Hårdare straff | Bra/dåligt?

Det är en svår och komplex fråga, men några delanledningar kan vara:

• Först och främst måste ju någon bli dömd för ett brott för att strafflängden ska kunna göra någon skillnad. Vid hårdare straff ökar inte bara straffet, utan även motiven för att dölja alla spår.
• För vissa grova brott, som grov misshandel, mord, kidnappning och liknande verkar inte längre straff lika avskräckande för andra. Det måste nämligen finnas någon som ligger på gränsen mellan att "detta kan jag tänka mig att göra" och "detta kan jag inte tänka mig att göra". För mig personligen spelar det ingen roll om straffet för mord är femton eller trettio års fängelse, jag kommer inte att skjuta någon oavsett, och det kommer inte de flesta andra göra heller (självklart har jag åsikter om straffskalor för brott, men det är en annan sak). Är man en person som kan tänka sig att slå någon sönder och samman, då har man troligtvis andra problem som ligger bakom det, och då reflekterar man nog inte så mycket över straffskalor.
• Längre tid i fängelse, särskilt för unga, innebär en ökad risk för att dras ännu djupare in i kriminalitet. Både på grund av att du spenderar nästan all vaken tid kring andra personer med liknande problematik, samt att du hamnar mer och mer utanför samhället desto längre du sitter. 

Med det sagt finns det flera saker att ta hänsyn till:

• Straffen måste vara rimliga. Om vi inte skulle ha några straff alls/väldigt låga straff skulle vi nog ha ännu mer brottslighet.
• Beroende på brottstyp varierar risken för återfall. Personer som döms för narkotikabrott har en mycket högre risk för att återfalla i brottslighet än personer som döms för rattfylleri, exempelvis.${}^1$ En allmän skärpning av straffen "vi höjer alla fängelsestraff" gör inte samma sorts skillnad mot rattfylleri som mot narkotikasmuggling.
• I fråga om exempelvis trafikbrott kanske högre straff skulle göra det omotiverat att köra för fort, men höjda straff (och därmed en skärpt syn på brottet i fråga) innebär också ofta mer resurser för att hitta brott som begås, och för att förhindra dem. Särskilt för "osynliga" brott, som trafikbrott och andra småbrott som är svåra att upptäcka utan vittnen. Om du kör 100 km/h på en ödeväg mitt i natten, vem märker det och anmäler? Men om vi börjar ha en hårdare attityd mot fortkörning, kommer vi också att börja leta mer efter folk som kör för fort, och det finns en viss länk mellan att leta efter något och att hitta det. 
• Ett längre fängelsestraff kan innebära en ökad risk för kriminalitet, men kan också innebära ökade möjligheter att hinna göra en "u-sväng i livet", och vända om. Många fängelser erbjuder komvuxutbildning och ibland även kortare yrkesutbildningar.${}^2$

Sammanfattningsvis: Straffskalor och dess konsekvenser är en extremt komplex fråga, och någon som försöker förenkla det hela till "längre straff skrämmer bort folk från kriminaliteten och får de dömda bort från gatan" försöker troligtvis framförallt att plocka billiga politiska poäng. 

Smutstvätt skrev:

Det är en svår och komplex fråga, men några delanledningar kan vara:

• Först och främst måste ju någon bli dömd för ett brott för att strafflängden ska kunna göra någon skillnad. Vid hårdare straff ökar inte bara straffet, utan även motiven för att dölja alla spår.
• För vissa grova brott, som grov misshandel, mord, kidnappning och liknande verkar inte längre straff lika avskräckande för andra. Det måste nämligen finnas någon som ligger på gränsen mellan att "detta kan jag tänka mig att göra" och "detta kan jag inte tänka mig att göra". För mig personligen spelar det ingen roll om straffet för mord är femton eller trettio års fängelse, jag kommer inte att skjuta någon oavsett, och det kommer inte de flesta andra göra heller (självklart har jag åsikter om straffskalor för brott, men det är en annan sak). Är man en person som kan tänka sig att slå någon sönder och samman, då har man troligtvis andra problem som ligger bakom det, och då reflekterar man nog inte så mycket över straffskalor.
• Längre tid i fängelse, särskilt för unga, innebär en ökad risk för att dras ännu djupare in i kriminalitet. Både på grund av att du spenderar nästan all vaken tid kring andra personer med liknande problematik, samt att du hamnar mer och mer utanför samhället desto längre du sitter. 

Med det sagt finns det flera saker att ta hänsyn till:

• Straffen måste vara rimliga. Om vi inte skulle ha några straff alls/väldigt låga straff skulle vi nog ha ännu mer brottslighet.
• Beroende på brottstyp varierar risken för återfall. Personer som döms för narkotikabrott har en mycket högre risk för att återfalla i brottslighet än personer som döms för rattfylleri, exempelvis.${}^1$ En allmän skärpning av straffen "vi höjer alla fängelsestraff" gör inte samma sorts skillnad mot rattfylleri som mot narkotikasmuggling.
• I fråga om exempelvis trafikbrott kanske högre straff skulle göra det omotiverat att köra för fort, men höjda straff (och därmed en skärpt syn på brottet i fråga) innebär också ofta mer resurser för att hitta brott som begås, och för att förhindra dem. Särskilt för "osynliga" brott, som trafikbrott och andra småbrott som är svåra att upptäcka utan vittnen. Om du kör 100 km/h på en ödeväg mitt i natten, vem märker det och anmäler? Men om vi börjar ha en hårdare attityd mot fortkörning, kommer vi också att börja leta mer efter folk som kör för fort, och det finns en viss länk mellan att leta efter något och att hitta det. 
• Ett längre fängelsestraff kan innebära en ökad risk för kriminalitet, men kan också innebära ökade möjligheter att hinna göra en "u-sväng i livet", och vända om. Många fängelser erbjuder komvuxutbildning och ibland även kortare yrkesutbildningar.${}^2$

Sammanfattningsvis: Straffskalor och dess konsekvenser är en extremt komplex fråga, och någon som försöker förenkla det hela till "längre straff skrämmer bort folk från kriminaliteten och får de dömda bort från gatan" försöker troligtvis framförallt att plocka billiga politiska poäng. 

  Okej då är jag med, tack så mycket!

Tänker lite i Smutstvätts banor. De som utför grövre brott som sätter andras liv i livsfara har nog inte allt klart för sig i huvudet och då lär inte högre straffskalor avskräcka. Vi ser väl det i Nord Amerika? Där har man rätt höga straff inte tycks det tygla brottsligheten.  

För, enligt lag, mindre grova brott så lär folk få tänka om; är det värt de grova påföljderna en fortkörning eller snatteri på matbutiken ger? 

Hur kan man då lösa brottsligheten (det är ju trots allt en utav huvudanledningarna med ett straff)? Per-Olof Wikström som forskar i: varför ungdomar blir kriminella, hävdar att personens värderingarna och moralen i omgivningen är avgörande. Dessa värderingar kommer då från familj, skola, vänkretsar och liknande. Folk som föds eller hamnar i en miljö med brottslighet och accepterande värderingar kring det har en större chans att hamna i liknade banor som omgivningen, vilket statistiken visar enligt Wikström. Komplementet är då att människor i omgivningar där värderingarna är mot brott sällan hamnar i kriminella banor just för att det inte stöds.

Därför kan jag tycka att det kan vara gynnsamt att satsa på förebyggande genom att t.ex. lära ungdomar om etik, moral och självkänsla i tidig ålder. Visa alternativa värderingar som inte ser positivt på kriminalitet. Dessutom bör man ge unga möjligheten till en omgivning som möjliggör för rätt tänkande. Skolor, fritidsgårdar och fritidsaktiviteter är exempel på omgivningar där man någorlunda kan styra miljön och värderingarna. Då ska man ha i åtanke att en redan kriminell antagligen inte kommer påverkas men ett barn i tidig ålder som inte hunnit skapa sig uppfattning om brottslighet lär gynna. 

Kontentan: För att besvara frågan varför brottsligheten inte minskar med hårdare straff kan man säga att värderingarna i en grovt kriminell är såpass styrande att de sällan byter riktning inte ens om de bemöts med högre straffskalor. Med andra ord; ökade straffskalor kan ge önskvärd skrämselfaktor dock lär inte grova brottslingar påverkas. Därför bör man satsa på rotorsakerna vilket är just värderingarna i olika omgivningar.

Per-Olof Wikström källa

Not: Finns så klart en hel del svårigheter vilket man måste förstå. Det går alltså inte att peka finger och skylla på ett enda problem då löser man inte mycket. 

sprite111 skrev:

ökade straffskalor kan ge önskvärd skrämselfaktor dock lär inte grova brottslingar påverkas. Därför bör man satsa på rotorsakerna vilket är just värderingarna i olika omgivningar.

Per-Olof Wikström källa

Not: Finns så klart en hel del svårigheter vilket man måste förstå. Det går alltså inte att peka finger och skylla på ett enda problem då löser man inte mycket. 

Bra om politikerna förstod det ..

sprite111 skrev:

Tänker lite i Smutstvätts banor. De som utför grövre brott som sätter andras liv i livsfara har nog inte allt klart för sig i huvudet och då lär inte högre straffskalor avskräcka. Vi ser väl det i Nord Amerika? Där har man rätt höga straff inte tycks det tygla brottsligheten.  

För, enligt lag, mindre grova brott så lär folk få tänka om; är det värt de grova påföljderna en fortkörning eller snatteri på matbutiken ger? 

Hur kan man då lösa brottsligheten (det är ju trots allt en utav huvudanledningarna med ett straff)? Per-Olof Wikström som forskar i: varför ungdomar blir kriminella, hävdar att personens värderingarna och moralen i omgivningen är avgörande. Dessa värderingar kommer då från familj, skola, vänkretsar och liknande. Folk som föds eller hamnar i en miljö med brottslighet och accepterande värderingar kring det har en större chans att hamna i liknade banor som omgivningen, vilket statistiken visar enligt Wikström. Komplementet är då att människor i omgivningar där värderingarna är mot brott sällan hamnar i kriminella banor just för att det inte stöds.

Därför kan jag tycka att det kan vara gynnsamt att satsa på förebyggande genom att t.ex. lära ungdomar om etik, moral och självkänsla i tidig ålder. Visa alternativa värderingar som inte ser positivt på kriminalitet. Dessutom bör man ge unga möjligheten till en omgivning som möjliggör för rätt tänkande. Skolor, fritidsgårdar och fritidsaktiviteter är exempel på omgivningar där man någorlunda kan styra miljön och värderingarna. Då ska man ha i åtanke att en redan kriminell antagligen inte kommer påverkas men ett barn i tidig ålder som inte hunnit skapa sig uppfattning om brottslighet lär gynna. 

Kontentan: För att besvara frågan varför brottsligheten inte minskar med hårdare straff kan man säga att värderingarna i en grovt kriminell är såpass styrande att de sällan byter riktning inte ens om de bemöts med högre straffskalor. Med andra ord; ökade straffskalor kan ge önskvärd skrämselfaktor dock lär inte grova brottslingar påverkas. Därför bör man satsa på rotorsakerna vilket är just värderingarna i olika omgivningar.

Per-Olof Wikström källa

Not: Finns så klart en hel del svårigheter vilket man måste förstå. Det går alltså inte att peka finger och skylla på ett enda problem då löser man inte mycket. 

 Intressant! Tack så mycket!

Smutstvätt skrev:

Det är en svår och komplex fråga, men några delanledningar kan vara:

• Först och främst måste ju någon bli dömd för ett brott för att strafflängden ska kunna göra någon skillnad. Vid hårdare straff ökar inte bara straffet, utan även motiven för att dölja alla spår.
• För vissa grova brott, som grov misshandel, mord, kidnappning och liknande verkar inte längre straff lika avskräckande för andra. Det måste nämligen finnas någon som ligger på gränsen mellan att "detta kan jag tänka mig att göra" och "detta kan jag inte tänka mig att göra". För mig personligen spelar det ingen roll om straffet för mord är femton eller trettio års fängelse, jag kommer inte att skjuta någon oavsett, och det kommer inte de flesta andra göra heller (självklart har jag åsikter om straffskalor för brott, men det är en annan sak). Är man en person som kan tänka sig att slå någon sönder och samman, då har man troligtvis andra problem som ligger bakom det, och då reflekterar man nog inte så mycket över straffskalor.
• Längre tid i fängelse, särskilt för unga, innebär en ökad risk för att dras ännu djupare in i kriminalitet. Både på grund av att du spenderar nästan all vaken tid kring andra personer med liknande problematik, samt att du hamnar mer och mer utanför samhället desto längre du sitter. 

Med det sagt finns det flera saker att ta hänsyn till:

• Straffen måste vara rimliga. Om vi inte skulle ha några straff alls/väldigt låga straff skulle vi nog ha ännu mer brottslighet.
• Beroende på brottstyp varierar risken för återfall. Personer som döms för narkotikabrott har en mycket högre risk för att återfalla i brottslighet än personer som döms för rattfylleri, exempelvis.${}^1$ En allmän skärpning av straffen "vi höjer alla fängelsestraff" gör inte samma sorts skillnad mot rattfylleri som mot narkotikasmuggling.
• I fråga om exempelvis trafikbrott kanske högre straff skulle göra det omotiverat att köra för fort, men höjda straff (och därmed en skärpt syn på brottet i fråga) innebär också ofta mer resurser för att hitta brott som begås, och för att förhindra dem. Särskilt för "osynliga" brott, som trafikbrott och andra småbrott som är svåra att upptäcka utan vittnen. Om du kör 100 km/h på en ödeväg mitt i natten, vem märker det och anmäler? Men om vi börjar ha en hårdare attityd mot fortkörning, kommer vi också att börja leta mer efter folk som kör för fort, och det finns en viss länk mellan att leta efter något och att hitta det. 
• Ett längre fängelsestraff kan innebära en ökad risk för kriminalitet, men kan också innebära ökade möjligheter att hinna göra en "u-sväng i livet", och vända om. Många fängelser erbjuder komvuxutbildning och ibland även kortare yrkesutbildningar.${}^2$

Sammanfattningsvis: Straffskalor och dess konsekvenser är en extremt komplex fråga, och någon som försöker förenkla det hela till "längre straff skrämmer bort folk från kriminaliteten och får de dömda bort från gatan" försöker troligtvis framförallt att plocka billiga politiska poäng. 

• Hej! 
  Undrar ifall dessa är dina egna tankar eller om du tagit hjälp av några andra källor?

Tacksam för svar! 

Välkommen till Pluggakuten! Det var så länge sedan jag skrev detta, jag minns tyvärr inte. Jag har använt de källor som finns länkade i inlägget, men det är en del lösa påståenden i inlägget, det håller jag med om. :/

Även om det kan vara "egna tankar" som Smutstvätt skrev så är min bedömning att alla är forskningsgrundade. Är det någon särskild du söker källa till ?

Du hittar mycket bra hos brottsförebyggande rådet www.bra.se, eller sök på artiklar från Andrews o Bonta eller "Introduktion till Kriminologi" av Jerzy Sarnecki.