Harvard referering

Du bör ge kontext.

Som Ebola skriver så beror det på sammanhanget. Ibland lyfter man enstaka fakta, säg ett årtal, ibland lyfter man ett längre resonemang, och ibland är det helt enkelt är tydliggörande om vilken del av en större text man pratar om.

Det beror på hur texten är skriven. Är texten välskriven så finns det ingen (större) oklarhet om vad relationen mellan stycket och artikeln man hänvisar till ska vara.

Låt mig ta ett citat från en slumpmässigt valt artikel jag läste rätt nyligen som ett exempel, Det stora guidebråket på Ales stenar s49 om en stensättning i Skåne

Tack vare professor Märta Strömbergs metodiska undersökning av Ales stenar har vi i dag en ganska säker datering av stensättningen (Strömberg 1997). Sammanlagt finns det nu sju C14-dateringar av träkol som påträffats i
och kring skeppet. Det äldsta provet, som togs genom Linds tillskyndan och vars datering bekostats av honom
(Lind 1997a), hänför sig till 3600-3300 f.Kr., dvs. stenåldern, medan de sex övriga ligger väl samlade kring 600
e.Kr.

(Roslund och Lindström)

Detta var inte en vetenskaplig artikel men systemet är helt enkelt att författaren gör ett påstående, exempelvis att man vet stensättningens ålder med viss säkerhet, och sedan tydliggör att påståendet grundar sig på läsning den specifikt hänvisade artikeln Strömberg 1997. Däremot är meningen "Sammanlagt finns det nu sju C14-dateringar av träkol som påträffats i och kring skeppet" som mening fristående från atikelhänsvisningarna och den rimliga tolkningen är att detta är information Roslund och Lindström själva tillför utan specifik källa (eftersom det är något de räknat ut själva och inte tycker det är meningsfullt att delge en lista) men är alltså ett exempel på att det kan vara okej att göra påståenden utan källa om det är vedertaget eller eftersom det just är ett påstående man själv gör.

Jag kanske varit lite otydlig. Men här kommer ett exempel:

... många hävdar att Skandinavien under sen vikingatid omfattats av en talspråklig kultur. Detta stöds bland annat av runinskriptionernas form och funktion (t.ex. Quinn 2000:31, Brink 2000:2) ...

Alltså att det står t.ex. inom parentesen. Hur ska jag referera till detta? Är det alltså Quinn och Brink som säger detta eller är det att författaren valt att använda dessa som ett exempel.

(t.ex. Quinn 2000:31, Brink 2000:2)

Vad är Quinn 2000:31 och Brink 2000:2? Är det bilder eller artiklar? Om det är bilder så refererar författaren bara till exempel på vad denne pratar om. Det är alltså dennes egen uppfattning och tolkning av bilderna. 

@Elipan. Så som jag tolkar det så har du bara stött på ett dåligt exempel där författaren inte följt standard. Författaren borde inte skrivit så och du bör bara hitta en bättre källa. Att författaren skriver "många hävdar..." är något av en röd flagg (weasel words) då man i akademiskt skrivande antingen är väldigt tydlig med vem som hävdar något eller i fall där det råder effektiv konsensus skriver man bara det som de flesta tror och uppmärksammar avvikande meningar separat.

t.ex betyder såklart 'till exempel' rent som en förkortning men det är inte ett lämpligt sätt att hänvisa till källor. 

Hänvisar man till information som finns i två olika källor så separerar man källorna med semikolon (Quinn 2000; Brink 2000 ) och om sidor är relevanta så separerar man de med komma (Quinn 2000, s31; Brink 2000, s2), förutsatt att andra siffran är sidnummer förstås.

Att skriva 2000:31 osv har ingen vedertagen mening så vitt jag förstår det. Fast jag använder bara automatiserade system (LaTeX) för att hantera referenser så jag kan inte detaljerna i exakt hur man ska göra då jag låter datorn göra det åt mig.

Ebola skrev:

Vad är Quinn 2000:31 och Brink 2000:2? Är det bilder eller artiklar? Om det är bilder så refererar författaren bara till exempel på vad denne pratar om. Det är alltså dennes egen uppfattning och tolkning av bilderna. 

Det är två separata artiklar som personen pratar om.

Okej. Jag kollade upp och kikade snabbt igenom artiklarna av Stefan Brink och Judy Quinn. Det verkar vara ett referenssystem som de alla använder. Det kanske är unikt för just språkforskare? 

Det betyder iallafall (Författare År: Sidnummer). Men, att skriva t. ex brukar inte vara lämpligt. Vilken artikel har du citerat? Jag kan inte hitta den.

Är det alltså Quinn och Brink som säger detta eller är det att författaren valt att använda dessa som ett exempel.

De säger detta i sina artiklar.

Vilken artikel har du citerat? Jag kan inte hitta den.

Det är Ann-Mari Hållans Stenholms bok från 2012 kallad fornminnen.