Hatar att plugga, älskar att lära mig

Det verkar som omdu går på högstadiet. Det är stor chans att det blir bättre när du kommer till gymnasiet, åtminstone om du väljer teknik eller naturvetenskap (och det är de enda vettiga valen om du vill bli någon sorts ingenjör) för då hamnar du in en klass där de flesta vill lära sig matte, fysik med mera.

Jag är utbildad till civilingenjör i kemiteknik och jag kan intyga att jag behöver kunna tvättsymbolerna. Hemkunskapen lär dig förhoppningsvis att laga mat, och det kommer du att behöva. Ja, det är jätteviktigt att kunna kommunicera på både svenska och engelska.

Smaragdalena skrev:

Det verkar som omdu går på högstadiet. Det är stor chans att det blir bättre när du kommer till gymnasiet, åtminstone om du väljer teknik eller naturvetenskap (och det är de enda vettiga valen om du vill bli någon sorts ingenjör) för då hamnar du in en klass där de flesta vill lära sig matte, fysik med mera.

Jag är utbildad till civilingenjör i kemiteknik och jag kan intyga att jag behöver kunna tvättsymbolerna. Hemkunskapen lär dig förhoppningsvis att laga mat, och det kommer du att behöva. Ja, det är jätteviktigt att kunna kommunicera på både svenska och engelska.

Jo jag vet att jag vill gå i dem, men jag har ju inte betyg nog. 

Och att försöka plugga upp mina betyg från 177 meriter blir lagomt svårt.

Så jag undrar om mitt liv är kört eller om jag har de minsta till chans att komma in.

Börjar i nian till hösten.

Att komma i på NA eller TE brukar väl inte vara så svårt, om man inte har fått för sig att man vill plugga på någon riktig prestigeskola - däremot att komma ut med bra betyg... Vad är det för intagningspoäng på den eller de skolor du är intresserad av?

Smaragdalena skrev:

Att komma i på NA eller TE brukar väl inte vara så svårt, om man inte har fått för sig att man vill plugga på någon riktig prestigeskola - däremot att komma ut med bra betyg... Vad är det för intagningspoäng på den eller de skolor du är intresserad av?

Du det har jag inte ens läst på, men min familj säger att det är svårt att komma in.

Just nu är jag oroad för att inte komma in. Ska kolla upp vilka skolor det finns omkring.

Molle skrev:

Skolan är det värsta jag vet. En miljö där jag kan ha skit kul med kompisar eller sitta och försöka fokusera i timmar med andra omkring mig som skrattar och spelar.

Därför har jag bara 4 c, och min familj är jätte besviken med mig.

Jag älskar däremot att lära mig saker, vare sig det är att kolla på youtube i hundratals timmar om veckorna eller att googla upp hur saker omkring mig fungerar eller skapas.

Det är som att skolan tar något intressant, gör en skit dålig fråga om det och ger mig en bok med en massa meningslös text där det någonstans finns ett svar i.

Jag vet inte hur fan jag ska ta mig till.

Jag vill bli ingenjör men måste vara bra på fucking svenska, hemkunskap och idrott.

Jag är redan bra på matte och no ämnena. Dem som spelar någon roll alls för mig

Men vafan spelar det för roll för det är fortfarande ingenting.

Mity enda mål är att bli ingenjör, jag vill fan inte veta vad tvättsymbolerna för kläder som 90 åriga tanter har.

Jag vet inte var du bor i landet, men närmaste gymnasium från den plats jag bor är Nösnäsgymnasiet i Stenungsund.

Tittar jag på statistiken för 2018 (2019 har inte kommit ännu) för det gymnasiet ser jag att:
Natur:  289.88 antagningspoäng
Teknik: 248.75 antagningspoäng

Detta är medelvärden då samtliga som sökte programmen kom in och ingen uttagning gjordes.
https://goteborgsregionen.se/download/18.2e7e10e71643e5052412bc7d/1530098594407/2018+Antagningspo%C3%A4ng+och+medelv%C3%A4rde.pdf 

E = 10, C = 15 och A = 20 antagningspoäng
Du kan maximalt ha 320 + 20 poäng när du söker till gymnasiet, 16 ämnen med A i alla samt max 20 poäng till för moderna språk.  

Tittar du på poängen ser du ett glapp. 340-290 = 50 poäng glapp i natur 340-250 = 90 poäng glapp i teknik. Det gör att det räcker med 12 A och 5 E för natur eller 6 A och 12 E för teknik, för att komma in.

Som du ser är det inte direkt svårt att komma in på natur eller teknikprogrammen. Det stora problemet brukar vara att hålla sig kvar. Tror du att du kan hålla samma låga takt som grundskolan kräver kommer du inte att klara mer än de första veckorna på ett tungt teoretiskt program, innan du börjar komma så långt efter i studierna att det är tveksamt om du kommer att få betyg.

Om du tror att det bara är matte och NO som är viktigt om man ska bli ingenjör så tror du helt fel. De viktigaste ämnena du lär dig oavsett vad du ska göra i framtiden är svenska och engelska. Du kommer behöva läsa och skriva rapporter samt förstå vad du läser. Dessutom ingår en hel del ekonomi i både utbildningen och jobbet. Beroende på inriktning även juridik.

Jag är bra på engelska och svenska, jag pratar och tänker oftast på engelska och kan lätt skriva mycket på svenska.

Jag är också beredd på att ge upp speltiden för att plugga om jag kommer in på gymnasiet. Eftersom det är inte lika viktigt som det var för mig förut, och om miljön är annorlunda dvs förhoppningsvis bättre i gymnasiet så kommer jag nog bi mer peppad på att plugga eftersom om dem andra gör det så vill jag inte hamna utanför.

Jag går på minerva i Umeå.

Antagningsstatistik i Umeå 2018:

Dragonskolan/natur - 192,5

Dragonskolan/teknik - 215

Midgårdsskolan/natur - 152,5

Minervagymnasiet/natur - 215

Minervagymnasiet/teknik - 142,5

NTI/teknik - 200

Det är alltså inte alls kört. Ligg i och satsa på studierna nu i 9:an så ska det nog lösa sig.

http://www.gymnasieantagningen.nu/wp-content/uploads/2017/04/Samlad-jämförelse-statistik-2018.pdf 

Det är ofta jag stöter på personer som tycker att skolan minsann suger för att den tvingar massa kunskap. Det gör den på gymnasiet också. Och på universitet med. Att du kan googla fram hur saker fungerar/skapas/whatever är enbart för att en person satte sig vid skolbänken och gjorde det som krävdes, d.v.s. läste saker som "är onödiga". Det är svårt att få en uppskattning för exakt hur jäkla genialiskt och vilken insats som krävs för att skapa en enkel ångmotor 1870 utan att först ha ett hum (alltså läst relevant fysik) om massa olika teorier. Dessa teorier gömmer sig bakom "värdelösa frågor som är helt irrelevanta för alla som går civilingenjör", är något jag ofta stöter på inom de som studerar dessa ämnen. Jag har haft elektroingenjörer som tycker att transformteori är totalt onödigt och tyckte det var skittråkigt. Då har man inte förstått vad en ingenjör ska göra. 

Det jag försöker säga är att det är väldigt enkelt att skylla problem på andra - skolan gör ämnen tråkiga, ställer dåliga frågor, o.s.v. men väldigt ofta så bygger det från början på att personen själv har ett ganska stort ointresse för det. Försök istället ha en positiv inställning till alla sorts olika ämnen, för dessa är något som du kommer stöta på och använda. 

Beklagar, men skolan skiter i din välmående och intresse, oavsett vad dem säger.

Du måste tvinga dig själv att plugga,tvinga fram dem där poängen och tänk på framtiden, där du kan försörja dig.

Sätt små mål, tänk på pengar och försök att träna up rutiner.

Det är inte kul att gå på univeristet. Det är ännu tråkigare att jobba. Men vi gör det, för att så där i 35 års ålder, om du sköter dig kan du betala av alla dina lån, ha en pension som inte gör dig till en hemlös vid 75 och bli fri på riktigt. Då kan du göra riktigt stora förändringar.

Tills dess, stå ut.

Prova att starta företag, nu, det är lättast i din ålder. 

Fokusera på ett jobb; som du kan överleva på.

Du kan lära sig och njuta i av kunskap, på fritiden. Skolan är inte till för det.

I skolan, är dem fokuserade på att hålla er levande. 

Du som person, utvecklas helt på egen hand.

P.S

Och ska vi vara raka på saken.

Ditt spelande; är i princip körd, samma ögonblick som du upptäcker hur mycket roligare det är att ha sex med den man älskar. Så, investera inte för mycket tid i det.

I 99 fall av 100; kommer dina prioriteringar att ändras på ett naturligt sätt. Spelande kommer att bli, en då och då, när man har lust, grej. 

Fokusera på att lära känna dig själv, och välj ett utbildning och yrke som du kan stå ut med och har någon som helst intresse av.

Gaara skrev:

Det är inte kul att gå på univeristet. Det är ännu tråkigare att jobba. Men vi gör det, för att så där i 35 års ålder, om du sköter dig kan du betala av alla dina lån, ha en pension som inte gör dig till en hemlös vid 75 och bli fri på riktigt. Då kan du göra riktigt stora förändringar.

Tills dess, stå ut.

(klipp)

Fokusera på att lära känna dig själv, och välj ett utbildning och yrke som du kan stå ut med och har någon som helst intresse av.

Du får tänka om.

Det viktigaste är att du har ett yrke du tycker är roligt och som samtidigt ger en hyfsad lön när du är klar med dina utbildningar. Det kan vara efter nian, gymnasiet eller universitetet. Det viktiga är INTE att du har hög lön och mycket pengar, utan att du varje morgon när du är på väg till jobbet tänker att det ska bli en till rolig dag. Att välja ett arbete där du lider varje dag bara för att få en högre lön, kommer bara att göra dig deprimerad.

Pengar gör dig inte lycklig. Det viktigaste är inte en fin titel, det viktigaste är att du kan gå till jobbet med ett leende på läpparna och ha ett lika stort leende på läpparna när du går hem till partner och barn på kvällen.

De två mest användbara praktiska ämnena i grundskolan är hemkunskap och syslöjd. 

Det absolut viktigaste ämnet i grundskolan är svenska; om man är dålig på att läsa och att skriva och att tala har man svårt att lära sig något annat överhuvudtaget och att fungera i samhället. 

Ingemar skrev:

Gaara skrev:

Det är inte kul att gå på univeristet. Det är ännu tråkigare att jobba. Men vi gör det, för att så där i 35 års ålder, om du sköter dig kan du betala av alla dina lån, ha en pension som inte gör dig till en hemlös vid 75 och bli fri på riktigt. Då kan du göra riktigt stora förändringar.

Tills dess, stå ut.

(klipp)

Fokusera på att lära känna dig själv, och välj ett utbildning och yrke som du kan stå ut med och har någon som helst intresse av.

Du får tänka om.

Det viktigaste är att du har ett yrke du tycker är roligt och som samtidigt ger en hyfsad lön när du är klar med dina utbildningar. Det kan vara efter nian, gymnasiet eller universitetet. Det viktiga är INTE att du har hög lön och mycket pengar, utan att du varje morgon när du är på väg till jobbet tänker att det ska bli en till rolig dag. Att välja ett arbete där du lider varje dag bara för att få en högre lön, kommer bara att göra dig deprimerad.

Pengar gör dig inte lycklig. Det viktigaste är inte en fin titel, det viktigaste är att du kan gå till jobbet med ett leende på läpparna och ha ett lika stort leende på läpparna när du går hem till partner och barn på kvällen.

Nja, det är kanske ni som ska tänka om ordentligt här.

Passionen för yrke är helt orelavant när den balanseras ut med förmågan att utföra den.

Vilket, verkligheten bevisar om och om igen.

Dem mest passionerade, sitter och jobbar extra utan betald, bränner ut sig själv, lägger för mycket av känslor och själv värde i vad dem gör och som resultat krossas mot en verklighet som prioriterar funktion över lyrik och gruppkänslor.

Pengar gör mig inte lycklig; men när jag har en hög av dem liggande på bank, kan jag betala 40 procent av min amonering, och ha råd att leva på mitt lön.

Jag kan även ha den lyxen, att vara respekterad på arbetsplatsen; för att jag KAN ta och fucking byta jobb och chefen är en idiot, om den där data system byttes för 3 ggr i år eller Anna-Lisa sprider falska lögner och vill lägga mina värdefula 15 minuter rast på att diskutera arsle av Sven Erik.  

Det kan inte 99 procent av mina medarbetare göra.

Vilket även ställer mig i positionen, där jag inte har någon behov eller lust att tala ut med mina nära och kära om vilken idiot "hen" varit, och minimerar drama i mitt liv.

Jobb tar slut, när jag går hem. 8 timmar arbetsdag, punkt slut. 

Vilket ökar min livskvalitet, betydligt med än löjliga ambitioner om "att älska det man gör".

Säkert, 60 procent av modern arbete, är administration och registrering.

10 procent är den sociala kaffe rasten.

Och 30 procent är verklig arbete som man gör och kan känna sig nyttig över.

Man kan känna sig nyttig och glad på jobbet, helt utan någon passion för den.

Och fler, måste sluta fejka att dem emotionellt onanerar över den där projektet dem fick i fredags.

Plus, särskild nu är det viktigt att tänka på jobb man kommer att KUNNA utföra under närmaste 60 åren.

Och ge fan i passionen. 

Sverige är ännu mer känsligt för datorisering än USA. 53 procent av dagens anställda beräknas kunna ersättas av digital teknik under de kommande två decennierna, mot 47 procent i USA.”

”Det innebär att 2,5 miljoner jobb i Sverige påverkas.”

Det skriver Stiftelsen för Strategisk forskning i rapporten "Vartannat jobb automatiseras inom 20 år" – som undersöker hur robotiseringen kommer påverka den svenska arbetsmarknaden.

Sverige har fortfarande fler industrijobb än USA som kan komma att automatiseras. De största riskgrupperna är yrkena kassapersonal, försäljare och maskinoperatörer enligt rapporten.

Samtidigt finns det vissa yrken som beräknas klara sig ganska bra. 

”Yrken som kräver fingerfärdighet, originalitet, konstnärlighet, social förmåga, förhandling, förmåga att övertala, och omtanke om andra människor har lägst sannolikhet att ersättas. Skogsmästare, präst och speciallärare hör till de grupper som löper minst risk.”

I rapporten listas jobben som är mest sannolika att försvinna på grund av robotisering under de kommande 20 åren. Här är 101 svenska yrken, rankade utefter de som löper störst risk att försvinna när robotarna tar över jobben.

Fotomodeller m.fl. 98,0%
Bokförings- och redovisningsassistenter 97,0%
Maskinoperatörer, trävaruindustri 97,0%
Biblioteksassistenter m.fl. 96,6%
Kassapersonal m.fl. 95,3%
Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 95,0%
Övriga maskinoperatörer och montörer 94,8%
Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 94,4%
Torg- och Marknadsförsäljare 94,0%
Övrig kontorspersonal 94,0%
Renhållnings- och återvinningsarbetare 93,0%
Kontorssekreterare och dataregistrerare 92,2%
Montörer 91,4%
Maskinförare 90,2%
Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri 89,8%
Lokförare m.fl. 89,6%
Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 89,3%
Processoperatörer vid stål- o metallverk 89,0%
Köks- och restaurangbiträden 88,6%
Storhushålls- och restaurangpersonal 88,4%
Möbelsnickare, modellsnickare m.fl. 87,9%
Smeder, verktygsmakare m.fl. 87,1%
Slaktare, bagare, konditorer m.fl. 87,1%
Malmförädlingsoperatörer, brunnsborrare m.fl. 86,8%
Maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri 86,2%
Processoperatörer, kemisk basindistri 85,0%
Grovarbetare inom bygg och anläggning 84,8%
Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 84,1%
Processoperatörer, glas och keramiska produkter 83,3%
Agenter, förmedlare m.fl. 81,7%
Däckspersonal 81,2%
Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri 81,1%
Drejare, glashyttearbetare, dekorationsmålare m.fl. 80,6%
Fordonsförare 80,1% 614 skogsbrukare 79,8%
Lager- och transportassistenter 78,8%
Brevbärare m.fl. 78,6%
Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling 78,4%
Godshanterare och expressbud 77,9%
Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m. 76,8%
Maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri 75,7%
Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl. 75,5%
Processoperatörer, trä- och pappersindustri 75,0%
Tidningsdistributörer, vaktmästare m.fl. 74,6%
Grafiker m.fl. 74,5%
Kundinformatörer 73,4%
Byggnads- och anläggningsarbetare 73,0%
Gruv-, bergarbetare och stenhuggare 72,2%
Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 71,2%
Övriga servicarbetare 71,1%
Handpaketerare och andra fabriksarbetare 70,3%
Biomedicinska analytiker 68,7%
Maskin- och motorreparatörer 66,7%
Skräddare, tillskärare, tapetserare m.fl. 65,5%
Säkerhetspersonal 65,4%
Städare m.fl. 64,4%
Driftmaskinister m.fl. 63,7%
Djuruppfödare och djurskötare 63,4%
Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 63,4%
Fiskare och jägare 62,4%
Resevärdar m.fl. 62,3%
Växtodlare inom jordbruk och trädgård 61,1%
Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 57,2%
Ingenjörer och tekniker 56,4%
Arkivarier, bibliotekarier m.fl. 50,4%
Garvare, skinnberedare och skomakare 50,3%
Byggnadshantverkare 49,5%
Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 46,2%
Finmekaniker m.fl. 42,4%
Säkerhets- och kvalitetsinspektörer 40,5%
Konsthantverkare i trä, textil, läder m.m. 37,2%
Fotografer; ljud- och bildtekniker, sjukhustekniker m.fl. 36,6%
Industrirobotoperatörer 36,0%
Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 35,8%
Vård- och omsorgspersonal 34,1%
Tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän 33,0%
Piloter, fartygsbefäl m.fl. 32,1%
Datatekniker och dataoperatörer 30,2%
Frisörer och annan servicepersonal, personliga tjänster 29,0%
Samhälls- och språkvetare m.fl. 25,5%
Administratörer i offentlig förvaltning 23,0%
Administratörer i intresseorganistationer 23,0%
Chefer för särskilda funktioner 23,0%
Tecknare, underhållare, professionella idrottsutövare m.fl. 22,8%
Fysiker, kemister m.fl. 21,4%
Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. 18,9%
Matematiker och statistiker 17,7%
Poliser 13,9%
Drift- och verksamhetschefer 13,0%
Andra lärare och instruktörer 13,0%
Chefer för mindre företag och enheter 12,1%
Dataspecialister 11,7%
Behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl. 11,2%
Jurister 8,0%
Gymnasielärare m.fl. 6,4%
Hälso- och sjukvårdsspecialister 6,0%
Grundskollärare 5,6%
Förskollärare och fritidspedagoger 5,2%
Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 4,9%
Specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m. 3,0%
Psykologer, socialsekreterare m.fl. 3,0%
Pastorer 2,5%

Jobb som jag har valt, har 0,3 % datorisering risk.

Med största pension avgångar på 100 år.

Som garanterar mig ett jobb för livet.

Och jag kan välja fritt mellan arbete i kommunen eller arbete på privata företag; både i vården och industri.

Samt, jag har designat min utbildning med fokus på att kunna göra sådana övergångar om jag skulle vilja göra det, med lika mycket medicin som miljökemi.

Oh, och mitt yrke status har ett skyddat reglerat legitimation, som ger mig en massa perks, union, pension och garanterad lön höjning i linje med min ålder. 

Klok val av mig.

Jag kan gosa in mig, på ett chef position vid 50 och gå ner i 60 procent arbetstid. 

Killen måste tänka framåt och planera, planera, planera. 

Beror på vilken gymnasium du vill studera på. Vissa gymnasium har antagningsgränser på 300+ meritvärde, medans andra har betydligt lägre. I de flesta områden finns det nog skolor som ligger mellan 200-250 som erbjuder naturvetenskapligt program.

Gaaras lista ser ändå lite märklig ut. ”Ingenjörer och tekniker” ligger på 56,4 % medan civilingenjörer ligger på 4,9 %. Kan skillnaden verkligen vara så pass stor? På vilket sätt ska det hjälpa Molle när siffrorna spretar så mycket för snarlika yrken?

Sen håller jag med om att många arbetstillfällen kommer att försvinna, men att något av jobben helt skulle försvinna är nog en överdrift och det gäller inte minst operatörer och tekniker inom industrin. Alla vi som jobbar där och har ansvar för produktion vet hur mycket som kan gå och går fel om man låter allting styras automatiskt. Det finns alltid risker som ett datorprogram inte kan förutse och det finns utrymmen där en robot inte kommer åt att skruva.

Till sist behöver man inte ens ha samma arbete hela livet. Troligen kommer det blir vanligare med omskolningar och olika karriärer. Man behöver inte börja på universitetet direkt efter gymnasiet och bli ingenjör direkt när man kommer ut i arbetslivet. Jag har mött flera människor som har varit ute i arbete ganska många år och sedan börjat plugga. Det viktigaste är att man får med sig en gymnasieexamen och sedan finns det många vägar att välja i livet. Man kan t.ex. läsa ett tekniskt basår istället för teknik eller natur på gymnasiet ifall man vill utbilda sig till ingenjör.