Postad: 5 feb 2018 23:40 Redigerad: 5 feb 2018 23:40

Du har rätt i att De-Broglievåglängsekvationen implicit uttrycker en osäkerhetsrelation mellan rörelsemängd och position i meningen att våglängden är ett mått på en fri partikels utbredning i rummet men det är inte en explicit relation man kan stoppa in tal i för att få osäkerheten i hastigheten.

För det bör man föra tankarna till den kändaste osäkerhetsrelationen i hela kvantfysiken, Heisenbergs osäkerhetsprincip!. Som lyder:

ΔpΔx/2 \Delta p \Delta x \geq \hbar / 2

där Δp \Delta p är (mät)osäkerheten i rörelsemängden och Δx \Delta x är (mät)osäkerheten  i positionen hos en partikel, och där =h/2π \hbar = h / 2\pi är Diracs konstant (Plancks konstant delad med 2 pi)

Denna relation är en olikhet men i praktiken kan man i enkla system anta att 

ΔpΔx/2 \Delta p \Delta x \approx\hbar / 2 eller  ΔpΔx=/2 \Delta p \Delta x =\hbar / 2

dår produkten av osäkerheterna sällan är flera storleksordningar större. 

pi-streck=en-halv 497 – Fd. Medlem
Postad: 5 feb 2018 23:40 Redigerad: 5 feb 2018 23:41

På vilket sätt har du använt osäkerhetsprincipen:

ΔxΔp2 \Delta x \Delta p \geq \frac{\hbar}{2}

SeriousCephalopod, du hann före :). 

Men, när du skriver (mät)osäkerhet, vad menar du med (mät)? Osäkerheten har (väl?) inget med själva mätningen att göra. Eller, i mina öron låter det som att man skulle kunna få ner osäkerheten genom att använda bättre mätutrustning, vilket inte går. 

ATsmartis 153 – Fd. Medlem
Postad: 5 feb 2018 23:56

okej, jag tror jag förstår. Men för att vara säker är det så här: 

 

då x=10-10  så är v=h4π×10-10×me ?

PeBo 540
Postad: 6 feb 2018 00:01

Siffrorna landar ungefär rätt, men det känns rimligare att säga att osäkerheten i läget är σx=10-10 och att σp är osäkerheten i impuls och du kan teckna den som mv, där m är den kända massan hos elektronen och du köper all osäkerhet i en osäkerhet i hastighet. Använd sen σxσph4π enligt definitionen från wikipedia. Plocka runt termerna så du får σvh4πmeσx0.58*106 vilket blir typ nära alternativ C som du fick ihop. Man kan liksom utesluta alternativ D på allmänna grunder, den siffran är för stor, även om det inte handlar om hastigheten, utan om osäkerheten i den.

Om jag inte minns fel så får man, om man räknar naivt på en klassisk elektron som cirklar runt kärnan, en hastighet (inte osäkerhet, utan hastighet) som är c/137. Det råkar vara finstrukturkonstanten, men jag vet faktiskt inte om det är en tillfällighet, eller om det finns något djupt skäl till att det beter sig så.

ATsmartis 153 – Fd. Medlem
Postad: 6 feb 2018 00:09

Okej, nu förstår jag uppgiften. Tack för hjälpen. 

SeriousCephalopod 2696
Postad: 6 feb 2018 00:23
pi-streck=en-halv skrev :

SeriousCephalopod, du hann före :). 

Men, när du skriver (mät)osäkerhet, vad menar du med (mät)? Osäkerheten har (väl?) inget med själva mätningen att göra. Eller, i mina öron låter det som att man skulle kunna få ner osäkerheten genom att använda bättre mätutrustning, vilket inte går. 

Jag vill betona att osäkerheten i en observabel alltid är associerad med en teoretisk eller verklig mätning. Det är för vanligt att tala om storheter i abstrakt mening när hela poängen med kvantfysiken är att man talar om möjliga resultat vid mätningar, inte intrinsiska storheter. 

Svara
Close